Syftet med studien var att belysa om och hur lärare i idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande i undervisningen. Vi utgick från en kvalitativ metod och intervjuade åtta utbildade lärare med inriktning mot årskurs 6-9 i ämnet idrott och hälsa. Resultatet kopplas till Haddons (1980) strategier om skadeförebyggande arbete. Genom samtliga intervjuer framkom att lärare medvetet arbetar förebyggande med funktionella idrottsskador och integrerar det i undervisningen. Informanterna menar att det i första hand är aktiviteten som står i fokus och inte huruvida undervisningen sker inomhus eller utomhus men nämner att det finns skillnader i planering och utförande.

Inför detta arbete hade vi en förväntad leverans att utgå ifrån, en stor del av dessa förväntningar låg i att redogöra för användningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affärsområde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gång har dock strukturen förändrats och denna rapport kom att bygga mer på utformingen och styrningen av ett lager. För att på ett effektfullt sätt visa på, hur ett lager under optimala förhållanden utformas och styrs så tog vi litteraturen till hjälp och utformade en modell som vi sedan använt i vårt arbete. Syftet med detta examensarbete kom därför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som är viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.

På nästan alla skolor inträffar varje år något som förändrar livet för dem som drabbas. Lärare tvingas hantera såväl små som stora kriser och hjälpa elever att hantera den sorg som följer. Syftet med mitt arbete är att få en ökad förståelse för hur man som lärare hanterar en krissituation och hur man som på bästa sätt hjälper barn och ungdomar i kris och sorg. Jag har även undersökt hur man som lärare upprättar ett fungerande pedagogiskt arbete efter en traumatisk händelse. Mitt arbete bygger på kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma lärare som alla drabbats av ett dödsfall i klassen och beskriver hur de hanterat situationen.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att utvärderingen av det specialpedagogiska arbetet/insatserna bedrivs huvudsakligen av skolans resursgrupp, som uttrycker att de i sitt arbete saknar instrument och metoder för utvärderingsarbetet. Ledningen har ingen aktiv roll i utvärderingsarbetet, utan intar istället en tolkande roll vid genomgången av framkomna resultat inför den slutliga dokumentationen. Samarbetet mellan den ordinarie undervisningen och de specialpedagogiska insatserna är rikligt förekommande och välfungerande, mycket beroende på specialpedagogernas närhet till klasserna och deras kunskap om klassrumssituationen..

Syftet med studien är att undersöka hur de svenska humanitära organisationerna Tam-Tam, PMU, SoUG samt Barnfonden bedriver/vill bedriva socialt arbete för att främja barns rätt till utbildning och skolgång i Togo. Vidare ämnar studien ta reda på om faktorer som bemötande och förhållningssätt har någon betydelse i deras sociala arbete i landet. Utöver detta önskar studien granska om organisationerna använder sig av olika tillvägagångssätt gällande kön i det sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med nämnda organisationer. I resultatet framkommer det att organisationernas sociala arbete med att främja barns rätt till skola och utbildning utformas på olika sätt.

Kvalificerad yrkesutbildning är en eftergymnasial utbildning som skall vara flexibel, träffsäker och utvecklingsbar. Enligt de senaste undersökningarna från SCB (2007) får nio av tio studenter arbete eller startar företag efter avslutad KY-examen. Detta examensarbete har genomförts på KY-studenter som har studerat i Nyköping. Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad studenterna gör efter avslutad utbildning och på vilka sätt KY som utbildningsform möjliggjort etablering på arbetsmarknaden. Dessutom ingick också i syftet att undersöka vad studenterna tyckte om sin utbildning.

I takt med att kunskaperna ökat har diagnoskriterierna ändrats och fler personer med autismspektrumtillstånd upptäckts. En av dessa diagnoser är Aspergers syndrom [AS]. Att leva med AS kan innebära svårigheter inom flera områden. Arbete är en av de meningsfulla aktiviteter som är viktiga för att människor ska uppleva välbefinnande och känna sig tillfredsställda med livet. Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter personer med AS har av arbete.

Syftet med vår undersökning är i huvudsak att studera på vilket sätt som matematiken involveras i skolans ämnesintegrerade tematiska arbete. Ambitionen med vårt arbete är också att inbjuda blivande och befintliga pedagoger till reflektion över möjligheten att integrera matematiken med andra skolämnen. I gällande styrdokument framgår att läraren har till uppgift att utforma en undervisning där eleven ges möjlighet att arbeta ämnesövergripande, samt att matematiken har ett nära samband med andra skolämnen. Detta har vi tagit fasta på och haft som utgångspunkt i vårt arbete, vilket även belyses och sätts i sitt sammanhang i litteraturgenomgången. Vår undersökningsmetod bygger på en anonym enkätundersökning bland lärare i årskurs tre till fem på fem olika skolor.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för betydelsen av aktiviteten arbete för personer med intellektuella funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av sex personer med intellektuella funktionshinder som hade sin dagliga verksamhet på öppna arbetsplatser i två kommuner i norra Sverige. Data samlades in med intervjuer med öppna frågor och kompletterades med observationer på deltagarnas arbetsplatser. Intervju- och observationstext analyserades med metoden innehållsanalys. Analysen resulterade i en huvudkategori som benämns: Bekräftelse på arbetet stärker identiteten med tre underkategorier: Arbetet ger dagarna ett meningsfullt innehåll, Att träffa folk är viktigt och Att arbeta med något roligt gör att arbetet blir meningsfullt.

SyfteSyftet med studien är att jämföra förekomst och typ av ögonrelaterade nacke-, skuldrabesvär hos de som har ett statiskt respektive dynamiskt arbete.  Metod 35 korta arbetsplatsbesök utfördes på ett kontor och i två butiker. På arbetsplatsbesöken uppmättes belysningsstyrka och luminans med hjälp av en ljusmätare, blickvinkel och arbetsavstånd uppmättes med hjälp av gradskiva och måttband. Innan arbetsplatsbesöken ägde rum skickades en symptomenkät ut till deltagarna där de fick svara på frågor om eventuella ögon- och muskuloskeletala besvär, om de använder glasögon eller kontaktlinser samt hur de upplever belysningssituationen på arbetsplatsen. ResultatResultatet indikerar på att besvären gällande ögon, muskler, nacke och skuldra är större vid statiskt än dynamiskt arbete.Luminansförhållanden och belysningsstyrkor var överlag utanför de rekommenderade värdena.Skillnaderna mellan grupperna är inte statistiskt signifikanta då den ena gruppen var hälften så stor som den andra och besvärspoängen väldigt spridda.Något statistiskt samband mellan ögonbesvär och muskuloskeletalabesvär fanns ej. Slutsats Trender visar att  nacke-, skuldraproblem är större hos de som har ett statiskt arbete än de som har dynamiskt arbete men detta är inte statistiskt signifikant..

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling arbetar med hållbar utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar utveckling.

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för de framtidsplaner och funderingar som ungdomar i gymnasiesärskolan har vad det gäller fritid, boende och arbete. Empowermentperspektivet har utgjort en teoretisk utgångspunkt för studien och hermeneutiken har inspirerat oss i analysen. Kvalitativ metod har använts i undersökningen och intervjuer genomfördes med ungdomar med lindrig/måttlig utvecklingsstörning. Resultatet visar att undersökningsgruppen i stor utsträckning har likartade tankar som ungdomar i allmänhet. Resultatet delades i fyra områden: Fritid, boende, arbete och självbestämmande.

Ett hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården där sjuksköterskan uppmanas att främja patienters hälsa. Trots detta visar studier att arbetssättet inom slutenvården gör det svårt försjuksköterskan att ägna tid åt hälsofrämjande insatser. Syftet med studien var att klargöra sjuksköterskans hälsofrämjande arbete inom slutenvården samt vilka faktorer som påverkar arbetet. En litteraturöversikt gjordes där 12 vetenskapliga artiklar bidrog till ett resultat. I resultatet framkom att majoriteten sjuksköterskor såg hälsofrämjande som en del i deras profession men det framkom även att tvetydighet råder om begreppets innebörd.

Problemställningen i detta arbete är fokuserad på tal och text som presentationsform för verbal information. Problemområdet kopplas också till ett modernt, informationsteknologiskt sammanhang för att utröna presentationsformernas möjligheter och begränsningar inom WAP-tekniken.Arbetsminnets/korttidsminnets struktur och begränsningar påverkar effektiviteten av de presentationsformer som förmedlar verbal information. Flera teorier talar för att arbetsminnet är uppdelat i en auditiv och en visuell minnesprocess.En av hypoteserna i detta arbete går ut på att en kombination av tal och text som presentationsform skulle vara mer effektiv än enbart text eller enbart tal. En undersökning utfördes för att pröva hypotesen. Slutsatsen är att hypotesen saknar empiriskt stöd av detta arbete.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frågeställningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för två fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrån genusordningens två grundläggande principer (könens isärhållande samt manligthetsnormen), dels utifrån begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes då studenterna vid flertalet tillfällen betonade att det var individen snarare än dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gånger ge intryck av att kön ändå kan spela/spelar roll.