Sökresultat:
1611 Uppsatser om Lärares arbetsuppgifter - Sida 21 av 108
Vad s?ger l?rarna p? twitter? En diskursanalys om anledningarna bakom och utsikterna f?r l?rares politiska aktivism
Studien unders?ker vad det ?r som f?r l?rarna att fr?ng? den traditionella tj?nstemannarollen
f?r att bedriva aktivism p? Twitter. F?r att g? till botten med fr?gan kommer de senaste
decenniernas skolreformer att utforskas s?v?l som hur l?rarens tj?nstemannaroll har p?verkats
av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att
anv?ndas f?r att med hj?lp av hur l?rarna upplever konsekvenserna av politikens
implementering f?rst? de underliggande antaganden som motiverat reformerna och ?ven dess
implikationer.
Förebyggande arbete i förskolan : LÀs- och skrivsvÄrigheter ur ett pedagogiskt perspektiv - att detektera, analysera och utrÀtta.
Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.
Revisionspliktens avskaffande för smÄföretagarna : en lÀttnad för företagen, men vad tycker intressenterna?
SammanfattningUppsatsens titel: Revisionspliktens avskaffande för smĂ„företagarna - en lĂ€ttnad för företagen, men vad tycker intressenterna?Seminariedatum: 30 maj, 2007Ămne/kurs: Företagsekonomi, examensarbete, 10 pFörfattare: Henrik Westerhaag, Erika WallinHandledare: Dan NordinNyckelord: Revisionsplikt, revision, revisor, redovisning, smĂ„- och medelstora företagSyfte: Syftet Ă€r att utreda vad utvalda externa intressenter till revisionen tycker om ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Vi vill Ă€ven nĂ€rmare studera vad ett eventuellt avskaffande skulle innebĂ€ra för intressenterna avseende deras arbetsuppgifter, samt om det finns nĂ„got alternativ till revisionsplikten.Metod: I vĂ„r undersökning anvĂ€nde vi oss av den kvalitativa metoden för insamling av empiri. En induktiv ansats lĂ€mpades bĂ€st hĂ€r dĂ„ vi med hjĂ€lp av empirin skapade oss en uppfattning av problemet. Tillförlitlighet och giltighet granskas och slutligen redogör vi för informationsinsamlingen.Teori: För att kunna skapa en förstĂ„else runt Ă€mnet revision och allt som hör till förklarar vi relevanta begrepp och teorier.Empiri: Vi har i vĂ„r insamling av empiri pratat med representanter frĂ„n tre olika intressentgrupper.
Vad hÀnde sedan? : En enkÀtstudie av avgÄngsstudenterna pÄ Idrottshögskolans lÀrarprogram 1997
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna undersökning Àr att undersöka 1997-Ärs avgÄngsstudenters arbetssituation drygt elva Är efter deras studietid pÄ Idrottshögskolans lÀrarprogram i Stockholm (numera Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH).Följande frÄgestÀllningar anvÀndes för att fÄ svar pÄ syftet med undersökningen:- Vilka arbetar kvar som idrottslÀrare och vad Àr det som gör att de stannar kvar i yrket?- Hur mÄnga har lÀmnat idrottslÀraryrket och vilka Àr orsakerna till det?MetodUtifrÄn de frÄgestÀllningar jag ville ha besvarade valde jag att anvÀnda enkÀt innehÄllande 21 frÄgor som undersökningsmetod. Inget externt bortfall finns i svarsfrekvensens, alla 57 personer som ingick i undersökningsgruppen har besvarat enkÀtenResultat61 procent av undersökningsgruppen Àr verksamma som idrottslÀrare drygt elva Är efter deras studietid pÄ lÀrarprogrammet. Den största enskilda faktorn till att de verksamma idrottslÀrarna stannar kvar i yrket Àr att de tycker om att arbeta med ungdomar. Trevliga arbetskamrater, omvÀxlande arbetsuppgifter och bra arbetstider Àr andra faktorer som bidrar till att de stannar kvar i yrket.Vid jÀmförelse mellan de verksamma och de icke verksamma idrottslÀrarna framkommer det att om man söker sig till en arbetsplats med Àldre elever, mÄnga idrottslÀrarkollegor och fÄr sÄ lÄgt elevantal per undervisningsgrupp som möjligt, sÄ Àr det nÄgot som bidrar till att man stannar kvar i yrket lÀngre tid.Den största orsaken till att man inte Àr verksam eller aldrig varit verksam som idrottslÀrare har med skolan och dess arbetsvillkor att göra, exempelvis arbetsmiljön med buller, arbetsuppgifter vid sidan om undervisningen och för mycket fostran istÀllet för undervisning.SlutsatsTre av fem arbetar kvar som idrottslÀrare drygt elva Är efter avslutad utbildning, ett resultat som stÀmmer ganska bra överrens med liknande undersökningar.
Sambandet mellan kostnader för sjukfrÄnvaro och motivation : -En undersökning av Pacwire
Detta arbete analyserar vilket samband det finns mellan kostnaderna för sjukskrivning och motivation utifrÄn en undersökning av företaget Pacwire. I dagens samhÀlle blir sjukfrÄnvaro allt vanligare och har fÄtt stora konsekvenser pÄ företagens ekonomi och anstÀllda. Vid genomförande av denna studie har jag anvÀnt mig av metoden deduktion dÄ jag utifrÄn teorin har bildat mig teorier som i sin tur har undersökts. Vad jag kom fram till Àr att det fanns ett samband mellan motivation och sjukfrÄnvaro och rekommenderar dÀrför Pacwire att öka personalens motivation genom att till exempel ha mer varierande arbetsuppgifter..
Systemförvaltning med cloud computing
Syftet med den hÀr undersökningen var att ta reda pÄ vad som hÀnder i en systemförvaltning nÀr Cloud Computing införs. Vilka roller och aktiviteter i systemförvaltningen som pÄverkas vid byte av IT-lösning. För att fÄ svar pÄ detta har vi utfört en fallstudie pÄ ett företag som utvecklar och levererar tjÀnster baserade pÄ Cloud Computing, dÀr vi intervjuat tvÄ respondenter för att samla in information. En analys har utförts dÀr informationen jÀmförts mot teoriramen. DÀrefter har slutsatser dragits utifrÄn arbetet.
Fyra Är senare... vad Àr formativ bedömning egentligen? : EngelsklÀrares perspektiv pÄ förÀndringen av deras arbetssa?tt i samband med infö?randet av Gy11
Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.
SpeciallÀrare - nybyggare i skolan? En enkÀtstudie kring speciallÀrares yrkesroll och didaktiska kompetenser
Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera relativt nyexaminerade speciallÀrares nulÀge och önskelÀge betrÀffande yrkesroll, arbetsuppgifter och arbetssituation. Vi ville undersöka i vilken utstrÀckning speciallÀrare arbetar som speciallÀrare och pÄ vilket sÀtt deras didaktiska kompetenser framtrÀder och tas till vara i undervisning och i skolutveckling.Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr professionaliseringsteori, som bygger pÄ yrkens utveckling mot en profession. I professionaliseringsteorin intresserar man sig för sambandet mellan profession, kunskap och möjligheten för yrkesgrupper att omsÀtta detta i yrkespraktiken Metod: Studien grundade sig pÄ enkÀtsvar frÄn 32 speciallÀrare examinerade frÄn Göteborgs Universitet Ären 2011-2013. För att fÄ svar pÄ studiens syfte valdes bÄde en kvantitativ och kvalitativ ansats.
Kommunikationsflöden vid företagsförvÀrv: fokus pÄ faktorer
som tillsammans pÄverkar kommunikationen
Syftet med denna uppsats Àr att studera flödet av kommunikation i ett företag, inblandat i ett företagsförvÀrv inom byggsektorn, ur ledaren och medarbetarens perspektiv. Fokus ligger pÄ att beskriva problemets breda komplexitet och jag vill belysa de förhÄllanden som tillsammans pÄverkar kommunikationen vid företagsförvÀrv. Intervjuer har genomförts med fyra stycken personer med olika arbetsuppgifter inom det aktuella företaget, BergnÀsets stÀllningsmontage AB. Slutsatsen blir att förÀndringar kan vara en smÀrtsam och svÄr upplevelse för bÄde organisationen som den enskilde individen men en tvÄvÀgskommunikation underlÀttar förÀndringsarbete att bra och rÀtt kommunikation gör att förÀndringen gÄr lÀttare..
En del av sammanhanget : Chefens roll i att introducera nya medarbetare
Syftet med denna studie a?r att beskriva hur chefer introducerar nya medarbetare och hur detta pÄverkar socialiseringen in i en organisation och arbetsgrupp. Studien Àr uppdelat i tvÄ teoretiska teman; de hÄrda formella delarna av en introduktion och de mjuka den socialisering som sker. Detta Àr en kvalitativ studie och resultatet Àr baserat pÄ sju intervjuer med chefer och de dokument som tillhör introduktionen. Resultatet tyder pÄ att vikten vid en introduktion ligger pÄ arbetsuppgifter, trygghet och sammanhanget av organisationen.
Utrymme för berÀttelser Om hur lÀrande i en reseorganisation kan förstÄs utifrÄn empowerment och storytelling
Syftet med detta arbete Àr att, utifrÄn en fallorganisation, undersöka och belysa premisser försÀsongsanstÀllda reseledares arbete och arbetsuppgifter. DÀrutöver vill vi specifikt fokuseraoch analysera, om och i sÄ fall hur, erfarenheter, lÀrdomar och kunskaper ges utrymme iorganisationen och hur dessa sprids och ges legitimitet.Arbetet tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ fallstudie bestÄende av Ätta halvstruktureradedjupintervjuer och en deltagandeobservation. Den studerade fallorganisationen Àr enresearrangör som sÀljer paketresor med en omfattande personlig service och har under mÄngaÄr varit ledande pÄ marknaden. Fallorganisationens filosofi uppges vara att alltid tillföra nÄgotextra till resenÀren, och att ge gÀsterna mer för pengarna.För att förstÄ den insamlade empirin anvÀndes begreppen empowerment och storytelling.Genom empowerment kunde engagemanget hos organisationens reseledare och hur dettaengagemang pÄverkade deras vilja att dela lÀrdomar och erfarenheter emellan sig tydliggöras.PÄ vilket sÀtt sjÀlva delandet och informationsöverföringen skedde blev tydligt genomstorytelling. Med hjÀlp av Ellströms (2005) teorier om utvecklingsinriktat och reproduktivtlÀrande blev ocksÄ typen av lÀrande tydligt och hur denna kan relateras till empowerment ochstorytelling.Studien fann att reseledarna inom fallorganisationen kÀnde sig stÀrkta i sitt utförande avarbetet pÄ grund av det sjÀlvstyre som organisationen öppnade upp för.
Inkludering i f?rskolan - F?rskoll?rares yrkesprofession i relation till barns individuella behov och utbildning.
Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.
ATT NAVIGERA I DET KOMPLEXA - En kvalitativ studie av l?rares emotionella hantering av misstankar om v?ldsutsatta barn
Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i
G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad
f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det
specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare
vid misstankar om v?ldsutsatta barn.
Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management,
emotional labour, feeling rules och communities of coping.
Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde
semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet
i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem
vid misstankar om v?ldsutsatta barn.
Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella strategier
vid misstankar om v?ldsutsatta barn.
En ledares egenskaper : En undersökning i Stockholm
Ledarskap Ă€r ett aktuellt Ă€mne sedan flera Ă„rtionden tillbaka, det talas och skrivs om det nĂ€stan varje dag. Det finns mĂ„nga olika teorier om ledarskap och varje Ă„rtionde har haft sin egen prĂ€gel pĂ„ Ă€mnet. Ăn idag har forskningen inte kommit fram till en idealisk ledarskapsstil, varför vi fann det intressant att undersöka vad mĂ€nniskor som dagligen kommer i kontakt med ledarskap anser utgör en bra ledare. UtifrĂ„n detta vill vi se om Ă„sikterna passar in pĂ„ de valda teorierna. Vi avgrĂ€nsade oss till de anstĂ€llda pĂ„ Clas Ohlson dĂ„ de ansĂ„gs relevanta för undersökningen.Syftet med detta arbete Ă€r att se vad personalen pĂ„ Clas Ohlson i StockholmsomrĂ„det anser utgör en bra ledare.
Att spela i samma lag och sikta pÄ olika mÄl. : En studie i hur HR- funktionen upplever organisationens samarbete mot mÄl.
Organisation har i mÄnga fall definierats som mÄlinriktat samarbete mellan mÀnniskor. Dessa mÄl krÀver strategier, men studier visar pÄ att 67 % av Human Resources (HR)- avdelningar inte har strategier som passar ihop med organisationens övergripande strategi. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur HR- funktionen i en organisation upplever mÄl, men Àven hur de samarbetar och kommunicerar för att uppnÄ dessa mÄl. Tidigare forskning menar att organisationers mÄl inte kan vara formulerade godtyckligt, och de mÄste vara formulerade i förhÄllande till omvÀrldssituationer. Tydlighet i mÄl leder till att mÀnniskor riktar uppmÀrksamheten, men ocksÄ att anstrÀngningarna tenderar att förlÀngas i och med tydliga mÄl.