Sökresultat:
12402 Uppsatser om Lärares bakgrund - Sida 44 av 827
En studie om mervÀrde i revisor-klientrelationen
Bakgrund: Revisorns roll gÄr idag lÀngre Àn vad den traditionella granskande rolleninnebÀr. Detta innebÀr bland annat att revisorn i samband med revision kan bidra medvÀrde till revisionen i syfte att skapa ett mervÀrde och hÄlla sig konkurrenskraftig pÄmarknaden . Sedan revisionsplikten slopades för de mindre bolagen blir revisorns rollsom mervÀrdeskapare Ànnu viktigare om Àn avgörande i de fall vid klienten stÄr inför ettval av att behÄlla en revisor eller ej. För de bolag som genom lag mÄste ha en revisorblir revisorns roll som mervÀrdeskapare viktig dÄ det annars finns risk för att klientenbyter revisor och revisionsbyrÄ.Syfte: Med bakgrund till att det Àr viktigt att revisorn genererar ett mervÀrde för attbehÄlla sina klienter Àr syftet med vÄr studie att identifiera och förklara vad revisorerupplever Àr mervÀrde och vad de gör för att skapa mervÀrde för klienten. Vi kom Àvenatt undersöka hur klienten uppfattar vad mervÀrde Àr och hur det skapas för att kartlÀggaom det fanns skillnader mellan vad revisorerna och klienterna uppfattar som mervÀrde.Metod: Studien utgÄr ifrÄn ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi valde att göra enkvalitativ studie i from av intervjuer med revisorer och företagare samt en kvantitativundersökning med hjÀlp av en enkÀtstudie riktad mot revisorer och företagare.Resultat: Studiens resultat visar indikationer pÄ att revisorn kan bidra med flera olikaaktiviteter som upplevs som mervÀrde av de reviderade företagen i samband medrevisionen.
Sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda mÀnniskor frÄn andra kulturer: en litteraturstudie
Sjuksköterskan möter i dag i sitt arbete en allt större grupp patienter med annan kulturell bakgrund. I omvÄrdnaden av dessa patienter Àr det viktigt att ha kunskap om olika kulturer och kunna kommunicera sÄ att vÄrden blir individuell och uppnÄr en god kvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda mÀnniskor frÄn andra kulturer. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att inte veta om patienten förstÄr, att ha brister i kunskap och att ha fördomar, att det Àr lÀrorikt att vÄrda patienter frÄn andra kulturer.
"Jo men det Àr ju en betong? : En kvalitativ studie om pojkars syn pÄ och attityd till polisen studerat utifrÄn socialekologisk teori
Denna studie undersöker pojkars syn pÄ och attityd till polisen genom sju kvalitativa intervjuer med pojkar i Äldrarna 15-19 Är. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr socialekologisk teori, utvecklad av Shaw och McKay, dÀr deras beskrivning av hur brottslighetens omfattning skiljer sig i olika delar av staden ligger till grund för att tvÄ kommuner i Stockholms lÀn valdes ut för denna studie. Teorin beskriver att ungdomar som lever i de mer utsatta omrÄdena ofta övertar normer och vÀrderingar ifrÄn personer i detta omrÄde. Detta gör att attityder till polisen kan antas Àrvas via personer i omrÄdet vilka torde se olika ut i olika utsatta omrÄden. Detta gör denna studie kriminologiskt relevant dÄ syftet var att undersöka huruvida ungdomars bild av polisen skiljer sig i kommuner med olika nivÄer av socioekonomisk status.
HALAL ELLER HARAM : En undersökning av slöjanvÀndning
AbstraktTitel: Halal eller haramFörfattare: Fatima VeladzicHandledare: Ă
ke TilanderUtbildning: Religionsdidaktik C, 30 hp Antal sidor: 25Sökord: Koran, haditherna, slöja, hijab, kultur identitet, kultur och kulturmötenBakgrund: Koranen och haditherna samt förklaring av olika hijab hjÀlpte mig att hitta de religiösa skÀllen till slöjanvÀndning.Syfte: Syfte med denna studie Àr att genom kvalitativa fenomenografiska intervjuer undersöka en grupp bosniska muslimska kvinnors erfarenheter kring hijab. Det Àr intressant att se om det Àr religionen, identitet, traditionen eller kultur som avgör bÀrande av slöjan.Metod: Kvalitativ fenomenografisk metod anvÀndes i studierna. Det var en halvstrukturerad intervjuguide med tvÄ övergripande frÄgor. Sju informanter intervjuades i olika Äldrar men med bosnisk bakgrund. Insamlingen av data har skett bÄde med telefon och med mötes intervjuer pÄ plats dÀr jag har utgÄtt frÄn tvÄ frÄgor: Varför bÀr/ inte bÀr du slöja?Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr identitet, tradition, kultur och kulturmöten.
NÀr orden inte rÀcker till - Sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med lÄngvarig smÀrta och annat modersmÄl
Bakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr ett vanligt fenomen som kan orsaka problem för bÄde individen och samhÀllet. Forskning finns som visar att patienter med annat modersmÄl kan riskera att erhÄlla otillrÀcklig vÄrd. SamhÀllet blir allt mer mÄngkulturellt och sjuksköterskor möter ofta patienter som inte har svenska som modersmÄl. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att identifiera, bedöma, behandla samt utvÀrdera lÄngvarig smÀrta hos patienter med annat modersmÄl. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide.
Smakbas : Gourmet Grön
Smakbas ? Gourmet Grön Àr en webbplats som ska kommunicera den gröna maten och marknadsföra Gourmet Gröns smakbaser. Webbplatsen innehÄller information och bakgrund om smakbaserna, samt hur man jobbar med dem. Det finns Àven en lite annorlunda receptbank dÀr besökaren kan titta pÄ recept..
Att drabbas av postpartumdepression : En litteratur?versikt
Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.
Elevers och lÀrares förhÄllningssÀtt till IKT i skolans undervisning : IKT ger en mÄngfald av möjligheter, men Àr inte nÄgot i sig, utan blir vad vi gör den till.
Syftet med detta arbete Àr att belysa elevers förhÄllningssÀtt till IKT i undervisningen, och lÀrarnas förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av IKT som verktyg i undervisningen.Vi har i vÄrt arbete tillfrÄgat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhÄllningssÀtt till IKT. Vi har Àven genomfört fyra intervjuer med lÀrare för att kunna uttyda hur lÀrarna ser pÄ IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökning till eleverna i Ärskurserna tre till sex och de intervjuade lÀrarna arbetar i de aktuella Ärskurserna.För att nÄ fram till vÄrt resultat har vi byggt undersökningen pÄ tre ?grundstenar?, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lÀrares förhÄllningssÀtt till IKT. Dessa ?grundstenar? har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för bÄde enkÀtundersökningen och intervjufrÄgorna.
Unga kvinnors framtidsvisioner : En studie över SkÀggetorptjejernas gymnasieval 2007
I uppsatsen undersöks vilka gymnasieval tjejerna pĂ„ SkĂ€ggetorpsskolan gör. Meningen Ă€r att fĂ„ fram varför de gör de programval som de gjort och om deras bakgrund pĂ„verkar dem i deras val. Ăven deras egna funderingar om vad som Ă€r viktigast nĂ€r de vĂ€ljer program. Dock Ă€r det inte enbart deras aktuella gymnasieval som undersöks utan ocksĂ„ vilka tankar tjejerna har om sin framtid..
SnöÄkullor : 15 kvinnor berÀttar om nÀr de gick pÄ SnöÄ lanthushÄllsskola i Dala-JÀrna 1936-1989
I korthet har uppsatsens syfte varit att ge en bild av vilken social bakgrund de flickor hade som gick pÄ SnöÄ LanthushÄllsskola i Dala-JÀrna, att ta reda pÄ varför de valde att gÄ dÀr och att undersöka vad som hÀnde med eleverna senare i livet. Metoden som anvÀnts hör till den muntliga historieforskningens sÀtt att gÄ till vÀga: Under ett besök pÄ skolans 100-Ärs jubileum i september 2009 delades en enkÀt ut till ett hundrafemtiotal före detta elever, av vilka 15 stycken valdes ut. Dessa 15 delades in i tre grupper: den Àldre generationens elever frÄn 1936-1960, mellangenerationens elever frÄn 1961-1970, och slutligen den yngre generationens elever frÄn 1971-1989, varefter de intervjuades. Intervjuerna lÄg sedan till grund för uppsatsens resultat. Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat, liksom ambitionerna bakom att söka till lanthushÄllsskolan och i vilken grad skolan fick betydelse för framtiden. Trenden verkar dock vara att det bland de tidigaste snöÄkullorna var vanligt att man ville bli en god husmor, medan 1950-, 1960- och det tidiga 1970-talets elever behövde kursen i lanthushÄllning för att kunna vidareutbilda sig.
Att utveckla barns sociala förmÄgor : En studie om hur fritidspedagoger arbetar med att hjÀlpa barn att utveckla sina sociala förmÄgor
Uppsatsen undersöker hur abortfrÄgan diskuterades pÄ lokal nivÄ i GÀvle i tvÄ kvinnoorganisationer av motsatt politisk stÄndpunkt och drar paralleller till hur frÄgan diskuterades pÄ nationell nivÄ under 1930-talet. Genom att studera kÀllmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs Àven en diskussion om den moraliska synen pÄ kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .
Förloppslandskap : ett sÀtt att betrakta landskap
Begreppet landskap kan betyda bÄde utsiktslandskap, sÄ som det anvÀnds pÄ engelska , och omrÄde, region, som Àr grundbetydelsen i de germanska sprÄken. Torsten HÀgerstrand introducerade i början pÄ 1990-talet begreppet förloppslandskap, som vÀnder sig mot ett statiskt betraktande av landskap och istÀllet tar fasta pÄ landskapets processer. MÄlet med denna litteraturstudie Àr att presentera en översikt av förloppslandskapets idéer. Syftet Àr att med detta som bakgrund föra en diskussion kring förloppslandskapets relevans i dagens planeringssituation. Europeiska landskapskonventionen företrÀder en landskapssyn dÀr samspelet mellan natur och samhÀlle betonas, men till skillnad frÄn förloppslandskapet sÄ Àr fokus instÀllt pÄ mÀnniskans upplevelse.
Moderskap och uppfostran - En kvalitativ studie om mammornas barnuppfostran frÄn tre olika etniska perspektiv, det kurdiska, arabiska och etniskt svenska.
Uppsatsens syfte var att fÄ ökad kunskap om relationen mellan etnicitet, moderskap och uppfostran. FrÄgestÀllningarna var: Vilken Àr mammornas bild av den ideala modern? Vad uppfattar mammor pÄverkar dem i deras mammaroll? Vilken betydelse ges etnicitet i relation till moderskap och barnuppfostran? Vad har mammorna gemensamt och vad skiljer dem Ät?Studien baserades pÄ fyra fokusgrupper med mammor frÄn tre olika etniska bakgrunder. Varje grupp bestod av tvÄ kurdiska, tvÄ arabiska och tvÄ etniskt svenska mammor vilket sammanlagt var tjugotre mammor. Jag valde att undersöka dessa mammors upplevelser av sitt förÀldraskap i Sverige och utifrÄn deras erfarenheter ta reda pÄ mammornas svÄrigheter i relation till samhÀllet, och deras likheter och olikheter.
Ăldres motivation till utbildning : En studie om pensionĂ€rers motiv till att studera pĂ„ Senioruniversitetet
Efter att ha lÀst mycket om pedagogik kopplat till barn, unga och skolan kÀnde vi att vi ville skriva vÄr examensuppsats om nÄgot annorlunda. Vi fick höra talas om organisationen Senioruniversitetet och bestÀmde oss föra att skriva om Àldres lÀrande, eller rÀttare sagt Àldres motivation till studier pÄ Senioruniversitetet. Denna undersökning Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr vi har intervjuat elva stycken medlemmar pÄ Senioruniversitetet.Senioruniversitetet Àr en organisation som erbjuder olika kurser, aktiviteter och resor för seniorer. Det finns i flera stÀder i landet men vi valde att fokusera pÄ Uppsalas Senioruniversitet. Alla som har fyllt 58 Är eller har en partner som Àr medlem fÄr ta del av kursutbudet.
Sjuksköterskors kulturkompetens i transkulturella vÄrdmöten. En studie av kulturkompetensens roll inom sjukvÄrden.
Syftet med denna uppsats var att beskriva vÄrdmötet med patienter med annan etnisk bakgrund Àn sjuksköterskors och om/hur mötet pÄverkas av sjuksköterskors kulturkompetens. Materialet som ligger till grund för denna studie utgörs av tio kvalitativa nationella och internationella artiklar och en avhandling som hÀmtades ur vÄrdvetenskapliga databaser och via manuell sökning. Textanalysen genomfördes enligt Febe Fribergs metod i form av en beskrivande syntes som bidrag till evidensbaserad vÄrd. I analysprocessen anvÀndes för Àmnet relevanta sökord. Ur resultatet framkom att det fanns bÄde hinder och möjligheter i det interkulturella mötet och att begreppet kulturkompetens tolkades pÄ olika sÀtt av sjuksköterskorna.