Denna uppsats behandlar etniska relationer i Norra Irak eller irakiska Kurdistan. Syftet Àr att studera invÄnarnas syn pÄ etniska relationer i Erbil och Kirkuk. Tidigare forskningar, som gjorts i vÀstvÀrlden, har visat att interetniska relationer pÄverkar attityder och beteenden. Tidigare forskningar har Àven visat att det finns skillnad i attityd till interetniska relationer beroende pÄ individers etniska tillhörighet, kön, Älder, utbildning, etcetera. Uppsatsens huvudfrÄga Àr hur Àr de etniska relationerna i Norra Irak/Kurdistan, vilka attityd har respondenterna till varandra och vad pÄverkar attityder till interetniska relationerna?  Den teoretiska bakgrunden för undersökningen Àr nÀtverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt pÄ etniska relationer.

Trots att det idag finns en officiell vision om ett inkluderande perspektiv tyder forskning pÄ att sÀrskiljande lösningarförekommer i den svenska skolan. Denna motsÀgelsefullhet bidrog till att vi blev intresserade av att studera dettafenomen nÀrmare. Syftet med vÄr studie blev dÀrmed att undersöka hur lÀrare tÀnker och resonerar kring begreppeninkludering och exkludering samt skolornas specialpedagogiska insatser. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studiedÀr fokusgrupper har anvÀnts som metod. Resultatet visar pÄ att pedagogerna beskriver sina respektiveverksamheter som exkluderande.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Huvudsyftet med denna undersökning var att ta reda pÄ elevers attityder till matematik samt hur de uppfattar matematikundervisningen. Anledningen till att valet föll pÄ just detta undersökningsomrÄde beror pÄ att elevers attityder spelar en avgörande roll för hur den matematiska inlÀrningen kommer att utveckla sig. Trots detta lÀggs ingen större vikt vid elevers attityder till matematiken och dess pÄverkan pÄ elevernas prestationer i Àmnet. För att fÄ en inblick i detta har en enkÀtundersökning genomförts i fem högstadieklasser. Resultaten visade pÄ att det rÄder en stor spridning kring elevers attityder till matematiken, dÀr ungefÀr hÀlften av de responderande eleverna har en positiv attityd till Àmnet.

Syfte med denna studie Àr att belysa förskollÀrares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och Àven begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstÄs i en förskola. I studien undersöks det Àven hur förskollÀrare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer dÀr samtliga pedagoger har utbildning som förskollÀrare.Resultatet visar att alla avdelningar pÄ förskolorna har barn som har olika förutsÀttningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden pÄ samma sÀtt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas pÄ bÀsta sÀtt som sjÀlvstÀndiga individer. Resultatet delger Àven informationen om hur betydelsefullt det Àr att lÄta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och dÀrmed Àven följa upp verksamheten och Àven se till varje barns olikheter, förutsÀttningar och möjligheter.

Den hÀr studien syftar till att undersöka om medarbetares attityd till regler och regelefterlevnad pÄ en arbetsplats varierar med faktorer som anstÀllningstiden, kön och personalkategori. Undersökningen har genomförts som en enkÀtundersökning med frÄgestÀllningar som belyser olika delar av regler och regelefterlevnad, bÄde ur ett generellt och ur ett individuellt perspektiv. Försöksdeltagarna Àr tjÀnstemÀn och verkstadsanstÀllda pÄ ett medelstort mellansvenskt företag inom tillverkningsindustrin. Undersökningen visar pÄ att det finns en skillnad i attityden mellan grupperna och att personer med lÄng anstÀllningstid har en negativare instÀllning till regler och regelefterlevnad Àr personer med kort anstÀllningstid, men att skillnaden inte Àr statistiskt signifikant..

Attitydens omedvetna effekt Àr omöjlig att styra, dÄ till exempel kÀnslor sÄsom ilska, omedvetet kan pÄverka hur vi reagerar med vÄr omgivning. Med detta i Ätanke undersökte föreliggande experiment huruvida det fanns nÄgon skillnad mellan 44 kvinnor och 42 mÀns, ur allmÀnheten, attityder till att hÄlla förhör med personer misstÀnkta för misshandel respektive skattebrott. Halva gruppen undersökningsdeltagare, lÀste en beskrivning av ett misshandelsfall och den andra gruppen ett skattebrottsfall, varefter deltagarna besvarade frÄgeformulÀr om attityder till kriminella respektive attityder till att hÄlla förhör med brottsmisstÀnkta personer. En tvÄ-vÀgs variansanalys med mÀn och kvinnor samt brottstyperna som beroende variabler visade att misstÀnkta för misshandelsbrottet ansÄgs kunna förhöras med en signifikant lÀgre grad av humanitet, jÀmfört med personer misstÀnkta för skattebrott. En interaktionseffekt förelÄg och simple effekt analyser visade att det var kvinnornas resultat som stod för interaktionseffekten.

UtgÄngspunkten för studien har varit vÄrt intresse för en rapport av Skolverket. Den har pÄvisat brister i skolans arbete med att göra utbildningen tillgÀnglig för alla elever, trots uppdraget om inkludering. Syftet med denna studie har varit att ge en ökad förstÄelse för hur lÀrarna arbetar i mötet med elever i en inkluderande klassrumsmiljö. Genom kvalitativa intervjuer har vi fÄtt en ökad insikt i hur lÀrarna uppfattar och upplever uppdraget och vilka faktorer som har betydelse för hur inkluderingsbegreppet pÄ skolan kan utvecklas. Observationerna i klassrummet har gett oss en praktiknÀra förstÄelse av vilka hinder och möjligheter lÀrarna möter i sin vardag i mötet med alla elever.

Bakgrund: Matematik ges mycket utrymme i grundskolan. Under vÄr utbildning har vi fÄtt anledning att utbyta erfarenheter frÄn vÄra Är som pedagoger i Àmnet. Forskning visar att positiv attityd ger bÀttre förutsÀttningar att tillgodogöra sig kunskap och att elevers attityd till matematik i grundskolan förÀndras med stigande Älder. PÄverkas elevernas attityd till matematik förutom av skolan Àven av hemmet? Vi ville ta reda pÄ mer om hur matematik uppfattas av elever och förÀldrar och dÀrför gjorde vi en undersökning om huruvida förÀldrars erfarenheter och attityder pÄverkar deras barns intresse och attityd till matematik.

IntroduktionUtifrĂ„n den samhĂ€llssyn som rĂ„der diskrimineras ofta personer med funktionsnedsĂ€ttningar genom att betraktas som otillrĂ€ckliga för att inkluderas i samhĂ€llet. Inkludering av barn och ungdomar inom idrottsorganisationer ser olika ut. Å ena sidan inkluderas de i idrottsrörelsen genom handikappsidrottsföreningar, Ă„ andra sidan inkluderas de i idrottsföreningar som erbjuder dem att vara medlemmar i verksamheten. Genom att inkluderas i idrottsföreningar kan allmĂ€nhetens attityd om olika funktionsnedsĂ€ttningar avdramatiseras. Orter med begrĂ€nsat deltagarantal kan Ă€ven försvĂ„ra bildandet av speciella handikappidrottsorganisationer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur den rumsliga utformningen av utomhusmiljön i förskolan frÀmjar inkludering av barn i Äldrarna ett till sex Är dÀr möjlighet till olika typer av lek och pedagogisk verksamhet understöds. Studien Àr förlagd till Mullvadens förskolegÄrd pÄ Södermalm i Stockholm. Det Àr en kvalitativ studie dÀr observations-, intervju-, enkÀt- och litteraturstudier har genomförts. I resultatdelen har tre tematiska omrÄden lyfts fram; Äldersanpassning, rumslighet och pedagogisk verksamhet. Genom designprocessen har sedan dessa tematiska omrÄden brutits ner till temat för gestaltningsförslaget; variation och kontrast.

Flertalet modeföretag anvÀnder sig idag av SMS-reklam, en reklamform som enligt studier uppfattas som positiv sÄ lÀnge som den Àr tillÄtelsebaserad. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om och i sÄ fall vilka skillnader som finns vad det gÀller attityden till SMS-reklam och det efterföljande köpbeteendet mellan de som anser sig ha accepterat avtalen kring SMS-reklam och de som ej anser sig ha gett sin tillÄtelse. För att uppfylla syftet fick 219 studerande vid Stockholms universitet besvara ett frÄgeformulÀr gÀllande deras attityd till SMS-reklam och deras efterföljande köpbeteende. Resultaten visade, i likhet med tidigare forskning, att de studenter som var medvetna om att ha gett sin tillÄtelse till att motta SMS-reklam bÄde hade en mer positiv attityd till SMS-reklam och ett mer positivt köpbeteende till följd av SMS:et. De studenter som inte var medvetna om att de gett sin tillÄtelse hade en mer negativ attityd till SMS-reklam och hade ett mer negativt köpbeteende till följd av SMS:et.

Bakgrund: TrycksÄr Àr en kvalitetsindikator pÄ omvÄrdnaden, med rÀtt anvÀnda metoder kan trycksÄr helt förebyggas. Trots detta förekommer trycksÄr fortfarande och orsakar stort lidande för de som drabbas. En attityd till nÄgonting (attitydobjekt) kan bestÄ av en uppfattning som kommer sig av kunskap och erfarenhet, en kÀnsla för attitydobjektet och en intention bakom handlingen. Attityden kan ge sig i uttryck i form av ett beteende, sk manifest attityd. En del i attitydbegreppet Àr kunskap och kunskap i sig sjÀlv kan delas upp i teoretisk och praktisk kunskap.

I en samtid dÀr miljöproblem fÄtt en relativt stor plats pÄ den politiska agendan kan det var intressant att undersöka vilka kunskaper och attityder barn och ungdomar har och fÄr i den svenska skolan. Vi har dÀrför valt att undersöka dessa kunskaper och attityder inom miljöomrÄdet hÄllbar utveckling för alla avgÄngselever pÄ en gymnasieskola. Vidare intresserar vi oss för om det finns ett samband mellan just kunskap och attityd inom hÄllbar utveckling och hur ett sÄdant samband ser ut. I gymnasieskolan Spyken i Lund har 303 gymnasieelever, som gÄr sista terminen, fÄtt svara pÄ en nitton frÄgor lÄng enkÀt. FrÄgorna behandlar frÀmst ÀmnesomrÄdena klimatförÀndringar och energi men stÀller Àven frÄgor dÀr eleven mÄste ta stÀllning till pÄstÄenden kring dessa ÀmnesomrÄden.

Miljö- och klimatfrÄgor diskuteras flitigt bÄde hos privatpersoner och pÄ myndighetsnivÄ. Det blir allt viktigare för oss alla att anpassa oss till denna förÀndring i samhÀllet. Myndigheterna kommer stÀndigt med nya lagar och förordningar som leder till att företag behöver tÀnka mer pÄ miljön. Ett steg i denna utveckling Àr införandet av handel med utslÀppsrÀtter dÀr intentionerna Àr att minska utslÀppen frÄn industrin. Den andra perioden har precis börjat och en ny tar vid 2012 dÄ nya branscher sÄ som flyget inkluderas i denna handel.