Denna studie behandlar det sociala nÀtverket Facebooks mest aktiva anvÀndare, personer mellan 16 och 25 Är. Studien studerar skÀlen bakom varför mÄnga vÀljer att inte sÀtta sig in i detalj i Facebooks anvÀndarvillkor och policy för dataanvÀndning, samt vilken attityd dessa anvÀndare har i frÄgan om avtalen i förhÄllande till anvÀndarnas beteende pÄ Facebook. Syftet med studien Àr att kartlÀgga Facebooks mest aktiva anvÀndares kÀnnedom om Facebooks elektroniska avtal som anvÀndarna ingÄr med Facebook vid registrering för att ta del av Facebook. Studien Àr sammanstÀlld genom en kvantitativ, webbaserad enkÀtundersökning som genererade 136 svar, varav 98 svar frÄn respondenter inom den undersökta mÄlgruppen, samt tvÄ kvalitativa, fokusgruppsdiskussioner med semistrukturerade frÄgor varav sammanlagt sex respondenter medverkade. Studien visade att de mest aktiva anvÀndarna pÄ Facebook visar en likgiltighet gentemot avtalen dÀr anvÀndarvillkoren och datapolicyn sÀllan lÀses.

The aim of this study is to examine physical education teachers? and students? views on the thesis and its part in the physical teacher education program at The Swedish School of Sport and Health Sciences.Does the view on the thesis differ between techers/students and the program with its curriculum and other policy documents?What does students/teachers value in a thesis?Does teachers/students have a mutual habitus concerning the thesis in the form of essay writing and how is this expressed?The study is based on a qualitative survey in which the respondents mainly answered open-ended questions with written answers. These answers have been categorized and analyzed with the aims of the study and the previous research in mind. The views on the purpose of the thesis differ, both within the group teachers/students and to a certain degree in relation to policy documents. The value of the thesis differs within the group.

Syftet med studien Àr att fÄ en bÀttre inblick och kunskap om hur specialpedagogiken fungerar pÄ tvÄ skolor inom en och samma kommun samt hur skolornas specialundervisning i sin tur Àr utformad och strukturerad utifrÄn skollagar, lÀroplaner och lokala styrdokument. Studien börjar med en teoretisk och historiskt forskningsbaserad bakgrund kring specialpedagogik och specialundervisning samt beskriver vidare hur nationella och internationella lagar och styrdokument förhÄller sig till detta samt dess vÀrdegrundsaspekt med grund i ?en skola för alla?. PÄ de tvÄ skolor som undersökts har vidare fem personliga intervjuer genomförts med tvÄ specialpedagoger, en klasslÀrare samt de bÄda rektorerna pÄ skolorna. Fokus har legat pÄ att ta del av deras Äsikter och upplevelser av specialpedagogik, specialundervisning och inkludering samt dÀrtill se huruvida klasslÀrare, specialpedagoger samt rektorer ser lika pÄ specialundervisningens funktion samt hur den bör vara utformad. Resultatet visade att pedagogerna hade en relativt homogen och likvÀrdig syn pÄ specialundervisningens funktion pÄ de tvÄ skolorna och hur den i sin tur bör vara utformad i ?en skola för alla?.

Bakgrund: Humor Ă€r ett komplex begrepp som fĂ€rgas av den subjektiva upplevelsen och Ă€r förĂ€nderlig över tid. Tidigare forskning visar pĂ„ att humor har anvĂ€nts som en copingmekanism för patienter med cancer, för att distansera sig frĂ„n sin tillvaro och diagnos. Även sjuksköterskor har anvĂ€nt sig av humor för att skapa relation med patienten. Humor har anvĂ€nts för att hjĂ€lpa patienterna att hĂ„lla humöret upp genom att skifta deras fokus.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa humor i sjuksköterske- och patientrelationen inom cancervĂ„rden.Metod: Denna uppsats Ă€r en litteraturöversikt dĂ€r innehĂ„llet av sju kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades.Resultat: Tio artiklar analyserades dĂ€r tre huvudteman framkom: Humor i sjuksköterske- och patientrelationen belyser att en relation mellan parterna bör finnas innan humor introduceras. Humor som ett omvĂ„rdnadsmĂ€ssigt dilemma belyser nĂ€r humor Ă€r tillĂ€mpbart och nĂ€r det inte Ă€r accepterat.

Studien syftar till att undersöka upplevelser av hur situationen för invandrarförÀldrar med funktionsnedsatta barn som har personlig assistans ser ut i Sverige. Studien undersöker Àven hur det svenska hjÀlpsystemet upplevs genom att belysa aspekter som synen pÄ funktionsnedsÀttningar, mötet med myndigheter samt konsekvenser av personlig assistans och assistansbolagens roll. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod dÀr intervjuer har gjorts med förÀldrar, handlÀggare och assistansbolagsföretrÀdare dÀr fokus legat pÄ informanternas upplevelser. Resultatet har genom en intersektionell analys samt begreppen exkludering och inkludering visat att invandrare kan ha svÄrare att tillvarata sina medborgerliga rÀttigheter pÄ grund av bristande kunskap om det svenska hjÀlpsystemet samt bristande sprÄkkunskaper. Studien visar Àven att det kan innebÀra en dubbel utsatthet att vara invandrare i kombination med att ha ett eller flera funktionsnedsatta barn, dÄ det kan förstÀrka varandra och leda till en Àn mer komplex situation.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare pÄ högstadiet upplever och tÀnker om att ha individintegrerade sÀrskoleelever i sin klass pÄ högstadiet. Vilka för- och nackdelar de upplever och hur de anser att stödet ska utformas kring dessa elever. Intentionen var ocksÄ att skapa förstÄelse och kunskap utifrÄn lÀrarens vardag, vilket skulle kunna bidra till att utveckla ett proaktivt kring individintegrerade sÀrskoleelever.Samspelet med individintegrerade sÀrskoleelever framkallar tankar och funderingar hos lÀrare hur de i vardagen ska fÄ helheten att fungera för lÀraren sjÀlv och för den individintegrerade eleven. UtifrÄn hur vÄrt utbildningssystem Àr uppbyggt kan det vara centralt att studera hur detta dilemma tar sig i uttryck i skolan, för att försöka förstÄ verksamhetens olika trÄngmÄl och för att kunna möta det. Claes Nilholm (2007) uttrycker att dilemman alltid kommer att finnas i skolan och dÀrför mÄste studeras för att möjliggöra lösningar.

Efter avregleringen av den svenska kreditmarknaden och bankkrisen ökade antalet banker i Sverige avsevÀrt med en ökad konkurrens som följd. Den hÄrdare konkurrensen resulterade i minskade marginaler pÄ traditionella bankprodukter som lönekonto och lÄn. Flertalet banker har som ett resultat av de minskade marginalerna flyttat fokus frÄn de traditionella produkterna till försÀljning av nya och mer lönsamma produkter samt tjÀnster. Detta nya försÀljningsfokus har mött stort motstÄnd i facktidningen FinansvÀrlden pÄ grund av den stressfaktor som det medfört. Syftet med denna uppsats Àr att faststÀlla banktjÀnstemÀns attityder till personlig försÀljning, samt se samband mellan attityderna och bakgrundsfaktorerna kön, Älder, antal studieÄr utöver gymnasial utbildning, antal Är i nuvarande bank och antal Är i bankbranschen.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur elevernas erfarenheter av populÀrkultur tar sig uttryck inom skolans ram samt vilka attityder detta möts av frÄn lÀraren. Materialet Àr insamlat frÀmst genom observationer av en klass i skolÄr fyra. Observationerna genomfördes under en vecka, i samtliga moment av elevernas skoldag, och kompletterades med att lÀraren och fyra elever intervjuades. Elevernas populÀrkulturella erfarenhet tog sig en mÀngd olika uttryck. Dessa yttryck anvÀndes huvudsakligen i syften som hade med socialisation, identitetsskapande och omvÀrldsorientering att göra. LÀrarens attityd visade sig till stor del stÀmma överens med skolans traditionella kultursyn, dÀr man anser sig företrÀda en majoritetskultur som bör överföras till eleverna och dÀr populÀrkultur rankas lÄgt. De övergripande slutsatserna av undersökningen Àr att det finns en diskrepans mellan skolans och elevernas kultur och att skolan har behov av att vidga sin kultursyn för att konstruktivt kunna bidra till den kulturella utvecklingen..

En allmÀn uppfattning Àr att kompetensutveckling nyttjas av företag för att öka deras produktivitet och konkurrenskraft. Företagen anses Àven anvÀnda kompetensutveckling som ett lockbete för att attrahera medarbetare. Syftet med föreliggande studie var att rikta fokus pÄ individens attityd till kompetensutveckling och studera om den upplevdes som stimulerande, avlastande eller stressande. Ett annat syfte var att undersöka hur motiverad individen var till kompetensutveckling. Med en egenkonstruerad enkÀt undersöktes tvÄ arbetsplatser, en domstol och ett företag inom processverksamheten (N = 100).

Denna litteraturstudie har genomförts med syftet att redogöra för hur den svenska grundskolan har arbetat med att inkludera romska barn. Fokus har legat pÄ de problem som funnits, sett ur majoritetssamhÀllets perspektiv, hur arbetet skett för att komma tillrÀtta med problemen samt vad detta arbete har gett för resultat. Studien söker vidare svar pÄ hur detta arbete har tagits emot i de romska grupperna.Inledningsvis ges en kort överblick över romernas historia med betoning pÄ Sverige och sedan presenteras studiens resultat som svarar pÄ frÄgorna:? Vilka problem har det enligt majoritetssamhÀllet funnits i samband med romska barns inkludering i den svenska grundskolan?? Vilka metoder har föresprÄkats som lösningar pÄ dessa problem?? Har det gÄtt att se nÄgot resultat av metoderna som anvÀnts?? Hur beskrivs mottagandet av de olika metoderna i de romska grupperna?Resultatet presenteras kronologiskt uppdelat i tidsperioderna 1930-1956, 195 -1980, 1980-2000 samt Efter Är 2000. För varje tidsperiod redovisas resultatet under fyra rubriker som svarar mot de fyra frÄgorna ovan.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare som arbetar med att integrera och inkludera elever med autismspektrumdiagnoser uppfattar detta fenomen. Mina frÄgestÀllningar behandlar hur skolverksamheter arbetar för att stödja elever med autismspektrumdiagnoser och hur lÀrare anpassar sin pedagogik till elever i behov av sÀrskilt stöd. Slutligen redovisas vad nÄgra lÀrare anser om att integrera och inkludera elever med autismspektrumstörning i vanlig klass.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen. Detta bygger pÄ att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svÄrigheter i lÀrandet och sociala begrÀnsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen.

Syfte: Syftet med undersökningen var att studera lÀrares erfarenhet av att arbeta med learning study som modell för undervisning. Avsikten var att försöka förstÄ om modellen kan bidra till att öka den beredskap som behövs för att möta elevers variation i undervisningen genom att ge lÀrare redskap för reflektion och förÀndring. Syftet var ocksÄ att undersöka om learning study skulle kunna vara ett redskap för specialpedagogens arbete inom ramen för en inkluderande pedagogik. Teori/Metod: Undersökningen baseras pÄ intervjuer med fem lÀrare frÄn tvÄ grundskolor,7-9. Inför studiens genomförande gjordes en auskultation i learning study, för att bÀttre kunna förstÄ dess upplÀgg inför intervjuundersökningen.

Uppsatsen handlar om elevers attityder och deras motivation till Àmnet matematik. Hur ser detta ut bland dagens elever i grundskolans senare del? Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ olika skolor, dock i samma kommun. Vi har genomfört intervjuer med bÄde lÀrare och elever. LÀrarintervjuerna gjordes individuellt och elevintervjuerna gjordes i grupper.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.