Syftet med denna studie Àr att undersöka den bild som ges av manlighet och manlig identitet i fem olika sjÀlvhjÀlpsböcker om manlig identitet riktade mot unga killar.En diskursteoretisk metod har anvÀnts för att urskilja vilka olika maskuliniteter som finns representerade i böckerna och hur de inbördes relationerna mellan dessa ser ut. Utöver detta har ocksÄ de förÀndringstankar som drivs i böckerna och deras förhÄllningssÀtt till makt-relationer mellan könen analyserats.I nÀstan samtliga böcker finns nÄgon form av konflikt mellan en traditionell maskulinitet, ofta benÀmnd som machomannen, och en modernare maskulinitet. Exakt vad denna kamp handlar om skiljer sig dock kraftigt Ät böckerna emellan. Det kanske största gemensamma draget Àr dock att mannens sexualitet i samtliga böcker framstÄr som stark, sjÀlvklar och mer eller mindre central i alla mÀns identitet..

Syftet med detta arbete var att göra en undersökning frÄn lÀrares perspektiv pÄ konflikter pÄ gymnasiet. För att kunna dra ytterligare slutsatser söktes efter aktuell forskning inom omrÄdet för att kunna stÀlla det i jÀmförelse med studien. Studien Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr tvÄ kvinnliga samt tvÄ manliga lÀrare intervjuades. De deltagande har arbetat som lÀrare i minst fem Är och de Àr verksamma inom tvÄ olika skolformer, ett friskolegymnasium samt ett kommunalt gymnasium i en mellanstor svensk stad. Studien samt tidigare forskning visar bÄda att det finns ett flertal olika faktorer som kan pÄverka utvecklingen av en konflikt mellan lÀrare och elev. Brist pÄ kommunikation dÄ lÀrare och elever kan missförstÄ varandra Àr en orsak.

Den teoretiska utgÄngspunkten för denna teoriutvecklande studie ligger iGaltungs resonemang om det utökade vÄldsbegreppet och det strukturella vÄldet.Vi utvecklar hÀr en egen metod för mÀtning av strukturellt vÄld som vi sedan applicerar pÄ alla stater för vilka det finns tillgÀnglig statistik. Det strukturella vÄldet i vÄr empiriska undersökning utgörs av en politisk, en ekonomisk och en kulturell del. Syftet med studien Àr att undersöka om det föreligger nÄgonkoppling mellan strukturellt vÄld och intern vÀpnad konflikt och om det i sÄ fall gÄr att förutspÄ utbrott av inbördeskrig. SÀrskild vikt lÀggs vid de fall som i vÄr undersökning avviker frÄn vÄr förförstÄelse om sociala orÀttvisor och inbördeskrig. Dessa fall leder oss fram till en slutsats om hur metoden kan vidareutvecklas för att bÀttre förklara samband mellan strukturellt vÄld och utbrott av inbördeskrig..

The purpose of this study was to examine the incentives behind Sweden?s decision to engagein the Afghanistan conflict.The method used to fulfil the purpose of the study is content analysis. The material that hasbeen used in the study is various books and articles concerning Sweden in Afghanistan,Swedish foreign policy and perspectives in political science.The study is multi-theoretical and thus the analysis explains the incentives from a liberal, arealist and a constructivist point of view.The conclusion of the study is that identity has a great part in explaining the incentives forSweden to engage in Afghanistan, especially because of the transformation in strategy andforeign policy that has taken place since the end of the cold war. Other factors, such as peacebuilding and national interests also are incentives supported by the material used in the study.Yet, perhaps they are first and foremost connected by the constructivist idea of identity..

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

I FörskollÀrarprofessionen ur ett förskollÀrar- och förÀldraperspektiv författad av Jenny Wernberg och Therese Persson, studeras förskollÀrares och förÀldrars syn pÄ och uppfattningar om förskollÀrarens profession samt likheter och skillnader mellan dem. Vi har Àven studerat hur lÀroplanens införande har pÄverkat förskollÀrarnas professionalisering. VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr begrepp som profession, professionalism och professionalisering. Kvalitativa intervjuer och enkÀter har legat till grund för denna studie. FörskollÀrarna har ett helhetsperspektiv och pratar om sin profession och professionalisering pÄ gruppnivÄ. De fokuserar mycket pÄ lÀroplanen och vikten av att synliggöra verksamheten för förÀldrar.

Den svenska Försvarsmakten har tagit steget frÄn ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Detta har medfört att svenska enheter fÄr verka i olika konfliktnivÄer. Detta möjliggör ocksÄ för svenska enheter att fÄ verka i en konflikt inom en irreguljÀr kontext, som exempel Afghanistan. Uppsatsen syftar till att jÀmföra huruvida den svenska insatsen arbetar likt den amerikanska doktrinen FM3-24, detta kopplat till genomförandet av operationen. I uppsatsen beskrivs det femte kapitlet, genomförande av operationer ur FM3-24.

John A Warden III har en teori om hur luftkrig ska genomföras, som sedan slutet pÄ 80-talet influerat bland annat USA i deras planering och genomförande av luftoperationer. Denna teori var som mest aktuell under Gulfkriget 1990-1991, dÀr luftstridskrafterna genom ett agerade enligt Wardens teori gav stora effekter pÄ konfliken.Detta arbete syftar mot att undersöka om Wardens teori fortfarande anvÀnds, och vilka effekter detta agerande medför. Arbetet presenterar de begrepp som kan ses som centrala i Wardens teori och analyserar dessa mot en fallstudie som rör flygstridskrafternas agerande under inledningen av Operation Enduring Freedom i Afghanistan Är 2001.Slutsatsen Àr att det finns spÄrbarhet av Wardens tankar om luftöverlÀgsenhet under hela perioden som arbetet berör. DÀremot finns det endast spÄrbarhet av att koalitionen agerade enligt tyngdpunktsbegreppet, parallell attack och fienden som ett system under den inledande fasen av konflikten. DÀrför kan det inte sÀgas att koalitionen agerade enligt Wardens teori under konflikten..

Det övergripande syftet med denna uppsats Ă€r att utifrĂ„n ett rĂ€ttsociologiskt perspektiv undersöka huruvida begreppet barnets bĂ€sta förverkligas i domstolars beslut samt familjerĂ€tters yttrande gĂ€llande vĂ„rdnadstvister. Uppsatsen söker vidare förklara lagrummets grĂ€nser avseende vĂ„rdnadstvister dĂ„ domstolar och familjerĂ€tter samarbetar under speciella omstĂ€ndigheter. Åtta stickprovsutvalda rĂ€ttsfall, med bifogat yttrande frĂ„n socialnĂ€mnd, utgör grunden för studien. Den empiriska delen bygger inledningsvis pĂ„ en delanalys i form av meningskoncentrering, för att övergĂ„ till att inringa sĂ€rdrag i analyserad text med utgĂ„ngspunkt i om och huruvida barnet har fĂ„tt komma till tals. Barnets bĂ€sta tycks beaktas sĂ„ lĂ„ngt det Ă€r möjligt i vĂ„rdnadstvister men begreppets innebörd har en tendens att tolkas av vuxna, vilket kan leda till att det definieras ur ett vuxenperspektiv istĂ€llet för ett barnperspektiv.

Hösten 2004 diskuterades VÀnsterpartiets förhÄllande till kommunismen flitigt i medierna. En utlösande hÀndelse var tvÄ reportage om VÀnsterpartiet som Sveriges Televisions samhÀllsprogram Uppdrag granskning gjorde. Reportagen och de följande hÀndelserna vÀckte stor uppmÀrksamhet i medierna.VÄr undersökning Àr en fallstudie om agenda-setting. Genom att belysa och förklara agenda-setting för politiska Àmnen blir mediernas roll i den politiska processen tydligare. Ur en demokratisk synvinkel Àr det viktigt att det Àr tydligt för medborgarna vem som pÄverkar politiken och varför.Vi har undersökt bakgrunden och motiven till, genomförandet av och efterspelet till Uppdrag gransknings reportage.

Den svenska Försvarsmakten Àr en myndighet med en annorlunda vardag för de anstÀllda. Att arbeta som soldat inom försvaret Àr ett yrke som bidrar till stora kontraster hos de anstÀllda, genom att vÀxla mellan rollerna som yrkesverksam soldat till att vara civil. Vardagen Àr Àven annorlunda utifrÄn de arbetsklÀder som anvÀnds, uniformer. Denna studie Àr gjord med utgÄngspunkt i vad uniformen har för del i det skifte som sker nÀr en soldat vÀxlar mellan yrkesroll och civil roll. Kvalitativa intervjuer har gjorts om sex informanter, pÄ soldat- och gruppchefsnivÄ.

Syftet med studien Àr att synliggöra förskollÀrares syn pÄ konflikter och vilket förhÄllningssÀtt de anvÀnder i konfliktsituationer mellan barn i förskolan. I studien har 12 yrkesverksamma förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor deltagit i form av kvalitativa intervjuer. Det har framkommit i resultatet att konflikter Àr oundvikliga och kan ses som bÄde positiva och negativa. Studiens informanter skildrar att konflikter Àr ett tillfÀlle för lÀrande och utveckling om de hanteras pÄ ett bra sÀtt men om de inte hanteras pÄ ett bra sett kan de fÄ destruktiva konsekvenser för barnet i sin utveckling och sitt lÀrande. Konflikter kan se vÀldigt olika ut beroende pÄ situation, Älder och innehÄll.

Diskursanalys hjÀlper oss att reflektera över verkligheten och det som ses som sjÀlvklart och logiskt i den, mÀnniskor bÄde pÄverkar och pÄverkas av diskursen eftersom ingen helt kan stÀlla sig utanför den. Media Àr en av de instanser som pÄverkar mÀnniskors tankar och förestÀllningar om verkligheten i samhÀllet. Syftet med denna artikel Àr att utifrÄn ett diskursanalytiskt sÀtt granska vad svensk dagspress skriver om metadonbehandling, hur socialkategorisering och avvikelse skapas i dagspress samt vilka som ges utrymme att uttrycka sig. Studiens resultat visar att diskursen om metadonbehandling frÀmst utgörs av en vetenskaplignivÄ dÀr behandlingen anses kunna rÀdda mÀnniskors liv och hjÀlpa dem till en tillvaro dÀr heroinanvÀndning inte ingÄr. Olika synsÀtt pÄverkar uppfattningen om i vilken form och i hur stor utstrÀckning metadonbehandling skall fÄ förekomma.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna beskriver och uppfattar sin livsvÀrld i en förskola dÀr de arbetar tillsammans med barn och barns lÀrande och utveckling. ForskningsfrÄgorna som har besvarats Àr: Hur upplever pedagogerna sitt arbete i förskolan? Vad upplever pedagogerna att det finns för problem och förtjÀnster med att arbeta i förskolan? Studien har ett hermeneutiskt angreppssÀtt och fem pedagoger har intervjuats samt observationer har genomförts. Resultatet visar att pedagogerna till största del upplever sitt arbete som glÀdjefullt och detta beror till stor del pÄ den aktuella förskolans beskaffenhet. Problematiken Äterfinns dÄ pedagogerna upplever att de verkar i för stora barngrupper och Àr för styrda av riktlinjer och kunskapskrav som inte Àr deras egna.

Studiens syfte var att undersöka huruvida arbetsrelaterade identiteter och ambitioner skiljer sig Ät beroende pÄ anstÀllningsform, tillsvidareanstÀllning (N = 26) och tidsbegrÀnsad anstÀllning (N = 22). En enkÀt besvarades av 48 individer, fördelade pÄ fem avdelningar pÄ ett sjukhus i Mellansverige. Respondenterna skattade de arbetsrelaterade identitetsmÄtten: organisationsidentitet, professionsidentitet, medarbetaridentitet, identitetsbehov och identitetskonflikt samt ambitionsmÄtten: engagemang, framsteg/karriÀr och konflikt. Resultatet visade att det finns intressanta skillnader i enskilda frÄgor, exempelvis att tidsbegrÀnsat anstÀllda i högre grad Àr nöjda med valet av profession Àn tillsvidareanstÀllda. Samtidigt skulle de tillsvidareanstÀllda förlora vem jag Àr-kÀnslan mer om de förlorade sitt arbete, Àn de tidsbegrÀnsat anstÀllda.