Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger vid tvÄ skolor i en mellanstor kommun i Norge arbetar med att fÄ alla elever att bli inkluderade i grundskolans undervisning. I denna uppsats börjar vi med att beskriva vad tidigare forskning kommit fram till vad gÀller inkludering i Norge. I studien har vi genomfört kvantitativa observationer i fyra klasser, utifrÄn dessa observationer har vi sedan genomfört kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Detta för att först fÄ en inblick i hur pedagogen undervisar för att inkludera eleverna, sedan intervjuer för att fÄ en insyn i hur pedagogen ser pÄ inkludering i sin undervisning. De pedagoger vi intervjuat anser att planeringen inte skiljer sig mellan elever i behov av sÀrskilt stöd och övriga elever.

I denna uppsats beskrivs en grupp hÀlsingeungdomars bruk av ? och attityd till den egna dialekten. Uppsatsen baseras pÄ en tidigare attitydundersökning genomförd pÄ Gotland varpÄ analysen i denna undersökning tar spjÀrn i en enkÀtundersökning omfattande 70 informanter i Äldrarna 15 till 18. Denna delas upp i tre delar: sociologiska bakgrundsfaktorer, bruk och attityd och syftar i huvudsak att ge en indikation pÄ hur ungdomarna anvÀnder dialekten i vardagen och pÄ hur deras attityd ser ut gentemot dialekter som fenomen i allmÀnhet, men hÀlsingemÄlet i synnerhet ser ut. DÀrtill jÀmförs frÄgorna som behandlar attitydbegreppet med tidigare undersökning.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fÄtt en större förstÄelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades pÄ olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgÄtt ifrÄn Àr fenomenografin.

I vÄrt examensarbete har vi fördjupat oss i hur nÄgra lÀrare och förskollÀrare uppfattar vilka barn Àr i behov av sÀrskilt stöd samt hur de arbetar praktiskt i den dagliga verksamheten med barn i behov av sÀrskilt stöd. En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes i examensarbetet med semistrukturerade intervjufrÄgor. Undersökningen visade oss att benÀmningen av vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd varierar och Àr beroende av den aktuella rollen som lÀrare och förskollÀrare.  Genom vÄr undersökning kunde vi se följande uppdelning av begreppet: barn i socioemotionella svÄrigheter och barn i kunskapsrelaterade svÄrigheter.I resultatet togs Àven upp inkluderings begrepp och det framkom att samtliga respondenter har en positiv instÀllning till inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd i den dagliga verksamheten. Men att trots den viljan till total inkludering som finns Àr det fortfarande vanligt med sÀrskiljande undervisning i skolans vÀrld..

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur man kan arbeta med inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd och varför inkludering Àr viktigt. Arbetet utgÄr frÄn en rektor och fyra lÀrares syn pÄ Àmnet. Arbetet innehÄller Àven en begreppsgenomgÄng av de mest relevanta begreppen. Relevant litteratur och tidigare forskning tas ocksÄ upp. I resultatet framkom att inkludering Àr en process som sker kontinuerligt. Grunderna för denna process Àr att de vuxna har kunskap och förstÄelse för bÄde barnet och dess behov.

Denna kandidatuppsats belyser vad lÀrare har för tankar kring begreppet inkludering och vad de tror om framtidens arbete med elever i behov av stöd. Tidigare forskning och sju kvalitativa intervjuer med lÀrare, som jobbar med sÀrskilda undervisningsgrupper eller som lÀrare i ordinarie klasser, Àr grunden till denna studie. De lÀrare som vi har intervjuat kommer frÄn tvÄ olika kommuner i Stockholms lÀn och lÀrarnas yrkeserfarenhet Àr allt frÄn ett par Är till ca 40 Är, dessutom har skolorna olika typer av upptagningsomrÄden. Detta har gett oss möjligheten att belysa vÄr studie ur tre aspekter: om lÀraren arbetar i en sÀrskild undervisningsgrupp eller i en ordinarie klass, om de arbetar pÄ en skola med mÄnga olika kulturer eller inte och hur lÄng arbetslivserfarenhet de har. Resultatet i studien visar att de flesta av vÄra respondenter inte arbetar inkluderande och inte heller ser att detta arbetsÀtt kommer att vara utbrett i framtidens grundskola.

KriminalvÄrdares attityd till intagna har betydelse för att den intagne ska kunna genomgÄ en positiv förÀndring under sin verkstÀllighetstid i anstalt. Studiens syfte var dÀrför att undersöka kriminalvÄrdares attityder gentemot intagna och om olika variabler som t.ex. kön och utbildning pÄverkade den. En sjÀlvdeklarationsstudie med ATP-skalan gjordes pÄ tre olika anstalter och ett hÀkte. Totalt svarade 28 kriminalvÄrdare pÄ enkÀten varav tvÄ tolkades som extremvÀrden och inte togs med i resultatet.

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ fördjupad förstĂ„else av förĂ€ldrars uppfattning vad gĂ€ller deras barns inkludering i förskolan. Undersökningen bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer med fyra mammor till barn med Downs syndrom. Deras barn finns i förskoleverksamhet och Ă€r i Ă„ldern ett och ett halvt till tre Ă„r. Analysen av resultatet har fokus pĂ„ förĂ€ldrarnas uppfattningar av förskolan som resurs, kĂ€nslan av att vara inkluderat eller segregerat integrerad och förĂ€ldrars rĂ€ttigheter och ansvar. Är det en rĂ€ttighet att ?bara fĂ„ vara mamma?? Hur förĂ€ldrarna ser pĂ„ framtiden vad gĂ€ller skolgĂ„ng, deras barns tillgĂ„ngar eller brister, och vad som begrĂ€nsar, Ă€r aspekter som belyses i undersökningen.

I denna uppsats kommer vi att med utgÄngspunkt i ett mÄngkulturellt samhÀlle lÀgga vikten pÄ hur elever och barn utan det svenska sprÄket integreras och inkluderas i förskolan och grundskolan. För att tydliggöra arbetet kommer vi att fokusera pÄ det sociokulturella perspektivet. Vi kommer att undersöka hur lÀrare och skolledare anvÀnder sig av, och deras syn pÄ integreringen och inkluderingen av nyanlÀnda elever i förskolan och grundskolan. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer vill vi belysa och undersöka hur skolledare och lÀrare förhÄller sig till integreringen och inkluderingen av elever med ett annat modersmÄl. Sammanfattnings-vis pekar resultatet pÄ att det finns mÄnga vÀgar till en bra integration och inkludering av barn och elever i förskola och skola.

BakgrundI studiens bakgrund beskrivs och förklaras begreppet inkludering, dess olika innebörd i förskolan och i allmÀnhet. Specialpedagogik som forsknings och pedagogiskt Àmne belyses utifrÄn flera perspektiv. Olika sÀtt att vÀrdera och tolka normalitetsbegrepp tas upp. Det förs ocksÄ resonemang kring pedagogiska och specialpedagogiska metoder samt stödet som anvÀnds i förskoleverksamheten.SyfteSyftet med underökningen Àr att studera hur lÀrarna tÀnker och resonerar kring arbetet pÄ resursavdelningen med barn i Äldern 1- 5 Är.MetodI denna studie anvÀnds en kvalitativ forskningsansats, nÀmligen fenomenografi, med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som verktyg. Urvalet bestÄr av fyra förskollÀrare och tvÄ barnskötare, pÄ tvÄ olika förskolor med resursavdelning i en vÀstsvensk kommun.ResultatStudien visar att förskolepersonal pÄ resursavdelningar arbetar medvetet med inkludering.

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna studie var att undersöka lÀrares syn pÄ en inkluderande undervisning i idrott och hÀlsa och om uppfattningen kring inkludering var likvÀrdig eller skiljde sig Ät.Hur arbetar lÀrare med inkluderande undervisning i idrott och hÀlsa?Vilka möjligheter och svÄrigheter finns i en inkluderande undervisning inom idrott och hÀlsa?Vilka tidigare erfarenheter finns i samband med inkluderande undervisningen inom idrott och hÀlsa?Metod Undersökningen var av kvalitativ karaktÀr med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn tre skolor i Stockholm deltog i studien. Urvalet grundade sig i ett snöbolls- och bekvÀmlighetsurval. Studien utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv och anvÀnde sig utav Lev Vygotskijs teoretiska tÀnkande om lÀrande och utveckling.Resultat LÀrarna i denna studie hade en relativt likvÀrdig syn om uppfattning kring inkludering och att eleverna och deras behov skulle vara i fokus.

AbstraktDagens skola har fÄtt mycket kritik för att allt fler elever inte nÄr upp till skolanskunskapskrav. Skolans misslyckade Àr störst bland elever med olika typer avsvÄrigheter. Inkluderingsbegreppet belyser alla elevers rÀtt till en likvÀrdig skoladÀr alla skall kÀnna delaktighet och gemenskap. Specialpedagogiken som sÄdanbeskrivs som nÄgot som uppkommer nÀr den ordinarie pedagogiken inte rÀckertill. Studien beskriver aktuella specialpedagogiska teorier genom enlitteraturöversikt.

Undersökningen, som Àr explorativ, syftar till att jÀmföra barns explicita attityd och implicita attityd mot överviktiga, samt att jÀmföra resultaten med hur barnens hemförhÄllande ser ut. Antalet barn som deltog, vilka alla var i 10 Ärs Äldern, var 49 st. Barnens förÀldrar svarade pÄ en enkÀt (49 svar) som hade som huvudfaktorer; matsituation, motionsvanor samt hur mycket man inom familjen diskuterar vardagshÀndelser. De fick Àven svara pÄ frÄgor om hur hemförhÄllandet sÄg ut. Resultatet visar att barn i olika Äldrar har en tendens till negativ attityd gentemot överviktiga.

Föreliggande studie syftar till att belysa hur ungdomar i fÀngelse beskriver sin tidigare skolgÄng utifrÄn teorier om inkludering. För att fÄnga studiens syfte stÀlls följande frÄgestÀllningar: - Vilka hÀndelser, upplevelser och kÀnslor lyfter ungdomarna i studien fram nÀr de beskriver sin tidigare skolgÄng? - Hur kan deras berÀttelser förstÄs utifrÄn teorier om inkludering? Den teoretiska grund som studien bygger pÄ Àr hÀmtad ur den sociokulturella lÀrandeteorin. I studien har en narrativ metod med skrivna berÀttelser, utifrÄn en rubrikmall, anvÀnts. I studien deltar fyra mÀn i Äldrarna 18-21 Är. De befinner sig vid studiens genomförande pÄ en av kriminalvÄrdens ungdomsavdelningar.