Sök:

Sökresultat:

1209 Uppsatser om Lärares agerande - Sida 63 av 81

MossagÄrden - En studie i att skapa förtroende och relationer

MÀnniskans miljö och hÀlsa blir allt viktigare för individen, vilket medför en medvetenhet i dagens konsumtion. Vi har i vÄr uppsats valt att studera, via intervjuer och en observation, hur ett litet ekologiskt e-handelsföretag, MossagÄrden, gÄr tillvÀga för att sprida det ekologiska budskapet och marknadsföra sig hos kunderna. UtifrÄn teorier om identitetsskapande, kvalitet, servicemöte, och marknadsföring analyserar vi MossagÄrdens agerande och vilka konsekvenserna blir för kunden. DÄ MossagÄrden sÀljer sina produkter via sin hemsida tar vi Àven upp företagets fördelar och nackdelar med e-handel. Analysen visar att hemsidan har stor betydelse för företaget, dÀrför Àr det viktigt att kontinuerligt utveckla sidan och dra nytta av de fördelar Internet ger.

Kriser och förtroende

I dagens kommunikationssamhÀlle har kriser som drabbar företag blivit allt mer förekommande. Inget företag idag gÄr sÀkert för en kris vilket gör att det mÄste vara förberett. Krishantering Àr ett organiserat sÀtt för att företaget ska kunna fungera sÄ normalt som möjligt under en kris. En viktig del i krishanteringen handlar om att upprÀtta en beredskap och minimera de risker som Àr förenade med verksamheten. Kriskommunikationen Àr en del av krishanteringen och handlar om företagets hantering av kommunikationen till interna och externa intressenter för företaget i samband med krisen.

Är etik ett mĂ„ste? - ? En studie för att undersöka vad Ă€r etik för ICA Sverige

Författare: Piret Soodla, Tamar TörnertHandledare:HervĂ© Corvellec, Filippa SĂ€weTitel: Är etik ett mĂ„ste? ? En studie för att undersöka vad etik innebĂ€r för ICA Sverige.Bakgrund och problem: Att arbeta med etik inom hĂ„llbarhetsarbete Ă€r en viktig aspekt att ta hĂ€nsyn till, fast arbetet Ă€r kostsamt och komplext. Det finn's företag som har tagit till sig idĂ©erna bakom hĂ„llbarhetstĂ€nkande pĂ„ ett sĂ€rskilt demonstrativt och entusiastiskt sĂ€tt. Företag som inte agerar pĂ„ detta sĂ€tt, inte har hĂ„llbarhetstĂ€nkande som affĂ€rsidĂ©, har dĂ€remot en annan ambitionsnivĂ„ med sitt etiska arbete. Hur utformar dessa företag sina leverantörskedjor med tanke pĂ„ etiska aspekter? Vad Ă€r ett lönsamhetsstyrt livsmedelsföretag's driftkrafter bakom etiskt tĂ€nkande, och vilka konsekvenser har detta för företaget's sĂ€tt att agera inom sitt inköp.

UtvÀrdering av implementeringen av projektTidig UpptÀckt och Behandling pÄ Uppsala Akademiskasjukhus ur lÀkargruppens synvinkel

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid lÄngvariga skador. SÀrskilt fokus ligger pÄ hur trÀnarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlÀtta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhÄllit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhÄllit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att fÄ ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att trÀnare bör agera för att underlÀtta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebÀr att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst tvÄ mÄnader pÄ grund av idrottsskada.

Marknadsföring pÄ recept : LÀkemedelsmarknadsföring ur ett moraliskt perspektiv

Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att ur ett moraliskt perspektiv ge  en vidare och mer ingÄende förstÄelse för marknadsföringen av lÀkemedel samt  att utforska om det finns anledning att skilja mellan reklam och information i lÀkemedelsbranschen.Metod: Problemet i denna studie belyses via en kvalitativ ansats. De metoder som anvÀnts  för datainsamlingen har varit semistrukturerade intervjuer med representanter  frÄn LÀkemedelsindustriföreningen samt observationer av annonser i LÀkartidningen  och reklamfilmer pÄ TV4. I arbetet har det anvÀnts en egenframstÀlld  mall för att koda och sammanstÀlla datamaterialet frÄn reklamobservationerna.  Det empiriska materialet frÄn bÄde intervjuer och observationer har sedan  analyserats via kontraproduktivitetsteorin samt en modell för etisk revision.Resultat: Marknadsföring av lÀkemedel bedöms av författarna till denna studie vara en  moraliskt rÀttfÀrdigad handling. En av anledningarna till detta Àr att lÀkemedelsföretagen  genom sin forskning bidrar till ett ökat vÀlbefinnande för samhÀllets  medborgare. Forskningen finansieras till viss del av försÀljningsintÀkter, vilka i  sin tur har större chans att öka dÄ marknadsföring bedrivs.

SjÀlvbilden och lÀrandet hos barn i behov av stöd : En studie av nÄgra "mellanstadieelevers" upplevelse av att lÀmna klassrummet för att fÄ specialpedagogiskt stöd.

VÄr studie handlar om elevers uppfattning av att ibland lÀmna det vanliga klassrummet för att fÄ specialpedagogiskt stöd i en mindre grupp. De elever vi har intervjuat gÄr i Äk 4-6 och de fÄr det sÀrskilda stödet vid 2-4 tillfÀllen/vecka. Syftet Àr att se om skolresultatet och sjÀlvbilden pÄverkas positivt eller negativt nÀr de avviker frÄn resten av klassen. Vilka Àr orsakerna till att vissa elever inte alls gillar att lÀmna klassen, medan andra gÀrna gör det?Eftersom vi har gjort vÄra intervjuer i tvÄ socialt olika upptagningsomrÄden, vill vi ocksÄ se om det finns nÄgon skillnad i barnens uppfattningar mellan de olika skolorna.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och vi har genomfört intervjuer med 16 elever.Resultatet visar ett de flesta av eleverna upplever att de har utvecklat sitt kunnande i den lilla gruppen och de har inte nÄgot emot att lÀmna klassen för att fÄ det specialpedagogiska stödet.

Linz och Stepan ala Turca : Turkiska samhÀllets förutsÀttningar för demokratisk konsolidering.

SammanfattningTurkiet Àr ett land som, i takt med en stÀrkt ekonomi, fÄtt ett ökat inflytande i omvÀrlden. Landet stÄr dessutom i egenskap av kandidatland till EU pÄ Europas tröskel. Men hur stark Àr egentligen demokratin i Turkiet och vad har landet för utsikter att utvecklas mot en konsoliderad demokrati? Genom analysfrÄgan:Har demokratin i det turkiska samhÀllet stÀrkts under perioden 2002 till 2013? Àmnar denna uppsats svara pÄ frÄgestÀllningen: Vilka förutsÀttningar har samhÀllet i Turkiet att utvecklas i riktning mot demokratisk konsolidering, sett utifrÄn Juan J. Linz och Alfred Stepans teori? I denna uppsats utgörs demokratisk konsolidering av tre antaganden:De demokratiska institutionerna och principerna Ätnjuter ett utbrett samhÀlleligt stöd.Alla beslut som fattas och alla ÄtgÀrder som vidtas i samhÀllet genomsyras av de demokratiska principerna och ett demokratiskt agerande.De demokratiska principerna och institutionerna Àr sÄ starka att de inte lÄter sig pÄverkas av större samhÀllsomvandlingar eller av landets ekonomiska status. Med det turkiska samhÀllet avses valda delar av landets civil- samt politiska samhÀlle.

Att ta makten i egna hÀnder: En analys av hur sÄvÀl som varför kraven pÄ fred och demokrati initierats i Jemen samt Liberia

Demokrati och demokratiseringsprocesser uppkommer inte bara ur tomma intet. Bakom varje förÀndringsprocess ligger ett antal faktorer eller orsaker som ger upphov till förÀndringen. Syftet med denna uppsats var att analysera den folkliga organiseringens pÄverkan pÄ initieringen av demokratiseringsprocesserna i Jemen och Liberia, med anledning av 2011 Ärs tilldelning av Nobels fredspris. Problemet som skulle utredas var, hur denna folkliga organisering och pÄverkan teoretiskt kunde förklaras. Kunde initieringen av processerna förklaras utifrÄn den traditionella demokratiseringsteorin, kunde fallen snarare förklaras utifrÄn begreppet sociala rörelsers kollektiva handlande, eller var det i sjÀlva verket sÄ att det var kvinnornas specifika roll som kunde förklara processerna.

Hantering av goodwillnedskrivning efter införandet av IAS 36 ? En studie om strategier vid redovisningsfrihet.

Bakgrund och problem: IFRS infördes 2005 som standard för alla noterade bolag i Sverige. Standarden innebar ett skifte frÄn historiskt anskaffningsvÀrde till verkligt vÀrde och medförde stora förÀndringar gÀllande vÀrderingen av goodwill. I enlighet med IAS 36 prövas nu goodwill för nedskrivning istÀllet för tidigare rÄdande avskrivning. Eftersom det Àr svÄrt att faststÀlla vÀrdet pÄ goodwill dÄ det inte finns nÄgon likvid marknad för tillgÄngen erbjuder standaren ledningen mycket frihet för egna bedömningar. Enligt IASB, utfÀrdare av IFRS, leder denna frihet till ökade möjligheter för företagsledningar att ge en mer rÀttvisande bild av goodwillens underliggande vÀrde.

Solvens II? Effekter pÄ de svenska livbolagen och derasfastighetsexponeringar.

Svenska livbolag har varit en av de större kapitalplacerarna pÄ den svenska fastighetsmarknaden under de senaste fem Ären. Livbolagen förvaltar kapital Ät sina försÀkringstagare som förvÀntar sig fÄ utbetalningar antingen genom en traditionell försÀkring, dÀr livbolagen utlovar en bestÀmd avkastning per Är eller genom att erbjuda fondförsÀkringar. Den traditionella livförsÀkringen inbringar stora summor premier som mÄste investeras i olika tillgÄngsslag. PlaceringstillgÄngarna kommer att bli understÀllda det nya Solvens II direktivet som innebÀr att livbolagen mÄste anpassa sina tillgÄngar efter sina Ätaganden.Syftet med den hÀr rapporten Àr att utreda vilka effekter Solvens II direktivet kan tÀnkas ha pÄ de svenska livbolagen och hur livbolagen kan komma att förÀndra sina portföljeallokeringar till följd av det nya regelverket. Rapporten avgrÀnsas till livbolagens fastighetsrelaterade tillgÄngar och kommer primÀrt behandla effekten av ett riskbaserat kapitalkrav pÄ olika fastighetsexponeringarna.

Stöd för pedagoger : nÀr ett barn i förskolan mister en anhörig.

MÄnga pedagoger som arbetar i förskolan kommer nÄgon gÄng att möta barn som mister en nÀra anhörig.  Syftet med denna studie Àr att undersöka om pedagoger upplever att det finns ett stöd att fÄ i arbete med barn i sorg samt hur pedagoger i förskolan hanterar situationer i samband med dödsfall av en nÀra anhörig. Studiens frÄgestÀllningar berör pedagogernas syn pÄ sitt agerande i ett arbete med barn sorg, barns vardag pÄ förskolan nÀr en nÀra anhörig avlider enligt de deltagande pedagogerna i studien samt relationer mellan kollegorna som deltagit i studien. UtifrÄn förutsÀttningarna i förskolans uppdrag, förskolechefens ansvar samt det som stÄr i Arbetsmiljöverkets § 5 och § 7 gÀllande krishanteringsplaner undersöks vÄra frÄgor genom en enkÀtundersökning i tvÄ svenska kommuner. Dessa kommer för anonymitetens skull vidare att skrivas som kommun 1 och kommun 2. I kommun 1 ingÄr sex olika förskolor. I kommun 2 ingÄr fyra olika förskolor.

Ska jag dansa in en ?Herr Gurka? i munnen pÄ dig? NÄgra pedagogers förhÄllningssÀtt till förskolebarns mÄltidssituation

Mer Àn 80 procent av alla 1-5 Äringar gÄr pÄ förskola, vilket betyder att barnen Àter fler mÄltider inom barnomsorgen Àn hemma och att det Àr fler vuxna Àn bara förÀldrarna som har inflytande pÄ barnens kostvanor. SmÄ barn tar lÀtt till sig nya vanor och dÀrför har förskolan ett stort ansvar för att mÄltidsordningen och livsmedelsvalen Àr sÄ bra som möjligt för barnen. Vuxna fungerar som förebilder för barnen och det Àr dÀrför av stor betydelse att se hur pedagogerna pÄ förskolan agerar och vilka följder deras agerande fÄr nÀr det gÀller att frÀmja goda matvanor hos barnen. I arbetet med att förmedla en positiv attityd kan den pedagogiska mÄltiden ses som ett hjÀlpande redskap. Det Àr dÀremot inte enbart kosten och nÀringen som Àr viktigt utan Àven mÄltidssituationen och den omgivande miljön Àr av stor betydelse för hur matvanor utvecklas.Syftet med studien var att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till förskolebarns mÄltidssituationer med fokus pÄ frukt och grönsaker.

Hemelektronikbranschen under snabb förÀndring : Hur ser framtiden ut för leverantörerna

HÀr kommer sammanfattning av vÄr uppsatts "SmÄföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns mÄnga faktorer, bÄde yttre och inre, som pÄverkar en smÄföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns Àven mÄnga olika former av finansiering att vÀlja bland t ex banklÄn, leasing och riskkapital och de olika finansiÀrerna stÀller skiftande krav pÄ smÄföretagen och företagarna. Ett problem som nÀmns i teorin Àr det finansiella gapet som bygger pÄ en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiÀren. SmÄföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och Àr negativt instÀllda till att förlora kontroll över företaget samt sjÀlvstÀndighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker dÀrav sÄ lÄngt som möjligt Àr riskkapital dÄ detta kortfattat innebÀr att företaget ?betalar? genom att ge bort Àgande.

De unga mÀnnens relation till sjöjungrun (bok och bibliotek)

Titel: De unga mÀnnens relation till sjöjungfrunFörfattare: Lisa Ligardh & Ellen SeijsingKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500,Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgsuniversitet.Termin: Höstterminen 2008Handledare: Britt BörjessonSidantal: 55 sidorSyfte: VÄrt syfte Àr att undersöka unga mÀns attityder och kunskap om varumÀrket Bok och bibliotek och dess mÀssa.Metod och material: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av tvÄ fokusgrupper.Huvudresultat: Efter att ha utfört tvÄ fokusgrupper med sammanlagt 13 unga mÀn boende i Göteborgsregionen, kan vi utifrÄn vÄrt empiriska material se följande mönster. De unga mÀnnen anser Bok och biblioteksmÀssan vara bra och intressegivande, men av majoriteten verkar det vara av lÄg prioritering att besöka denna. De unga mÀnnen har godkunskap om att Bok och biblioteksmÀssan existerar, Àven de som sjÀlva inte har besökt den. DessvÀrre finns det mindre kunskap om vad denna mÀssa erbjuder, endast att försÀljning av litteratur förkommer. Kunskap omseminarierna sÄvÀl som de Ärliga teman som förekommer var nÀstintill obefintlig.

NÀrstÄendes behov av stöd

VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att undersöka om individen pĂ„verkas av samhĂ€llet och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om sĂ„ Ă€r fallet hur denna pĂ„verkan yttrar sig. Åttiotalister pĂ„stĂ„s i undersökningar vara den första generationen som genom att vĂ€xa upp i det senmoderna samhĂ€llet ska ha utvecklat andra vĂ€rderingar gĂ€llande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebĂ€ra att de Ă€r bĂ€ttre anpassade till spelreglerna pĂ„ dagens arbetsmarknad. DĂ€rför vill vi ocksĂ„ undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt generationsskillnader kan yttra sig mellan Ă„ttiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgĂ„ högskolestudier. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r följande: vad driver individen till att vĂ€lja högre studier, hur har det senmoderna samhĂ€llet och arbetsmarknaden pĂ„verkat individens val att studera och pĂ„ vilket sĂ€tt syns det skillnader mellan sextiotalister och Ă„ttiotalister nĂ€r det gĂ€ller studier och arbetsmarknad.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->