Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler.

Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida med teknikövningar som pedagoger verksamma inom förskoleklass skall kunna ha användning av i sin undervisning i teknik. En strukturerad intervju har genomförts för att få svar på frågeställningarna. Resultatet beskriver pedagogernas syn och medvetenhet innan de tagit del av övningarna och hur deras syn förändrats efter de genomfört övningarna. Som slutsats kan man i förhållande till frågeställningarna i detta examensarbete se att pedagogernas medvetenhet och syn på teknik har förändrats efter slutfört arbete med övningarna..

Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa arbetsterapeutiska interventioner för klienter med frånvaro från arbete som följd av stress-relaterad ohälsa och utmattningssyndrom samt beskriva effekterna av dessa interventioner. Datainsamlingen utfördes genom systematisk litteratursökning i tre databaser inom medicin och hälsa samt med manuella sökningar. Inklusionskriterier och kvalitetsgranskning medförde till att nio kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. I analysen av artiklarna användes Fishers (2009) praxismodeller för att redovisa hur interventionerna kopplas till terapeutisk aktivitet. Resultatet redovisades i två delar.

Tidigare forskning gällande skolkuratorer har visat att deras roll på skolan är oklar och att deras arbete är relativt oreglerat. Den tidigare forskningen som gjorts, särskilt i Sverige, är begränsad och det finns mycket att utforska på området. Skolkuratorns handlingsutrymme är en aspekt av området som är relativt outforskat. Syftet med studien är att undersöka skolkuratorns upplevelse och tolkning av sitt handlingsutrymme i sitt yrkesutövande. Studien har en kvalitativ inriktning.

Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Det gränslösa arbetet, sprunget bland annat ur utvecklingen av informationsteknologin, innebär flexibilitet och valmöjligheter att välja när, var och hur arbetet ska utföras. Det avkrävs individuellt ansvar för arbetsinsatserna, samt att individen själv upprätthåller sin konkurrenskraft. Dessa nya krav kan skapa stress, och det antas att personer med prestationsbaserad självkänsa (pbs) är särskilt sårbara då de pressar sig själva hårt. Den allostasiska belastningsteorin menar att ihållande stress är hälsoskadligt då återhämtningsmöjligheter inte ges. Föreliggande studies syfte var att undersöka skillnader i pbs mellan personer med olika återhämtningsgrad.

Bakgrund: Vårdvalet infördes 2009 och gav patienter rätt att välja vårdcentral. Detta medförde förändringar inom primärvården och då bl. a. för distriktssköterskor. I Vårdvalets riktlinjer står att primärvården ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Syftet med undersökningen är att få en bild av hur ett antal skolkuratorer arbetar med eventuellt förekommande mobbningsproblematik vid sina respektive skolor. I samband med detta hoppas vi få en inblick i hur arbetet mot mobbning ser ut rent organisatoriskt, det vill säga på vilken nivå beslut tas och vilka skyldigheter som ligger på kuratorn. Vår frågeställning är; Finns det någon handlingsplan mot mobbning i skolan, och i så fall, hur ser den ut? Vad är skolkuratorns roll i arbetsprocessen kring mobbning? Hur upplever skolkuratorerna att skolans organiserade arbete gällande mobbning fungerar i realiteten?Vi har använt oss av kvalitativ metod där vi har intervjuat åtta skolkuratorer inom och utanför Göteborg. Undersökningen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv.

Jag har i mitt arbete gjort en studie av litteraturvetenskapliga tolkningsstrategier i läroböcker. Syftet med detta arbete är att klassificera och ta reda på vilka litteraturvetenskapliga infallsvinklar som används av läroboksförfattarna med utgångspunkt i deras framställning av Selma Lagerlöfs författarskap.I min analys utgår jag från Anders Palms texttolkningsmodell med dess olika primärfaktorer, samt Gösta Löwendahls modell för lyrikanalys för att urskilja de tolkningsstrategier som använts i de litterära analyserna av Lagerlöf och hennes verk.I min undersökning framkom, trots mycket aspektrika framställningar, att den dominerande infallsvinkeln i flertalet läroböcker är textcentrerad med tonvikt på handlingen, tankeinnehållet, språket och motiven i Lagerlöfs berättelser..

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vad unga arbetslösa med utomeuropeisk bakgrund anser om sin situation och sina framtidsmöjligheter, för att få en ökad förståelse om deras situation och upplevelser.Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter med utomeuropeisk härkomst i åldrarna 16-25. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och analysen har byggt på tidigare forskning samt socialpsykologiska teorier.Resultaten visar att individerna upplever att de står utanför samhället och dess sociala medborgarskap pga. avsaknaden av ett arbete samt att de anser sig stämplad en negativ social identitet av samhället, både i arbetslivet och på fritiden, vilket följaktligen bidragit till social exklusion och sämre förutsättningar till erhållandet av arbete. Därtill framkommer det en efterlysning från dessa individer av en annorlunda individanpassad arbetssätt för minoritetsgrupper med handläggare med kulturkompetens, för att följaktligen skapa bättre förutsättningar till arbete för dem..

Syftet med mitt arbete var att undersöka elevers och lärares erfarenheter av fenomenet elevinflytande och även hur arbetet med detta kan se ut i skolan. Min undersökning bygger på en fallstudie av en vanlig kommunal 1-5 skola i en medelstor kommun. Kvalitativa intervjuer och observationer har använts som metod. En skolledare, två klasslärare och sex elever, om två grupper, har intervjuats och två klassrum har observerats. Resultatet av intervjuer och observationer visar att skolan har ett tydligt formellt elevinflytande i form av bl.a.

Mitt examensarbete har gått ut på att stå för den grafiska formgivningen till en historiebok om byn Vormsele. Den här rapporten behandlar de layoutmässiga och typografiska frågor som har varit relevanta för mitt arbete med boken.För att genomföra uppdraget har jag gjort litteraturstudier där jag tagit fram riktlinjer för det praktiska arbetet med boken. Jag har läst böcker inom informationsdesign och mer inriktade böcker som behandlar layout och typografi. Litteraturstudierna gav mig ökad kunskap inom området och jag kunde utifrån dessa få en förståelse för vilka grafiska beslut som var nödvändiga att ta innan jag kunde påbörja själva layoutarbetet.Att sätta samman boken har varit ett omfattande arbete och mycket finns att läsa inom området. Rapporten avser inte på något sätt att behandla alla frågor som kan komma upp vid formgivning av en bok, utan behandlar de övergripande frågeställningar som har varit mest relevanta för mig i just detta arbete..

Projektet Elda a?r ett underso?kande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det pa?verkar. Datorn som ett kreativt hja?lpmedel inom formgivning a?r i dag ett sja?lvklart verktyg i designprocessen, men vad ha?nder egentligen med designers personliga avtryck na?r formen blir digital? Underso?kningsmetoden i detta subjektiva projekt a?r em- pirisk och besta?r av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets ga?ng reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen besta?r av min syn pa? den digitala grafiska produkten, yrkets egenva?rde och ma?nsklig kommunikation. .

Att bygga en 3 meter hög slänt med 80 graders vinkel som skall bära sig själv och dessutom belastas av tunga anläggningsfordon låter inte lätt. I detta arbete får du ta del av hur vi gjorde just detta på Northlands omlastningsterminal i Pitkäjärvi där järnmalm skall lastas om från bil till järnvägsvagnar och denna snäva höjdskillnad var ett måste. Vi hade fått delar av lösningen presenterad men insåg fort att det inte gick att utföra på projektörens sätt och hittade därför en egen lösning på det problemet. Jag beskriver i detta arbete den lösningen samt de problem som dyker upp på vägen med utförandet av branten vi byggt med hjälp av geonätskonstruktion..

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur anställda kan uppleva sin arbetsmiljö i olika slags kontorslandskap och hur kontorslandskapet påverkar sättet att arbeta och interagera. Det bakomliggande intresset kommer ur det faktum att allt fler organisationer nu väljer kontorslandskapdesign.Arbete i storrum fick tidigt en negativ stämpel då ett av företagsledningarnas främsta syften med arbetsplatsutformningen var att övervaka och kontrollera arbete och anställda. Under 1900-talet har kontorslandskapen utvecklats i takt med tekniken och i dag lägger man större vikt vid människors motivation, interaktion och upplevelse av arbetsmiljön.Vi ville framförallt undersöka om det fanns några gemensamma strategier i sättet att arbeta och interagera i kontorslandskapsmiljö. I arbetet har vi jämfört upplevelserna hos ett urval individer i två olika organisationer och typer av landskapsmiljöer. Genom att välja två skilda organisationer och arbetsmiljöer ville vi få en förståelse för hur organisationsstrukturer också kan komma att påverka upplevelsen.