Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.

Normer, vÀrdegrund och miljön i förskolan Àr nÄgot som framkommer genom helastudien. Informanterna lyfter fram hur de aktivt arbetar med dessa omrÄden ur ettvÀrdegrundsperspektiv. I vÄr studie har vi sett att de funderingar som finns Àr ettdidaktiskt tÀnkande som dagligen leder till ett aktivt arbete dÀr kunskaperna kan skapaen förstÄelse i lÀrandet. Det kan bland annat innebÀra en förvÀntning i ett sammanhangoch antaganden om hur individen bör förhÄlla sig i vissa situationer och att miljön Àr enviktig del i barns lÀrande. VÄr inspiration har uppstÄtt genom tidigare forskning, blandannat avhandlingar av Dolk (2013), Hellman (2013) och Nordin-Hultman (2009) gjort.Studiens syfte Àr att granska förskolans förutsÀttningar i den vardagliga miljön somaktivt verkar för barns lika rÀttigheter och möjligheter till utveckling utifrÄnvÀrdegrunden.

The aim of the report is to develop a new design proposal for an existingsenior high school building in SkÀrholmens Center, Stockholm. Theschoolhouse is a result of the extensive residential project during theperiod between the years 1965-75 in our large cities peripheral and holdsanonymousand "gray face" that has characterized many houses from thesame era. Over the years, the number of students steadily declined andthe reason lies partly in the school's physical environment which cancertainly be regarded as substandard. This despite the fact that it islocated right next to SwedenŽs largest trading block. A thorough analysisof the school building and the ambient area has been made incombination with a continuous dialogue with students and staff at theschool.

I vÄrt examensarbete har vi valt att skriva om skoldaghemmet och dess verksamhet. Vi stÀller oss frÄgan om skoldaghem Àr det bÀsta alternativet för eleverna med olika svÄrigheter. I litteraturavsnittet tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund och skoldaghemmets verksamhet samt antagningsprocessen. I forskningsavsnittet intervjuar vi pedagoger och elever pÄ skoldaghem för att fÄ svar pÄ vÄr frÄga. Resultaten visar att skoldaghem uppfattas som ett bra alternativ för elever med sociala och emotionella svÄrigheter.

Forskning visar att det Àr av vikt att upptÀcka elever med lÀssvÄrigheter tidigt och att sÀtta in rÀtt ÄtgÀrder pÄ en gÄng. Syftet med examensarbetet var att belysa speciallÀrares erfarenheter av och arbete med lÀssvÄrigheter i Är 1, nÀrmare bestÀmt ville jag studera tre olika omrÄden, bedömning, ÄtgÀrder och organisation av ÄtgÀrderna i Är 1. Dessa tre omrÄden utmynnade i de tre frÄgestÀllningarna för denna undersökning, vilka möjligheter respektive hinder finns för att upptÀcka elever med lÀssvÄrigheter tidigt, anser speciallÀrarna? Vilka ÄtgÀrder vidtar speciallÀrarna för elever med lÀssvÄrigheter i Är 1 och Àr metoderna evidensbaserade? Hur ser speciallÀraren pÄ sin roll gÀllande ÄtgÀrderna och inkludering? En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrÄn en intervjuguide med sju speciallÀrare pÄ olika kommunala skolor. Informanterna i studien menar att det finns möjlighet att hitta elever med lÀssvÄrigheter tidigt genom frÀmst kvantitativa klasscreeningar.

Syftet med denna undersökning Àr att se vad lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ grundskolans senare Är sÀger om hur de arbetar med att motivera elever som saknar motivation samt hur de arbetar med relationsskapande till elever. LÀrarnas beskrivningar kring motivationsarbetet har sedan kopplas till Aaron Antonivskys kognitiv teori KASAM (kÀnsla av sammanhang). Detta Àr en intervjustudie som gjort pÄ sex lÀrare pÄ grundskolans senare Är. Resultatet visar att lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt att angripa problemet med att motivera elever till delaktighet i undervisningen beroende pÄ anledningen till brist av motivation dÀr första steget Àr att ha enskilda samtal med elever. Vad gÀller relationsbyggandet menar lÀrarna att lÀrare- elevrelationen Àr viktigt men synen pÄ vad en god lÀrare- elevrelation varierar dÄ vissa lÀrare tycker att man som lÀrare ska ha en nÀra kontakt med sina elever och andra lÀrare menar att det Àr viktigt med distans.

Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som pÄverkar dem till lÀrande. FrÄgestÀllningarna vi stÀllde oss var: Vilka motivationsformer pÄverkar elevers motivation? Hur pÄverkas elevers motivation av lÀrmiljön, undervisningen samt elevens egen sjÀlvbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÄ vi intervjuade 24 elever i Äldrarna 10-12 Är.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gÄ i skolan, dÄ de sÄg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att fÄ en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

ÅtgĂ€rdsprogram ska utarbetas för de elever som Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd. I dessa Ă„tgĂ€rdsprogram ska hĂ€nsyn tas till individ-, grupp- och organisationsnivĂ„. Forskning har dock visat att hĂ€nsyn bara tas till individnivĂ„n och analys av verksamheten uteblir. Syftet med föreliggande arbete Ă€r att undersöka hur fem specialpedagoger resonerar kring arbetet med Ă„tgĂ€rdsprogram och sĂ€rskilt stöd i dess relation till grupp- och organisationsnivĂ„. Studien genomförs via semistrukturerade intervjuer utifrĂ„n en tematisk innehĂ„llsanalys.

ÅtgĂ€rdsprogram ska utarbetas för de elever som Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd. I dessa Ă„tgĂ€rdsprogram ska hĂ€nsyn tas till individ-, grupp- och organisationsnivĂ„. Forskning har dock visat att hĂ€nsyn bara tas till individnivĂ„n och analys av verksamheten uteblir. Syftet med föreliggande arbete Ă€r att undersöka hur fem specialpedagoger resonerar kring arbetet med Ă„tgĂ€rdsprogram och sĂ€rskilt stöd i dess relation till grupp- och organisationsnivĂ„. Studien genomförs via semistrukturerade intervjuer utifrĂ„n en tematisk innehĂ„llsanalys.

Detta Àr en kvalitativ studie med syfte att studera och analysera specialpedagogers och speciallÀrares uppfattningar om det pedagogiska mötets betydelse för lÀrande och utveckling, i relation till de elever som de möter i behov av stöd.Undersökningen bygger pÄ 6 intervjuer, med 4 specialpedagoger och 2 speciallÀrare som arbetar med specialundervisning i tvÄ kommuner i mellersta Sverige. Resultatet visar en ganska lika uppfattning om vad informanterna i studien upplever och innefattar i ett pedagogiskt möte. De beskriver ett pedagogiskt möte som situationer och möten med elever i sin verksamhet som genererar lÀrande. I mötet med eleven har kommunikationen och samspelet en stor, och mÄnga gÄnger avgörande betydelse för hur en elevs lÀrande och utveckling blir, menar pedagogerna. Vidare visar resultatet att en god relation mellan pedagog och elev Àr grunden för att ett gott lÀrande ska utvecklas.

Som pedagog i dagens mÄngkulturella Sverige möter man dagligen flersprÄkiga elever i olika pedagogiska situationer. MÄnga av de elever som kommer till Sverige sent, det vill sÀga i anslutning till eller under sin grundskoletid, placeras i sÄ kallade förberedelse-klasser. TyvÀrr visar studier pÄ att dessa nyanlÀnda elever har svÄrare att nÄ mÄlen nÀr de gÄr ut grundskolan Àn elever som gÄtt hela sin skolgÄng i Sverige. För att fÄ en uppfattning om hur dessa elever sjÀlva ser pÄ sin situation i undervisningen har vi genom intervjuer och observationer av en sÄdan klass utfört en undersökning som förutom att belysa elevernas egna uppfattningar kring sin skolgÄng visar pÄ att eleverna anvÀnder sig av verbala och icke-verbala kommunikationsstrategier nÀr de inte förstÄr, samt vad de anser Àr svÄrast respektive lÀttast att lÀra sig i skolan. Av undersökningen har det Àven framkommit att eftersom eleverna i en förberedelseklass mÄnga gÄnger Àr pÄ helt olika nivÄer i sin utbildning, fÄr inte alla den individanpassade undervisning som utlovas alla elever i den svenska skolan..

Tidigare studier visar att svenska elever har svÄrt för generaliseringar och förstÄelsen av variabelbegreppet inom matematiken och forskare menar att detta kan utvecklas vid arbete med talföljder. Flera studier har undersökt elevers uppfattningar av aritmetiska, kvadratiska och rekursiva talföljder, men i stort sett saknas forskning om elevers uppfattningar av geometriska talföljder.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever i Ärskurs 9 uppfattar geometriska talföljder. De frÄgestÀllningar studien Àmnar besvara Àr vilka kvalitativt skilda strategier elever anvÀnder nÀr de behandlar geometriska talföljder, vad som utmÀrker dessa, samt hur de behandlar generalisering av denna slags talföljd.UtifrÄn ett förtest utvaldes Ätta elever till kvalitativa intervjuer, dÀr eleverna fick resonera kring fyra geometriska talföljder och givna generellla uttryck. De elevstrategier som framkom under intervjuerna resulterade i fem kvalitativt skilda huvudkategorier, med underkategorier. Elevers resonemang kring generaliseringar meningskategoriserades och visade att eleverna allmÀnt hade svÄrigheter med detta.

Syftet med detta arbete Àr att belysa lÀrares tankar och Äsikter om talÀngsliga elever dvs. elever som inte vÄgar tala inför sina klasskamrater. Vidare belyser arbetet eventuella orsaker till uppkomsten av talÀngslan och vad lÀrare har för möjligheter att göra Ät problemet. BÄde pÄ TV och i radio hörs mÀnniskor tala om att klimatet i bÄde skolan och samhÀllet blir allt hÄrdare. Det talas Àven mycket om vikten av att kunna tala för sig.

Internationella undersökningar visar att pojkars lÀsresultat Àr sÀmre Àn flickors. Detta examensarbete behandlar, jÀmför och diskuterar pojkars och flickors lÀsvanor och lÀsintressen. Det finns mÄnga förestÀllningar om hur mÀn och kvinnor ska vara, samt förvÀntningar pÄ hur pojkar och flickor ska antas vara. Det finns Àven biologiska, miljömÀssiga och skolbaserade förklaringar, sociala och kulturella faktorer, samt kön- och individbaserade kognitiva förutsÀttningar som förklarar varför pojkars och flickors lÀsning ser olika ut. Metoden som anvÀndes i denna studie var av kvalitativ karaktÀr. Intervjuer genomfördes med sex elever i Ärskurs tre. Intervjupersonerna var tre pojkar och tre flickor med olika bakgrunder och etniciteter.

Jag har i min magisteruppsats följt fem elever under deras första Är i skolan. Eleverna visade vid slutet av förskoleklass samt vid skolstarten pÄ mycket lÄga resultat pÄ de tester som mÀtte fonologisk medvetenhet och bokstavskÀnnedom, omrÄden som mÄnga av dagens lÀs- och skrivforskare hÀvdar har stor betydelse för den tidiga lÀs- och skrivprocessen. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka om och hur arbetssÀttet med att endast anvÀnda datorn vid skrivandet har pÄverkat de fem elevernas vÀg in i skriftsprÄket.Tre av de elever jag följt i mitt arbete hade vid lÀsÄrets slut uppnÄtt den lÀs- och skrivförmÄga som förvÀntades för Ärskursen. De var samtliga mycket positiva till datorarbetet och föredrog datorskrivandet framför pennan. Alla tre elever upplevde att det var bÄde lÀttare och roligare att skriva pÄ datorn Àn med penna.