Lärarjobbet är idag så mycket mer än att enbart lära ut kunskap. I detta arbete gör jag några kvalitativa intervjuer med 5 stycken gymnasielärare för att ta reda på om de är medvetna om vad som står skrivet i läroplanen och om de utför sitt arbete i enlighet med denna. Förutom självaste kunskapsförmedlingen, står det i läroplanen att lärare även har uppgiften att ge eleverna social träning, förmedla demokratiska och mänskliga rättigheter, betygssättning osv. Läroplanen är det närmaste en arbetsbeskrivning som en lärare har. Min undersökning visar att lärarna frångår och följer inte läroplanen fullt ut.

Studiens syfte var att undersöka hur ämnesintegrering gestaltar sig i grundskolans tidigare år. Undersökningen har även innefattat två forskningsfrågor som berör pedagogernas uppfattningar kring deras eget arbete med ämnesintegrering och arbetslagets påverkan mot elevernas kunskapstillägnande. Undersökningen är en empirisk kvalitativ forskning med den fenomenografiska ansatsen som inspiration till analysmodellen. Fem halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fem informanter från två olika skolor inom Luleå kommun som använder sig av ämnesintegrering som undervisningsmetod. Studiens resultat visar att ämnesintegrerat arbete är en metod att föredra eftersom elever skapar ett livslångt kunskapstillägnande..

Föreliggande kvalitativa studie har syftat till att ge en bild av vilka de viktigaste problemområdena är inom socialt arbete kring sexuellt våld, utifrån några yrkesverksammas erfarenheter. Studiens frågeställningar ämnade besvara hur de yrkesverksamma förklarar upplevda brister gällande hur sexuellt våld hanteras av olika instanser i samhället samt om de anser att nuvarande sexualbrottslagstiftning påverkar deras arbete med sexuellt utsatta kvinnor. Vidare ämnade studien besvara om informanterna ansåg att ett eventuellt införande av en samtyckesreglering skulle påverka deras arbete med målgruppen. Studiens syfte och frågeställningar skapades efter att kunskapsluckor identifierats angående om rättstillämpningen påverkar det sociala arbete som bedrivs för sexualbrottsoffer samt om vilka problemområden som föreligger inom detta arbete. Studiens empiriska material har insamlats genom semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom det sociala arbetets fält som arbetar med kvinnor som utsatts för sexuellt våld.

Denna uppsats behandlar lärarens arbete kring bedömning i allmänhet och formativ bedömning i synnerhet. Syftet är att undersöka hur samhällskunskapslärare på gymnasiet arbetar kring bedömning i den dagliga undervisningen. Att undersöka deras uppfattning om bedömning, om, och så fall hur, de använder sig av formativ bedömning och återkoppling i deras arbete när de ska bedöma elevernas prestationer. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur lärare i samhällskunskap på gymnasiet arbetar med bedömning i sin dagliga undervisning, vad de anser om bedömning och vad de upplever fungera väl i arbetet kring bedömning. Studien visar att de olika lärarnas arbetssätt kring bedömning skiljer sig en del åt men att det finns en tydlig koppling till betygssättning som är målet för samtliga lärare.

Syftet med denna intervjustudie är att få en fördjupad förståelse för speciallärares syn på sitt arbete med elever i matematiksvårigheter. Studien intar ett didaktiskt inslag och belyser de strategier speciallärare använder sig av i arbetet i den specialpedagogiska verksamheten i samband med elevers svårigheter och hinder i matematikutvecklingen och matematiklärandet.Studien utgår från en kvalitativ ansats och jag har genomfört 10 intervjuer med speciallärare som undervisar i grundskolans år 1-6.I resultatet synliggörs speciallärares uppfattningar om vad som försvårar och hindrar eleven i sin matematikutveckling och i sitt matematiklärande. I resultatet framträder hur speciallärare arbetar med svårigheter och hinder och det framgår vilka strategier de använder i arbetet med eleverna. Speciallärarna uttrycker att elevens svårigheter kan bero på ett antal olika orsaker. Det framkommer en variation i hur speciallärare beskriver sitt arbete med eleverna.

Syftet med mitt arbete var att undersöka några erfarna pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar att en del elevers intresse för matematik markant avtar efter bara ett par år i skolan och pedagogernas syn på hur denna negativa trend kan brytas. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fem erfarna pedagoger som undervisar elever i år 4-6 i matematik. Mitt arbete visar att läraren är den allra viktigaste faktorn för elevers lust att lära matematik..

I studien har skillnader mellan fallföretagens arbete med CSR kunnat påvisas, och där några av dessa enligt oss är direkt hänförbara till ägarstrukturen. Utifrån dessa skillnader har vi formulerat fem hypoteser Dessa hypoteser innefattar att kraven på att statliga företag ska ta ett socialt ansvar är större än för privata och att konsekvenserna av att inte ta detta ansvar blir större för statliga företag. Vi fann även att statliga och privata företags totala sociala ansvar inte skiljer sig åt. Däremot påvisades skillnader i företagens sätt att arbeta med CSR-frågor då statliga företags CSR-arbete främst kännetecknas av att vara förebyggande, medan privata framförallt arbetar aktivt. Dessutom fann vi i studien att statliga företag tenderar att ha sitt CSR-arbete mer strategiskt integrerat i organisationen än privata företag..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan de arbetsvillkor som berör gränslöst arbete och mental samt fysisk hälsa. Även att undersöka skillnader mellan olika anställningsförhållanden så som fastanställning och ej fastanställning och om de skiljer sig åt beroende på arbetsvillkor och hälsa. Deltagarna var 69 personer varav 42 stycken var kvinnor och 27 stycken var män. Resultaten visade att det fanns starka samband mellan de olika arbetsvillkoren och mental samt fysisk hälsa. Det visade sig även att det fanns ett flertal signifikanta skillnader mellan fastanställda och ej fastanställda.

Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur skolkuratorer arbetar med elever som har diagnosen ADHD i två kommuner som skiljer sig åt gällande medicinering av ADHD. I de två kommunerna finns 11 skolkuratorer verksamma och för att få en heltäckande bild av deras arbete valdes metodformen enkät för att bespara tid. Enkäterna var utformade med öppna frågor för att nå det viktigaste i skolkuratorernas arbetsätt och erfarenheter. Svaren har sedan tematiserats och kategoriserats och sedan har en jämförelse mellan kommunerna gjorts. De resultat som framkom var att skolkuratorerna har ett individanpassat arbete där Lidingös skolkuratorer känner mer oro för eleverna när de gäller svårigheterna med arbetet och Nynäshamns skokuratorer upplever det svårt att hålla samtal med elever som har diagnosen ADHD.  Skolkuratorerna samarbetar mycket med annan personal men skiljer sig åt när det gäller andra aktörer.

Något jag som keyboardist ofta brottas med är svårigheten att spela många olikaklaviaturinstrument och keyboardstämmor samtidigt. Jag har länge försökt hitta genvägar ochtekniska lösningar men har aldrig riktigt känt att jag behärskar det. I detta arbete så har jag gjorten djupdykning i olika tillvägagångssätt och tekniska lösningar för att spela flerstämmigakeyboardarrangemang i en livesituation. Jag försökte även att göra reviderade arrangemang därjag spelade alla keyboardstämmor på bara ett piano, men med ambitionen att få det så liktoriginalet som möjligt Detta gjorde jag genom att skriva två låtar som jag sedan gjorde två olikaversioner av, en "multikeyboard version" och en "piano version". Jag spelade in dom två olikaversionerna på låtarna live i studio vilket betyder att jag spelade alla keyboardstämmorsamtidigt i en tagning.Detta arbete har gett mig fler verktyg att använda i mitt musicerande och har gett mig en störreförståelse om inte bara mina egna begränsningar, utan även min utrustnings begränsningar..

Syftet är att undersöka vilken uppfattning en grupp lärare i Hotell och restaurang- och Livsmedelsprogrammet har om bedömning och betygsmatriser för att få ett underlag till bedömningsmatriser. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning på tre olika gymnasieskolor i tre olika kommuner. Resultatet av undersökningen visar på en positiv inställning till bedömning och betygsättning, resultatet visar också på en tveksamhet bland lärarna till själva utformningen av kriterierna, som inte ger en stabil grund för en likvärdig bedömning. Ett mer samlat och fortlöpande underlag i matriser kunde underlätta betygsättningen när kursen är slut. Slutsatsen i vårt arbete är att det har varit intressant och nya vinklingar på problemen har ständigt dykt upp med nya tankar och lösningar som följd på detta.

Författarna till detta arbete är Lars Börjesson och Pierre Löfström. Vi har valt att döpa vårt arbete till Pedagogiskt drama för alla eller för några? ? En kvalitativ undersökning om attityder kring pedagogiskt drama. Vi har valt att göra detta arbete för att undersöka om det finns attitydskillnader mellan två enheter på en lärarutbildning. Eftersom vi inte själva har haft pedagogiskt drama i vår utbildning, är vår förhoppning att pedagogiskt drama blir tillgängligt för framtida lärarstudenter eftersom vi anser att det är en mycket bra pedagogik.

Detta arbete belyser skolpersonals, föräldrars och elevers syn och tankar kring mobbning och dess förebyggande arbete. I inledningen tas det upp att mobbning är ett vanligt förekommande fenomen i skolans värld som måste förebyggas av alla berörda för att undvika negativa konsekvenser. Litteraturen problematiserar hur mobbning kan yttra sig, vilka insatser som kan sättas in i skolan och vem som bär vilket ansvar i processen. Skolpersonals, föräldrars och elevers åsikter att redovisas i empirin och kommer behandlas i analysen. En djupare teoretisk koppling angående respondenternas tankar kommer att göras i diskussionen.

Min strävan med detta arbete har varit att sätta mig in i hur barns tänkande i moralfrågor utvecklas och hur denna kunskap kan ha betydelse för den påverkan vi utsätter barnen för i skolan.För att ge mitt arbete en mer konkret karaktär, har jag valt inriktningen normer och normöverföring och arbetar efter följande huvudfråga:Hur kan barn i olika åldrar uppfatta och hantera regler och normer och vilka erfarenheter måste barn göra för att de av inre övertygelse skall hålla sig till reglerna?.