Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

INTRODUKTION: Kommunikation har en viktig roll inom hÀlso- och sjukvÄrden, inte minst i multiprofessionella team dÀr flera yrkesgrupper bedriver ett nÀra samarbete. I högriskmiljöer som hybrid- och operationssalar Àr det extra viktigt med en vÀl fungerande kommunikation och ett gott samarbete för att nÄ patientsÀkra resultat. Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka kommunikation till sÄvÀl det bÀttre som det sÀmre.SYFTE: Att beskriva hur sÀker kommunikation utformas i operationsteam.METOD: En litteraturöversikt har valts för att besvara syftet. Litteraturöversikten bestÄr av tio vetenskapliga artiklar.RESULTAT: I granskningen av artiklarnas framkom tre huvudteman; kommunikation, patientsÀkerhet och team. Under dessa tre huvudteman ryms sedan tio underteman; utbytet, utbildning, teamkommunikation, personal, arbetsmiljö, checklistor, samarbetet, teamegenskaper, teamfördelning och brister..

Antalet personer som drabbas av demenssjukdom ökar idag i hela vÀrlden. SvÄrigheter att tolka och förstÄ vad patienten uttrycker komplicerar vÄrdandet och gör kommunikationen med personer med demens till en stor utmaning för sjuksköterskan. Demenssjukdom pÄverkar förmÄgan att kommunicera pÄ en mÀngd olika sÀtt beroende pÄ vilken del av hjÀrnan som Àr drabbad. Personen som drabbas av demens kan fÄ försÀmrad förmÄga att förmedla sig och förstÄ sprÄket, svÄrigheter att tolka intryck samt att orientera sig. Sjuksköterskans attityd gentemot personen med demens pÄverkar sÀttet pÄ vilket han eller hon relaterar till denne.

Bakgrund och problem:VarumÀrket som tillgÄng har pÄ senare Är vuxit till att numera betraktas som en av deviktigaste tillgÄngarna som ett företag har, ett varumÀrke har bÄde en finansiell ochstrategisk betydelse. Detta erkÀnnande har ocksÄ ökat behovet och ocksÄ kraven pÄvarumÀrkesvÀrderingar och hur de utförs. VÀrderingsprocessen Àr dock svÄr och i vissmÄn otydlig. ISO 10668 togs fram för att standardisera vÀrderingsprocessen, dock sÄtar dessa standardiserade metoder inte hÀnsyn till icke-finansiella faktorer.Syfte:Syftet med denna studie Àr undersöka vad som Àr vÀrdeskapande för ett varumÀrkeoch vilka faktorer som tas hÀnsyn till vid en vÀrdering. Studien tittar pÄ hur vÀrderareanvÀnder icke-finansiella faktorer i sina vÀrderingsmodeller och i slutÀndan förklaravilka eventuella brister som finns i vÀrderingsprocessen.AvgrÀnsningar:Syftet avgrÀnsas till hantering av varumÀrken baserat pÄ deras stora pÄverkan pÄ ettföretags börsvÀrde.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn forskning redogöra för lÀrares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklÀrande i grundskolans tidigare Är. I lÀroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt Àmne dÀr elever ska fÄ möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet Àr en forskningskonsumtion som grundas pÄ en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs frÀmst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet Àr avgörande för dess effekt.

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris pĂ„ 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bĂ€ttre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sĂ€tt har varit att lĂ€gga mer fokus pĂ„ icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida hĂ€ndelser. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva vilka faktorer som pĂ„verkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. ÄmnesomrĂ„det kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris pĂ„ 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bĂ€ttre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sĂ€tt har varit att lĂ€gga mer fokus pĂ„ icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida hĂ€ndelser. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva vilka faktorer som pĂ„verkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. ÄmnesomrĂ„det kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

This essay deals with how the development of society, the media society in particular, has an impact on the teaching of the subject of art. In the society of today, we are bombarded with more images than ever before. As an effect of this, the curriculum of 2011 emphasises the importance of the ability to orientate oneself in the modern society. Furthermore, it describes art not only as a practical subject, but also as a verbal and community-orientated subject. Because of sparse and dated research, the subject of art is in danger of marginalization as a school subject. The purpose of this study is to illustrate art teachers? conception of the aim of the subject of art.

Bakgrunden till föreliggande studie Àr att en tredjedel till hÀlften av Sveriges befolkning lider av lÄngvarig smÀrta. Flertal av dessa individer upplever att de inte fÄr den information, uppmÀrksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvÄrden. Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn omvÄrdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vÄrden alltid ska bedrivas utifrÄn patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vÄrdaren, utifrÄn patienter med lÄngvarig smÀrta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehÄllsanalys av skönlitteröra böcker, utifrÄn tvÄ kvinnors perspektiv.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av vÄrden vid lÄngvarig icke-malign smÀrta.Metod: Den föreliggande uppsatsen har gjorts som en litteraturstudie dÀr tolv vetenskapliga artiklar har analyserats.Resultat: Sjuksköterskor upplevde smÀrtbedömningen som en utmaning och ansÄg att nÀr de inte trodde pÄ patientens smÀrtbeskrivning, var det ett hinder för en bra bedömning. Patienterna upplevde att de ofta blev misstrodda av vÄrdpersonalen och betonade vikten av att bli trodd. Det var viktigt för patienterna att fÄ en diagnos och att hÀnsyn togs till deras önskan om vad behandlingen skulle resultera i. Patienterna upplevde att deras mÄl och vÄrdpersonalens mÄl med behandlingen inte alltid stÀmde överens. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen inte förberedde dem för att ta hand om patienter med lÄngvarig smÀrta och att kunskapen om icke-farmakologiska behandlingsmetoder var bristfÀllig.

Syftet Àr att urskilja faktorer som pÄverkar en svensk konsuments uppfattning om vad som Àr en underhÄllande respektive icke-underhÄllande shoppingupplevelse. Genom att vara explorativa kan vi generera de faktorer som visar pÄ vad det Àr i shoppingen som kunder uppfattar som underhÄllande respektive icke-underhÄllande bestÄndsdelar i shoppingupplevelsen. Vidare vill vi fÄ en förstÄelse för hur en underhÄllande och rolig shoppingupplevelse kan skapas för svenska konsumenter och hur denna kunskap kan anvÀndas rent praktiskt ur ett konsumentperspektiv. Den ökade förstÄelsen medverkar till att vi ska kunna beskriva konsumentens upplevelse. Resultatet av undersökningen blev tolv faktorer som pÄverkade den underhÄllande respektive icke-underhÄllande shoppingupplevelsen.

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Bakgrund: Proprioception i handleden ?r central f?r finmotorik, stabilitet och funktion. Handledens proprioception bygger p? ett samspel mellan ligamentsystem, muskler och mekanoreceptorer. Kunskapen om hur proprioceptionen skiljer sig mellan dominant och icke-dominant hand samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer ?r begr?nsad.

Uppsatsen Àr ett resultat av en kvalitativ studie som undersöker hur wikis och bloggarförbÀttrar intern datoriserad kommunikation och kunskapsspridning i en IT-projektgrupp. Den kvalitativa studien genomfördes i form av personliga intervjuer med en projektledare och tvÄ systemutvecklare. Intervjuerna resulterade i empiriskt material rörande projektgruppens kommunikation och kunskapsspridning. Materialet jÀmfördes och analyserades mot den teoretiska referensramen och mynnade ut i ett antal slutsatser. Studien visar, bland annat, att wikis och bloggar gör information mer tillgÀnglig eftersom den dokumenteras pÄ ett och samma stÀlle.

Introduktion: Vid förÀndringar i konjunktivas struktur vid infektioner, inflammationer och allergi kan det uppstÄ ojÀmnheter i det övre ögonlocket, dessa kallas papiller. En papill Àr ett omrÄde som innehÄller eosinofiler och neutrofiler och beror pÄ konjunktival hypertrofi. Papiller kan uppkomma av olika anledningar. Det kan till exempel bero pÄ mekanisk pÄverkan pÄ grund av linsbÀrande. För att bli av med eventuella papiller kan patienten ordineras linsvila.Syfte: Syftet med studien var att genom evertering undersöka den palpebrala konjunktivan och ta reda pÄ om kontaktlinsbÀrare har mer konjunktivala papiller Àn icke-kontaktlinsbÀrare.Metod: I studien deltog 38 försökspersoner i Äldrarna 19-26 Är.