Den tredje och fjärde oktober 1993 sköt somaliska rebeller ner två amerikanska Black Hawk-helikoptrar i Mogadishu, Somalia. Dels på grund av ett bristande doktrinärt agerande resulterade det i en 14 timmar lång strid om att överhuvudtaget överleva och många skadades eller omkom. Inte långt därefter lämnade FN och USA Somalia och insatsen sågs som ett militärt misslyckande. Insatsen i Somalia har påverkat amerikanarnas syn på utrikespolitik och den visar tydliga exempel på den komplexitet som counterinsurgency-operationer för med sig.Uppsatsen är en teoriprövande fallstudie där David Kilcullens teorier om upprorsbekämpning prövas på Specialförbandsstyrkan Task Force Rangers insats i Mogadishu, Somalia. Uppsatsen syftar inte till att pröva huruvida Kilcullens teorier fungerar eller ej, utan till att pröva hur och i vilken utsträckning Task Force Rangers medel och metoder överensstämmer med vad Kilcullen förespråkar.Resultatet av denna studie visar att förekomsten av Kilcullens teorier i vissa fall överensstämmer men överlag är väldigt få.

Vårt syfte med föreliggande uppsats är att beskriva och förklara hur den svenska staten byggerupp och utvecklar bilden av Sverige mot omvärlden. Vi har frågat oss hur det kommer sig att Sverige har ett av världens starkaste varumärken när landet inte på något sätt är världens rikasteland, största exportör, största mottagare av utländska investeringar eller främsta turistmål.Metodmässigt bygger vårt arbete på en fallstudie där vi intervjuat representanter för fyra myndigheter som arbetar med marknadsföring av Sverige mot utlandet tillsammans i Nämnden för Sverigebilden i utlandet; Svenska Institutet, Invest in Sweden Agency, Visit Sweden och Exportrådet. Vi har arbetat hermeneutiskt där vi försökt att förstå våra fallföretag och deras agerande.Vår slutsats är att ekonomiskt sett är Sverige inte det mest framgångsrika landet men när det kommer till att marknadsföra bilden av Sverige så finns det en stark och planerad strategi sombygger på samverkan mellan de olika aktörerna i Nämnden för Sverigebilden i utlandet. Det samarbete som vi kartlagt i denna uppsats anser vi till viss del förklarar den starka bilden avSverige. Den största delen av förklaringen, menar vi, är emellertid den goda bild som redan finns av Sverige i utlandet och som växt fram under tidens gång, tack vare ett antal särskiljandepositiva faktorer som behandlas i uppsatsen.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Syftet med denna uppsats är att undersöka koncessionsnämndens eventuella roll som kunskaps- och teknikspridare under tillståndsprövningen av projektet Stålverk 80 samt att undersöka om relationen mellan koncessionsnämnden och NJA kan sägas ha präglats av en samarbets- eller samförståndsanda. Spridning av kunskap och teknik är starkt anknutet till kommunikation. Genom kommunikation och vidareföring av kunskap kan kostnader för nyutveckling av teknik minskas och den hastigheten med vilken en teknik sprids höjas. Om en aktiv spridning inte sker av nya tekniker brukar dessa vanligtvis spridas väldigt långsamt och möjlig nyutveckling hämmas. Under tillståndsprocessen av Stålverk 80 intog koncessionsnämnden en passiv teknikspridningsroll.

Tendensen att försöka hitta de affärsmässiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framträda på 1990-talet. Vetenskapsmännen insåg då att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssätt med CSR-frågor kan förbättra deras ?bottom line? och således bidra till en hållbar utveckling av samhället. Både teoretiker och praktiker har vänt sin uppmärksamhet mot framgångsrika företag (bästa praxis).  I korthet innebär ett business case inom CSR ett besvarande av frågan ?Vilka fördelar har företagen och samhället av CSR??.

Sjuksköterskestudenter alternerar under studietiden mellan teori och klinisk utbildning. För att kombinera dessa områden krävs att sjuksköterskan finns tillgänglig som handledande förebild. I sjuksköterskans profession är huvuduppgiften att vårda. Det är på den kliniska utbildningsplatsen studenten ges tillfälle att omsätta sina teoretiska kunskaper om vårdandet till praktiska kunskaper. Yrkeshandledning av sjuksköterskestudenter ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter.

En öppen och transparent rekryteringsprocess borde vara självklar i den offentliga sektorn. Trots det har sju vd-tjänster tillsatts utan att ha annonserats ut under de senaste tio åren. Det visar vår kartläggning.Trots att Sverige är det tredje minst korrupta landet i världen, har det stormat kring Göteborgs kommun och de kommunala bolagen de senaste åren. Mutor, korruption och kvittoskandaler har gjort att flera kommunala bolagschefer blivit ifrågasatta och några av dem har fått gå på grund av det bristande förtroendet för dem.I vår kartläggning granskar vi hur bolagscheferna hamnade på högsta posten. Vi visar att nästan hälften av de vd:ar som tillsats under de senaste tio åren i Göteborgs största kommunala bolag har rekryterats inifrån kommunen.

Arbetsplatskonflikter är ett svårt ämne som tenderar att resultera i konsekvenser för både anställda och chefer i organisationer. Då jag anser mig ha upplevt en osäkerhet och frustration hos chefer när de ställts inför konfliktrelaterade samtal, funderade jag över hur det kunde vara möjligt att till synes välutbildade chefer agerade på sådant sätt. För att närma mig en förståelse i fenomenet valde jag att genomföra en studie av chefers subjektiva uppfattningar om hur deras utbildning fungerat som stöd vid konfliktrelaterade samtal med medarbetare. Samt att undersöka hur chefernas upplevelser och agerande kan tänkas ha påverkats av utbildningen. Eftersom att chefernas egna upplevelser var av intresse, genomfördes kvalitativa intervjuer.

Titel: ?Do you have the feeling? ? En studie i rekryterares användande av känslan i en rekryteringsprocess?Författare: Henrik Hagström och Robin UllströmHandledare: Annika SchillingProgram: Human Resource Management, Vårterminen 2014 , LinnéuniversitetetNyckelord: Rekrytering, magkänsla, känsla, rekryteringsprocess,   Syfte: Syftet med den här kandidatuppsatsen är att visa rekryterares inställning till ?känslan? och hur den används i en rekryteringsprocess.Metod: Uppsatsen har en induktiv ansats med en kvalitativ strategi. Antalet kvalitativa intervjuer som har genomförts är sju stycken med personer med rekryteringsansvar.  Teori: Vi har behandlat teorier kring hur en rekryteringprocess teoretiskt bör se ut, Vi har även sett till olika typer av kompetens och hur magkänsla, känsla och intuition spelar in i människors agerande och tyckande. Då teori om just magkänsla är svår att komma över har vi likställt intuition och professionell kompetens med magkänsla.Empiri: Uppsatsens utgångspunkt ligger i det empiriskt insamlade materialet som består av det primärdata vi samlat in.

Globaliseringen har bidragit till svenska företags etablering på utländska marknader och en etablering kan ibland vara en riskfylld process där företagen möter diverse svårigheter som kan bero på hinder i form av nya förutsättningar och regelverk som företag inte är vana vid från hemmamarknaden. Det här har lett till frågeställningen om hur detaljhandelsföretag hanterat den osäkerhet som uppkommer i samband med en utlandsetablering.Genom att studera några detaljhandelsföretags etableringsprocesser i Ryssland var syftet att identifiera de förutsättningar på den nya marknaden som har påverkat företagen samt hur de i praktiken har hanterat dessa för att minska osäkerheten under etableringen. Representanter för Gul & Blå, IKEA, Oriflame, Terrakultur och Swedfund intervjuades angående deras etableringar i Ryssland.Utifrån de valda teorierna rörande internationaliseringsprocesser, vilka härrör från Dunnings OLI-teori, transaktionskostnadsteorin, Uppsalaskolans nätverksteori, Porters etableringshinder samt teorier om kulturavstånd, genomfördes analysen i förhållande till empirin.De förutsättningar som påverkar företagen på den nya marknaden är främst byråkrati, korruption och nödvändigheten att ha relationer med andra aktörer på marknaden. Undersökningen har visat att företagen hanterar osäkerhet genom att ha kontroll över verksamheten där närvaro på den nya marknaden genom nybildning av bolag är en väsentlig del. Genom att företag har kunskap om och erfarenhet från marknaden sedan tidigare, tillgång till goda relationer, anpassning till gällande marknad, engagemang och tålamod samt med uppdatering av de snabba lagförändringarna, kan de justera sitt agerande i osäkerhetsreducerande syfte..

AbstraktDenna studie handlar om arkitekturutbildningen på högskolan och hur student och lärare diskuterar ett projektförslag där bildrepresentationer används för att samtala om ett aktuellt idéförslag och yrkesprofessionella problemlösningar. Studien under-söker hur tolkning av bilder växer fram och för ett yrkesprofessionellt samtal vidare, vilka roller bilder får i detta utbildningssammanhang samt vad bilder och bildhanter-ing kan erbjuda i detta samtal. I det studerande fallet utvecklas samtalet kring en bild som beskriver en utemiljö (man diskuterar ritning utifrån det som kallas för en situationsplan). Samtalet söker sig fram genom frågor och beskrivningar om vad olika grafiska tecken på ritningen står för eller föreställer i verkligheten och i analysen kan man iaktta hur aktörerna tycks acceptera stora skiftningar i den språkliga tolkningen under tiden samtalet ut-vecklas. Även växlingen mellan att beskriva vad man ser genom olika perspektiv (som helhetsperspektiv eller detaljperspektiv) accepteras utan att missförstånd upp-står i den gemensamma tolkningen.

Syftet med den här erfarenhetsbaserade essän är att utforska vad min uppgift som förskolepedagogär i mötet med barn som har svårt att leka med andra. Vad innebär det att vara en godpedagog i mötet med barn som har svårt att leka med både vuxna och barn? Frågeställningenväcktes i mig då jag på min nya avdelning uppmärksammade två barn som hade den svårigheten.Essän börjar med mina samspelande observationer av barn som har svårt att leka medandra. Därifrån börjar jag enligt principen praktiken först och teorin sedan söka teorier somkan ge mig stöd i hur jag bör agera. Jag utforskar teorier om lekens betydelse från tre olikateoribildningar: det utvecklingspsykologiska (Winnicott), psykoanalytiska (Erikson) ochgränsöverskridande (Vygotskij).

Vi vill med denna uppsats klarlägga om chefernas agerande har någon betydelse för i vilken omfattning deras medarbetare blir långtidssjukskrivna. För att få en ökad förståelse för sambandet undersöker vi även närmaste chefens arbetssituation. Vi har valt att titta på vad andra skrivit i ämnet och på så sätt uppfylla vårt syfte. Det är många som skrivit om ledarskapets påverkan på sjukskrivningar, men det finns ingen jämförelse emellan de olika uppsatserna/utredningarna. Det vi gjort är att jämföra och leta eventuella mönster i de källor vi valt ut. De källor vi valt att använda oss av är både studentuppsatser och utredningar från fackförbund samt statliga institut.

I och med internets utveckling och sociala mediers framväxt ställs företag och deras marknadsförare inför en ny situation om hur omgivningen kan tolkas. Sociala medier uppdateras varje sekund och är en direktsändning av det senaste. En av marknadsförares arbetsuppgifter är att analysera företags situation. I arbetet med situationsanalys samlar marknadsförare in information om ett företags omgivning - information som kan finnas i sociala mediers informationsflöde. Information som ligger till grund för att rätt strategiska beslut kan fattas med rätt information som underlag.Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

På strokeenheten, Universitetssjukhuset i Linköping, ges strokeinformation till patienter och närstående i grupp. Gruppinformationen hålls en gång i veckan av personal som arbetar på strokeenheten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om denna gruppinformation var anpassad för personer med afasi. Vidare var syftet att genom en litteraturstudie undersöka hur en strokeinformation i grupp bäst anpassas för personer med afasi och sedan jämföra denna kunskap med strokeinformationen. Genom observation och fokusgruppsintervju med berörd personal undersöktes upplägg av strokeinfomationen samt personalens erfarenheter, åsikter och tankar kring afasi och afasi-vänlig kommunikation.