Sök:

Sökresultat:

12402 Uppsatser om Lärares bakgrund - Sida 50 av 827

KarriÀrstegen i himmelriket : En studie i prÀsterskapets social bakgrund i HÀrnösands stift under 1700-talet

Visade sig vara relativt liten rörlighet mella kyrkoherdrar och komministrar. Den lĂ„ga rörligheten mellan de olika grupperna kan antyda att det var olika typer av mĂ€nninskor som blev olika typer av prĂ€ster, Ă€ven Ă„lder hade betydelse. Slutsats; den faktor som hade tydligast pĂ„verkan pĂ„ huruvida en prĂ€st blev kyrkoherde eller komminister var deras utbildningsnivĂ„. Även Ă„lder spelar ocksĂ„ in, men dessa kan möjligen vara relaterade..

 FörskollÀrares uppfattningar och tankar om den fysiska inomhusmiljön i förskolan

BAKGRUND: Förskolan har en lÄng historia bakÄt och har sett olika ut genom tiderna, inomhusmiljön och synen pÄ denna har Àndrats. I vÄr bakgrund tar vi upp hur miljön sett ut historiskt fram till i dag. Den svenske förskolan har pÄverkats och gör i viss mÄn Ànnu av Fredrich Fröbels (1782-1852) tankesÀtt, dÀr liknelser med hemmet och ordning och reda hade en central roll i utformningen av miljön. Hemmet som förebild gÄr som en röd trÄd genom statliga texter inom förskolefÀltet Ànda fram till 1960-talet. Senare pÄverkades förskolan mer av Vygotskij?s synsÀtt pÄ barnen och miljön, Àven lÀroplanen som tillkom pÄ 80-talet har givit förskolan nya riktlinjer att arbeta mot.

Livsstilscoacher : - en utvÀrderingsstudie av delprojektet Livsstilscoacher

SAMMANFATTNING Bakgrund:Till intensivvÄrdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstÄnd som leder till svikt av vitala organ. MÄlet med vÄrden Àr att övervaka, behandla och ge omvÄrdnad till patienterna. Behandlingar och ÄtgÀrder som utförs pÄ IVA kan pÄverka patienten bÄda under tiden pÄ IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan pÄverkas bÄde fysisk och psykiskt efter vÄrden pÄ IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vÄrden pÄ IVA.Syfte:Att belysa de psykiska besvÀr patienter kan uppleva efter att ha vÄrdats pÄ IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen pÄ IVA.Metod:Metoden var en litteraturöversikt dÀr artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus.

En studie av CCCTB-förslaget : I belysning av svenska grÀnsöverskridande koncern regler

Denna studie Àmnar kartlÀgga fysisk aktivitet pÄ tre gymnasieskolor i UppsalaomrÄdet och förstÄ samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgÄngspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förÀndrats över tid dÀr allt fler barn och ungdomar i nulÀget Àr mer fysiskt inaktiva Àn tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del pÄ vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsÀttningar man har. FörÀldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund Àr nÄgot som pÄverkar barn och ungdomars instÀllning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkÀtundersökning med 185 enkÀter pÄ Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i UppsalaomrÄdet. EnkÀtundersökningen anvÀndes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör pÄ sin fritid, hur mÄnga som Àr fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; förÀldrars utbildning, förÀldrars sociala position samt förÀldrars trÀningsvanor pÄverkar och pÄverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som Àr ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig Àven pÄ de övriga tvÄ skolorna att eleverna generellt sett Àr fysisk aktiva.

Upplevelser av krÀnkt vÀrdighet och autonomi i omvÄrdnaden av patienten : en litteraturstudie

Bakgrund: Tidigare forskning tar upp definitioner av begreppet vÀrdighet och hur den kan upprÀtthÄllas. Dock finns det fÄ studier som visar pÄ upplevelsen av krÀnkning av vÀrdighet och autonomi som fenomen. Forskning har visat pÄ att det finns svÄrigheter för personal att upprÀtthÄlla patientens vÀrdighet och autonomi i vÄrden och att etiska koder och riktlinjer inte har gett sjuksköterskor tillrÀcklig vÀgledning.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att belysa upplevelser av patientens krÀnkta vÀrdighet och autonomi utifrÄn bÄde patientens och vÄrdpersonalens perspektivMetod: Graneheim och Lundmans manifesta innehÄllsanalys har legat till grund för analysen. Bakgrund, resultat och diskussion i uppsatsen har baserats pÄ kvalitativa vetenskapliga artiklar sökta via databaserna CINAHL, MEDLINE och Academic search elite.Resultat: BÄde vÄrdpersonal och patienter upplever att patienter blir ignorerade, objektifierade, att de inte fÄr sin autonomi tillvaratagen samt att krÀnkande attityder rÄder. Resultaten av upplevelsen av patienters krÀnkta vÀrdighet och autonomi har delats in i tre teman.

Kristendomens och kyrkans roll förr och nu i en liten mellansvensk by

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrares syn pÄ lÀrande i mÄngkulturella förskolor kan ta sig uttryck, samt att fÄ en tydligare bild gÀllande vilka hinder respektive möjligheter förskollÀrareupplever i detta arbete. Med hjÀlp av totalt sju kvalitativa intervjuer - sex intervjuer med förskollÀrare och en med en förskolechef - har vi fÄtt en klarare bild över hur förskollÀrare ser pÄ arbete med lÀrande i en mÄngkulturell förskola.Resultatet av studien visar att flertalet förskollÀrare arbetar med lÀrande hos barn med annan kulturell bakgrund pÄ ett likartat sÀtt. De lÀgger dock en stor tyngd pÄ sprÄket och barns sprÄkutveckling. Likformigheten anges bero pÄ brist pÄ tid och resurser. Men vÄr tolkning Àr Àven att det finns en stor osÀkerhet hos förskollÀrarna gÀllande hur arbete i en mÄngkulturell förskola kan bedrivas.

MÄngkulturalitet i förskolan : En undersökning om förskollÀrares syn pÄ lÀrande och mÄngkulturalitet

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrares syn pÄ lÀrande i mÄngkulturella förskolor kan ta sig uttryck, samt att fÄ en tydligare bild gÀllande vilka hinder respektive möjligheter förskollÀrareupplever i detta arbete. Med hjÀlp av totalt sju kvalitativa intervjuer - sex intervjuer med förskollÀrare och en med en förskolechef - har vi fÄtt en klarare bild över hur förskollÀrare ser pÄ arbete med lÀrande i en mÄngkulturell förskola.Resultatet av studien visar att flertalet förskollÀrare arbetar med lÀrande hos barn med annan kulturell bakgrund pÄ ett likartat sÀtt. De lÀgger dock en stor tyngd pÄ sprÄket och barns sprÄkutveckling. Likformigheten anges bero pÄ brist pÄ tid och resurser. Men vÄr tolkning Àr Àven att det finns en stor osÀkerhet hos förskollÀrarna gÀllande hur arbete i en mÄngkulturell förskola kan bedrivas.

ArbetsskadeförsÀkringen - igÄr, idag och imorgon

Det faktum att juridiken och lagarna anvÀnds som ett politiskt och ekonomiskt styrinstrument Àr inget ovanligt. Detta gÀller likasÄ för arbetsskadeförsÀkringen som, sedan dess ikrafttrÀdande Är 1977, fÄtt genomgÄ flertalet reformeringar beroende pÄ sittande regerings politik och statsbudget. För att tydliggöra detta sker en redogörelse av vad som ledde fram till att de olika förÀndringarna av försÀkringen ansÄgs vara nödvÀndiga samt effekten av dem. Mot bakgrund av försÀkringens historiska utveckling görs Àven ett försök att blicka framÄt och reflektera över hur framtidens utformning av arbetsskadeförsÀkringen kan komma att se ut..

Bevarandeplan för Stenshamn och UtlÀngan i Karlskrona skÀrgÄrd - att skydda en kulturmiljö med hjÀlp av omrÄdesbestÀmmelser

I det hĂ€r examensarbetet har jag studerat hur man kan skydda en kulturmiljö med hjĂ€lp av planinstrumentet omrĂ„desbestĂ€mmelser. Bakgrunden till arbetet: Den Östra skĂ€rgĂ„rden i Karlskrona kommun bestĂ„r av fem bebyggda öar, dĂ€r Stenshamn och UtlĂ€ngan Ă€r tvĂ„ av dessa. Gemensamt för dem Ă€r att de utgör kulturmiljöer som bör bevaras och skyddas för framtiden. De Ă€r ocksĂ„ utpekade som riksintresse för kulturmiljövĂ„rden. För att skydda dessa föreslĂ„s, i den fördjupade översiktsplanen för Karlskrona kommun betrĂ€ffande skĂ€rgĂ„rden antagen 1999, att omrĂ„desbestĂ€mmelser bör upprĂ€ttas.

HistorieÀmnet ? i ett mÄngkulturellt klassrum

SammanfattningInvandringen Àr en realitet i dagens samhÀlle. Skolan har hÀr en viktig roll och ett stort ansvar i mottagandet av de nya barnen och ungdomarna med invandrarbakgrund. Det Àr intressant att frÄga sig hur skolan och undervisningen förhÄller sig och anpassar sig till denya omstÀndigheterna. I styrdokumenten finns en medvetenhet kring mÄngkulturalitet och interkulturalitet. Samtidigt skall det gemensamma kulturarvet utgöra en trygghet och en gemensam plattform i undervisningen.Mot bakgrund av den realitet dagens skola befinner sig i och den kontrastförhÄllande som syns i styrdokumentet, syftar befintlig uppsats till en undersökning av hur lÀrare och invandrarelever ser pÄ historieÀmnets roll i det mÄngkulturella klassrummet.

Nedskrivningsprövning av Goodwill : en jÀmförelse av industribolagens upplysningar för Ären 2005 och 2008

Bakgrund och problemFörvÀrvad goodwill skall inte lÀngre skrivas av utan istÀllet genomgÄ en nedskrivningsprövning minst en gÄng per Är, Àven om det inte finns nÄgra indikationer pÄ vÀrdenedgÄng. Oavsett om prövningen resulterar i en nedskrivning eller ej innebÀr de nya reglerna omfattande upplysningskrav gÀllande de uppskattningar som anvÀnts vid nedskrivningsprövningen. TvÄ studier som gjordes direkt efter införandet Är 2005 visade att relativt mÄnga företag har med svÄrigheter gÀllande upplysningskraven i IAS 36 punkt 134. BÄda undersökningarna uttrycker att det finns utrymme för förbÀttringar under kommande Är.ProblemformuleringMed bakgrund mot tidigare studier har författarna formulerat följande problemformulering: GÄr det att se en förÀndring gÀllande redovisning av upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 för Är 2008 jÀmfört med Är 2005?SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur börsnoterade bolag inom industribranschen uppfyller upplysningskraven gÀllande koncernmÀssig goodwill i IAS 36 punkt 134 i Ärsredovisningen för Är 2008 jÀmfört med Är 2005.MetodStudien har genomförts enligt den kvantitativa metoden.

Centrumförnyelse i SödertÀlje -utopi eller verklighet!

Detta examensarbete Àr gjord i SödertÀlje Centrum. Arbetet Àr indelat i tre delar. Första delen tar upp allmÀn information och fakta om SödertÀlje. Andra delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill sÀga Ortsanalys. Denna del avslutas med en slutsats som stÄr som bakgrund för den tredje delen av arbetet, förslagsdelen.

OC-Spray : Handhavande och bakgrund

I denna rapport vill jag försöka belysa de fördelar och eventuella nackdelar med den OC-spray som svensk polis anvÀnder sig av. Tanken med den hÀr rapporten Àr att man ska fÄ reda pÄ hur man gick till vÀga nÀr man provade fram sprayen och pÄ vilket sÀtt den Àr tÀnkt att hjÀlpa den enskilde polisen. En enkÀtundersökning har gjorts hos ordningspolisen i Linköping dÀr en fingervisning ges om vad poliserna idag tycker om OC-sprayen. Jag har Àven genomfört kortare intervjuer med en OC-instruktör samt den ansvarige för rapporten FÀltförsök OC (som Àven ligger till grund för större delen av mitt arbete)..

Sjuksköterskors anvÀndning av SBAR vid akutvÄrds- och vÄrdavdelningar : En deskriptiv studie

Bakgrund: Inom va?rden sker en stor genomstro?mning av information. Da?rfo?r a?r tydlig kommunikation mellan va?rdpersonal viktig eftersom patientsa?kerheten annars a?ventyras. Ett exempel pa? en kommunikationsmodell a?r SBAR som sta?r fo?r ?situation?, ?bakgrund?, aktuell status? och ?rekommendationer?.

Framtidens biografer

Denna kandidatuppsats tar upp tankar kring hur de svenska biograferna kan komma att förÀndras i framtiden. Uppsatsen innehÄller en historisk bakgrund om biografen, en enkÀtundersökning om film och biografvanor i Skövde och intervjuer med ett flertal personer inom den svenska filmbranschen. Uppsatsen fokuserar sig i grund och botten pÄ tankar kring hur biografen kommer att förÀndras för biografpubliken dÀr visningsförhÄllanden och tillgÄng till film Àr tvÄ viktiga aspekter. Uppsatsen lÀgger extra stor vikt vid vad som kommer att förÀndras i och med att den svenska biografen gÄr in i en ny digitaliseringsera..

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->