Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida jÀmstÀlldhet pÄ landsnivÄ kan förklara individers lycka. Studien undersöker ocksÄ om jÀmstÀlldhetspÄverkan har olika betydelser för mÀn respektive för kvinnors lyckonivÄer samt om individers attityd till jÀmstÀlldhet gagnar lycka beroende pÄ vilken jÀmstÀlldhetskontext individen befinner sig i. LivstillfredsstÀllelse anvÀnds i studien som ett mÄtt pÄ lycka, dÄ kognitiv helhetsbedömning anses pÄverkas mer av jÀmstÀlldhet Àn lyckans affektiva bestÄndsdel. Undersökningen görs med hjÀlp av flernivÄanalys och datamaterialet som anvÀnds kommer frÀmst ifrÄn ESS, European Social Survey och Àr sÄledes subjektiv data. Resterande datamaterial bestÄr av makrodata hÀmtat frÄn Human Development Report och The Quality of Government Institute.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur trÀnare och sjukgymnaster/naprapater i Stockholmsregionen arbetar med specifik bÄltrÀning. Ett sekundÀrt syfte var att se pÄ historiska förÀndringar av trÀningsmetoder.Hur arbetar trÀnare med specifik bÄltrÀning?Hur arbetar sjukgymnaster/naprapater med specifik bÄltrÀning?Hur motiverar de sitt val av trÀningsmetod?Vad sÀger forskningen om vilka fördelar/nackdelar olika metoder av bÄltrÀning har? MetodVi har i vÄr studie anvÀnt oss av intervjuer. En kvalitativ metod för att fÄ en djupgÄende inblick i hur personliga trÀnare och sjukgymnaster/naprapater arbetar med bÄltrÀning. Vi har intervjuat sex personer, tre frÄn vardera yrkeskategorin.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

MÀngden död ved i brukade skogar har minskat med ungefÀr 90 %jÀmfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mÀngden ytterligare. Att lÀmna naturhÀnsyn vid avverkning Àr ett viktigt steg för att bevara biologisk mÄngfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhÀnsyn tas bort efter slutavverkning. PÄ 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhÀnsyn tagits bort, mestadels vindfÀlld tall.

Abstract Westerlund, Charlotta (2011) Inkludering- exkludering; Hur elever med hörselnedsĂ€ttningar upplevt sin skolgĂ„ng (inclusion- exclusion; How students with hearing loss experienced their School time). Skolutveckling och ledarskap, lĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola. Att vara hörselskadad betyder ofta att den sociala kommunikationen och samvaron med andra mĂ€nniskor pĂ„verkas. MĂ„nga Ă€r beroende av tekniska hjĂ€lpmedel, sĂ„ som hörapparater och hörselslingor, för att kunna följa med i samtal och för att kunna kĂ€nna sig delaktiga. Att fĂ„ tillgĂ„ng till rĂ€tt hjĂ€lpmedel Ă€r varje landstingsinvĂ„nares och elevs rĂ€tt. Är detta tillrĂ€ckligt för att eleven ska kĂ€nna sig inkluderad i skolans verksamheter? Hur har elever med hörselnedsĂ€ttning upplevt sin egen grundskoletid, utifrĂ„n ett inkluderande perspektiv? Kan man vara inkluderad och Ă€ndĂ„ kĂ€nna sig exkluderad? Är det tillrĂ€ckligt att fĂ„ gĂ„ i samma klass som ?hörande? elever för att kĂ€nna sig inkluderad? Detta Ă€r en undersökning med kvalitativ ansats, som bestĂ„r av tre djupgĂ„ende intervjuer och 20 öppna frĂ„geformulĂ€r, om elevers egna erfarenheter och tankar kring sin grundskoletid.

Objective: 1.4 million people in Sweden state that they are having problems with hearing and the majority havehad no contact with the hearing rehabilitation services. To have a hearing loss seems to be associated withseveral negative attributes. This could be due to bad attitude and insufficient knowledge on hearing loss intoday?s society.Purpose: The purpose with this study was to map the adult populations attitude towards hearing loss and selfratedknowledge of hearing with a survey.Methods: A web survey was made for this study. An official link to the survey was shared from two Facebookaccounts to a total of 997 contacts and a total of 247 responses were collected.Results: The majority of the respondents have estimated their general knowledge of hearing to fairly extensivefollowed by very small.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

Den hÀr uppsatsen belyser hur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet omskriver fotbollsrelaterat vÄld i Sverige. I uppsatsen koncentrerar jag mig pÄ kravallerna i matchen mellan Hammarby och DjurgÄrden, som spelades pÄ Söderstadion, den 28 augusti 2006. Syftet med den valda avgrÀnsningen Àr att utföra en mer fördjupad studie om pressens bemötande av fotbollsrelaterat vÄld. Den hÀr matchen symboliserar pÄ ett effektfullt sÀtt de vÄldsamheter som med jÀmna mellanrum förekommer i samband med möten mellan rivaliserade lag. Efterspelet till den hÀr matchen har dessutom varit mer omskrivet Àn nÄgon annan match pÄ svensk mark.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

Dagens konsumtionstakt har skapat debatter kring Àmnen som globalisering, mÀnskliga rÀttigheter, vÀlfÀrd och miljöpÄverkan. Konsumtionen pÄ ena sidan vÀrlden ger konsekvenser för mÀnniskor pÄ andra sidan vÀrlden. HÀr i Sverige börjar allt fler tÀnka i banorna att nÄgot mÄste göras. Allt fler företag upprÀttar sÄ kallade CSR-policys dÀr de redogör för sitt ansvarstagande.CSR stÄr för Corporate Social Responsibility och innebÀr att företag tar ett socialt och miljömÀssigt ansvar i sitt arbete och bidrar till en hÄllbar ekonomisk utveckling. Men hur viktigt tycker egentligen studenter att CSR Àr? Kan det vara sÄ att studenter Àr positiva till CSR sÄ lÀnge det inte har en negativ pÄverkan pÄ de egna karriÀrintressena?Den hÀr studien syftar till att visa pÄ skillnader i studenters generella attityd till CSR gentemot deras attityd till CSR dÄ de Àr arbetssökande.

Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt vÀrde och hur fastighetsbolag i VÀstra Götaland skulle gÄ tillvÀga vid framtagandet.1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket Àr framtaget av bokföringsnÀmnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större onoterade fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som Àr principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, dÀrför finns det en osÀkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvÀrde, K3 regelverket krÀver att fastighetsbolagen Àven skall redovisa verkliga vÀrdet i not.För att ta reda pÄ vad fastighetsbolagen tyckte, utfördes bÄde en intervju- och enkÀtundersökning.

Skolan Àr en plats dÀr barn och unga frÄn samhÀllets alla hörn samlas, pedagogerna i skolan har i uppdrag att fostra dessa till demokratiska medborgare, och förmedla vÀrdegrundens innehÄll. Barn och unga som startar pÄ ?minus?, pÄ ett eller annat sÀtt, kan behöva vissa kompensationer för att skolan skall bli likvÀrdig. Skolans personal skall verka för att alla pÄ skolan inkluderas och undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov.Syftet med arbetet var att undersöka hur skolorna organiserar sig för att alla elever skall inkluderas i skolan och vilka metoder de anvÀnder för att identifiera barn och unga i riskzoner för utanförskap. Vidare vill jag veta vilka insatser som skolan sÀtter in nÀr de upptÀcker att barn eller unga, socialt eller kunskapsrelaterat, Àr i behov av dem.Arbetet har utförts med en kvalitativ metod, genom att skapa samtal under intervjutillfÀllena.

Bakgrund: Schizofreni kÀnnetecknas av en förvrÀngd verklighetsuppfattning, och att man haft en psykos som varat lÀngre Àn sex mÄnader. FramtrÀdande Àr ett desorienterat tÀnkande och röstahallucinationer, Àven om störningen huvudsakligen Àr kognitiv sÄ yttrar den sig oftast pÄ beteendemÀssiga och kÀnslomÀssiga plan. Attityderna gentemot schizofrena har under de senare Ären generellt förbÀttrats i det svenska samhÀllet och inom sjukvÄrden. Men ÀndÄ Àr negativa attityder fortfarande vanligt förekommande. En attityd Àr en uppfattning som man bildar sig gentemot ett visst fenomen, en persons medvetna eller omedvetna instÀllning till en person eller ting och kan vara positiv eller negativ.

Hur ungdomar kan motiveras till att Äteruppta sina studier efter avhopp frÄn gymnasieskolan har legat till grund för denna undersökning som genomfördes i samarbete med LÀnsstyrelsen i Norrbotten. Syftet var att kartlÀgga attityder och intentioner vad det gÀller studier hos ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier. Den erhÄllna kunskapen kunde sedan anvÀndas som ett underlag för att lÀgga fram förslag om vad skolan kunde göra för att försöka förhindra avhopp och motivera unga till att Äteruppta sina studier. En undersökningsmetod utformades med hjÀlp av Theory of Reasoned Action (TRA) av Fishbein och Ajzen, samt olika utredningar. Tretton intervjuer genomfördes med ungdomar som hade valt att avbryta sina gymnasiestudier under Ären 2002 och 2003 i en mindre och en större kommun i Norrbotten.

 Stockholms UniversitetSpecialpedagogiska InstitutionenFörberedande kurs i specialpedagogik 30 p.Vt. 2009. C-uppsats.Karlsson, S & Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning  ABSTRAKTSyftet med den hÀr studien Àr att beskriva hur nÄgra specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömÀssiga förutsÀttningar för inlÀrning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga.VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga?Hur sÀger specialpedagogerna att skolan skapar förutsÀttningar och ÄtgÀrder för lÀrande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga?Hur framtrÀder inkluderings - respektive exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor?Undersökningen bygger pÄ den kvalitativa forskningsintervjun, dÀr resultaten grundar sig i intervjuer frÄn en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsÀrskolan, 7 specialpedagoger frÄn grundsÀrskolan och en rektor frÄn en friskola.Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrÄn sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever.