Det primära syftet med denna mindre offerstudie är att undersöka erfarenheter och upplevelser av utsatthet för hatbrott bland personer med afrikansk bakgrund. En del av syftet är även att undersöka deras erfarenheter och upplevelser av polisens bemötande samt få en inblick i hur polisen arbetar med och hanterar hatbrott och mångfald. Centralt i studien är också vilka konsekvenser utsattheten och bemötandet kan medföra för individer men även större grupper och gemenskaper. Frågeställningarna som kommer att undersökas är därför: Vilka upplevelser och erfarenheter av utsatthet för hatbrott berättar personer med afrikansk bakgrund om? Vilka upplevelser och erfarenheter av polisens bemötande berättar personer med afrikansk bakgrund om? och Vilka arbetsinsatser mot hatbrott och mångfald berättar poliser om?Kvalitativa intervjuer har utförts med fem personer som har afrikansk bakgrund och där syftet med intervjuerna var att låta dem berätta om sina upplevelser och erfarenheter av hatbrott.

Uppsatsen handlar om ett projekt som ägde rum på en gymnasieskola i södra Sverige. Projektet syftade till att låta elever, från olika kulturella bakgrunder, lära känna varandra genom intervjuer. Fyra klasser med totalt 38 elever blev givna uppgiften att skriva ett personporträtt om den de intervjuade. Detta gav studenterna möjligheten att lära känna varandra, samtidigt som de fick veta mer om respektive elevs kulturella bakgrund. Min del i detta projekt var att utvärdera resultatet genom att intervjua elever och lärare, för att se vad de tyckte om projektet. Frågan väcktes om hur eleverna upplevde att intervjua en annan elev och vad de tyckte om det de lärde sig om sin intervjukamrat.

Denna studie undersökte vad 17 föräldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckenspråks- utbildning för föräldrar) ansåg vara viktigt/motiverande för att delta i teckenspråksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen är aktionsforskning och undersökningens design är en mixad metodstudie där mätinstrumenten är enkät, intervju med hjälp av intervjuguide och utvärderingsblankett. Samtliga föräldrar som deltog hade en annan språklig och kulturell bakgrund än svensk och var anmälda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i Västra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckenspråksutbildning för föräldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt säte i Göteborg.Resultatet visar att det finns sex olika områden som bedöms som viktiga av föräldrarna för att delta i teckenspråksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmänna aspekter. Viktigast är att få teckenspråkundervisning som är anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivå, att få ta del av samhällsinformation som gäller personer i behov av teckenspråk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att få diskutera hur man bör göra med modersmålet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras också om kursplanerna för den reguljära och den alternativa TUFF-utbildningen, i något avseende avspeglar de aspekter som föräldrarna anser är viktiga..

Talar du LunarStormska? är en sociolingvistisk C-uppsats av Alexandra Ohlén vid Karlstads universitets lärarprogram med inriktning gymnasiet, höstterminen 2004.Uppsatsen beskriver Internet-fenomenet chattande och dess historiska bakgrund, identifierar och definierar olika typer av chattande och beskriver de forum för chattande som är populära bland svenska ungdomar år 2004. Mot bakgrund av de farhågor som i många sammanhang framkommit om att användande av Internet och chattande kan påverka ungdomars skriftspråk negativt diskuteras chattspråket ur ett lingvistiskt perspektiv.Med hjälp av en enkätundersökning genomförd i en gymnasieskola under hösten 2004 och en tidigare enkät med delvis samma innehåll från 2002 beskrivs ungdomarnas chattvanor med hänseende till omfattning, syfte etc. Genom att jämföra elevernas resultat vid de senaste nationella proven i svenska med den tid de uppger sig lägga ner på chattande undersöks huruvida chattande påverkar elevernas förmåga att hantera svenska språket..

Bakgrund: Många av de människor som kommer som invandrare, asylsökande och flyktingar till Sverige kommer någon gång i kontakt med sjukvården. Detta gör att sjuksköterskorna ställs inför möten med människor från andra kulturer, med en annan uppfattning om hur de vill bli omvårdade än vad sjuksköterskan är van vid. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av mötet med människor från andra kulturer i den svenska vården. Metod: Arbetet är en kvalitativ litteraturstudie. Analysen är gjord på sex artiklar, och de har analyserats med hjälp av en innehållsanalys i fem steg.

Syftet med detta arbete är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och gymnasieelevers skrivförmåga. Undersökningsmaterialet består av sammanlagt 18 texter skrivna av 12 elever från ett yrkesförberedande program samt 6 elever från ett studieförberedande program. Elevernas socioekonomiska bakgrund bestäms utifrån föräldrarnas utbildning och yrke och uttrycks i socioekonomiskt index (SEI).      Texterna i urvalet undersöks genom en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa undersökningen undersöks texterna utifrån förutbestämda språkliga variabler såsom textlängd, ordvariation, LIX, ordlängd och meningslängd. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar inte på något samband mellan de utvalda variablerna och elevernas socioekonomiska bakgrund.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur olika faktorer påverkar eleverna samt pedagogerna i klassrumsmiljön. Vi har valt att kalla dessa faktorer för styrfaktorer genom hela arbetet, då vi tror det är dessa som tillsammans skapar och påverkar klassrumsmiljön. De styrfaktorer vi har valt att lägga vikt vid är asymmetrin mellan elev ? pedagog, maktrelationer, elevernas bakgrund, språkets betydelse samt pedagogernas bakgrund. Fokus ligger på hur dessa styrfaktorer samverkar med varandra samt utgår ifrån ett demokratiskt förhållningssätt.

BAKGRUND: Forskning visar att skolan bemöter elever med olika social bakgrund på olika sätt. Detta får konsekvenser för hur elever kan tillgodogöra sig skolan som en resurs inför framtiden. I vår studie har vi belyst problemet genom att dels åskådliggöra hur elever med skiftande social bakgrund ser till framtida val av utbildning och yrke, dels hur de gör bruk av det svenska språket som en resurs inför deras framtidsval.SYFTE: Undersökningens syfte är att belysa hur elever från två skolor med skilda sociala förutsättningar resonerar kring sin framtida utbildning och yrkesmöjligheter, samt hur de nyttjar språket då de kommunicerar.METOD: Undersökningen är genomförd enligt kvalitativ undersökningsmetod och med en fenomenografisk ansats. Det redskap som har använts är fokusgruppintervjuer.RESULTAT: Sju kilometer gör skillnad. Resultatet visar att de olika elevgruppernas resonemang och argumentation skiljer sig på flera punkter.

BAKGRUND: Adopterade barn med anknytningssvårigheter är vanligare än mantror, numera är det lagstadgat att dessa barn har rätt till trygghet, bådei hemmet och på förskolan. Pedagogernas roll har fått större betydelsei barns utveckling och lärande, detta gör att vi bör vara medvetna ombarns olika uppväxt och bakgrund.SYFTE: Vi vill undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kringadopterade barn som förlorat sin primära anknytningsperson. Hurarbetar lärarna i förskolan med adoptivbarn som upplevt tidigaseparationer?METOD: Vi har i vår undersökning valt att använda oss av kvalitativaintervjuer.RESULTAT: Vår studie visar att vi har i våra intervjuer upptäckt att pedagoger iförskolan under sin utbildning inte fått någon information angåendeadopterade barn som varit med om tidiga separationer och därmedförlorat sin primära anknytningsperson. Sina kunskaper har de fåttfrån föräldrarna till de adopterade barn som de mött..

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur lärarna i grundskolan 6-9 upplever utvecklingssamtal med föräldrar med utländsk bakgrund. Hur går det att genomföra samtalet? Vilka hinder och möjligheter finns? Hur överbryggar man hindren? Teori: Empirismen är teori som ligger bakom denna studie. Det var en explorativ undersökning, med kvalitativ inriktningen.Metod: Sju lärare deltog i den kvalitativa studien. Undersökningsinstrumentet var semi-strukturerade intervjuer som spelades in på band och transkriberades.

BAKGRUND: I vår bakgrund beskriver vi Reggio Emilias pedagogiskafilosofi genom litteratur, vår resa till Italien samt aktuellforskning inom förskolan och svenska förskolans läroplan.SYFTE: Syftet med undersökningen är att beskriva arbetssätt ochtankesätt hos sex pedagoger och hur fyra rektorer stödjerverksamheten utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi.METOD: Undersökningen omfattar tio kvalitativa intervjuer med sexpedagoger och fyra rektorer på sex förskolor där även sexmiljöobservationer har genomförts. Datainsamlingen harbearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat pedagogernas tankesätt och arbetssätt,vilket utgår ifrån deras barnsyn. Miljönsanvändningsområden har framkommit genommiljöobservationer. Genom intervjuer med rektorerframkom det hur de stödjer, uppmuntrar och erbjuderpedagogerna fortbildning..

Syftet med min studie var att beskriva vilka hinder invandrarföretagare möter i inom Linköpings kommun.För att få ett resultat har jag ställt 4 olika forskningsfrågor om byråkrati,skattebestämmelser, myndighetsspråk och vardagsspråk som  huvudsyfte.Mitt tillvägagångssätt har baserats på 7 intervjuer med personer som har olika bakgrund och jobbar inom skiftande organisationer och företag. Som aktörer har jag valt Skatteverket, Nulink och Nyföretagarcentrum i Linköping.De personer som jag har gjort intervju med heter Susanne Eriksson(företagare), Elin Walin (företagare), Ali Reza Ghodoosi(företagare) och Maryam Azmand (tidigare företagare).När jag har tittat på resultatet då ser jag ett tydligt och starkt mönster kring informanternas uppfattningar om mina indikatorer.Om man tittar på myndigheters svar då ser man en tendens kring uppfattning av byråkrati, skattebestämmelser samt myndighetsspråk. Jag ser nämligen också att det finns tydliga skillnader mellan företagare som är inrikes födda med företagare med utländsk bakgrund vad gäller förståelse kring mina frågeställningar.I mitt arbete slås jag av att en informant ser byråkrati som något negativt och personer med utländsk bakgrund har svårt att uppfatta myndighetsbyråkrati.Jag tycker också att det är intressant att de officiella personerna tycker att skattereglerna har blivit enklare medan invandrarföretagare tycker att det är svårt med skatteregler. När jag tittar på vardagsspråk som mitt huvudsyfte så tycker förstås jag att företagare med utländsk bakgrund bör se det svenska språket som nyckel till allting precis såsom språkläraren tycker. Slutligen ser jag ett klart och tydligt mönster mellan svenska företagare och invandrarföretagare vilket innebär att svenska företagare har lätt att anpassa sig efter gällande regler mot bakgrunden av att svenska är modersmål för dem medan invandrarföretagare har problem med anpassning till regler och lagar vilket beror på det svenska språket som ett hinder, enligt min tolkning..

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka gymnasieelever med två utlandsfödda föräldrar på nationella program som läser Svenska som andraspråk (SVA) och vilka som läser Svenska (SVE) och vad i elevernas bakgrund och skolgång som spelar roll för deras val av ämne. Vad eleverna anser om skolämnet SVA utreds också kort. Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning genomförd med 53 elever på en medelstor gymnasieskola. Resultatet visar att elevgruppen är mycket heterogen när det t ex gäller språklig bakgrund och vistelsetid i Sverige. De elever som läser SVA har till största delen kommit till Sverige under högstadietiden eller senare medan de flesta av de som läser SVE är födda i Sverige eller har en lång vistelsetid i landet.

BAKGRUND:I vår bakgrund ges en beskrivning av aktuell forskning gällande matematikundervisning. Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkt i vår undersökning.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger beskriver sin matematikundervisning och vad de anser behövs för att kunna utveckla den.METOD:I vår undersökning utgår vi ifrån en kvalitativ metod och forskningsredskapet vi använt oss av är intervju. Sammanlagt har 10 pedagoger i år F-6 intervjuats.RESULTAT:Vår undersökning visar på att pedagoger till stor del använder sig av lärobok i sin undervisning. Dock kompletterar de i olika grad med annat material och andra metoder. I år F-2 förekommer en större variation av arbetssätt, än det gör i årskurs 3-6.