Syftet med denna studie Àr att ge en insikt i hur elever med kombinerade lÀs- och skriv och matematiksvÄrigheter tÀnker och resonerar vid problemlösning.Tre elever i Är 8, som alla ingÄr i samma specialundervisningsgrupp i matematik, har arbetat med olika typer av matematisk problemlösning, sÄvÀl individuellt som i grupp. Med utgÄngspunkt i deras arbete skapas början till en grundad teori.I forskningssammanhang behandlas ofta denna kategori elever (med kombinerade problem) som en enhetlig kategori som jÀmförs med t ex elever med enbart matematiksvÄrigheter, normalpresterande elever osv. Denna undersökning visar dock att de svÄrigheter eleverna uppvisar Àr av mycket olika karaktÀr.Studien omfattar tre delar: en presentation av fÀltstudien och resultaten frÄn denna, en metoddel innefattande en pilotstudie som koncentreras pÄ datainsamlingsmetoden samt en omfattande litteraturstudie som behandlar problemlösning och inlÀrningssvÄrigheter..

UtgÄngspunkten i mitt arbete har varit att ta reda pÄ om jag som pedagog kan pÄverka elever att ta eget ansvar för sitt lÀrande. FrÄgorna jag ville ha svar pÄ löd: Hur tÀnker elever dÄ de fritt fÄr vÀlja bÀnkkamrat? Kan jag som pedagog, genom pÄverkan, vÀgleda elever till att finna sitt optimala inlÀrningsklimat? Hur överensstÀmmer elevernas motiv med de av mig bedömda för individen, för pedagogen och för gruppen som helhet? För att ta reda pÄ om alla elever i klassen hade nÄgon rastkamrat gjorde jag först ett sociogram i klassen. SjÀlva undersökningen, aktionsforskningen, strÀckte sig över fyra veckor. I början pÄ veckorna lÀt jag eleverna vÀlja bÀnkkamrat efter kriterier som jag pÄtalat inför valen.

Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att studera hur elever och pedagoger pĂ„ en högstadieskola upplever mobbningsförekomst samt skolans praktiska bekĂ€mpning av den. Undersökningsgruppen bestod av tretton elever samt tre elever som var ?spanare?. Tre lĂ€rare intervjuades varav tvĂ„ stycken var aktiva i mobbningsteamet. Även rektorn intervjuades samt tvĂ„ fritidsledare och en kurator.

Denna studie, ?Att leva ovetandes i det tysta?, Àr skriven av Elin Edman och Elina Hedin och handlar om personer som har varit medberoende. Medberoende Àr ett omdiskuterat begrepp inom vetenskapen, men har tidigare inte haft sÄ stort fokus i samhÀllet. IstÀllet har fokus legat pÄ exempelvis missbrukare eller psykiskt sjuka, men inte pÄ deras anhöriga som ocksÄ Àr drabbade. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om insikten om att vara medberoende, kan fÄ anhöriga att hantera sin livssituation och relationen till den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda.

Mitt examensarbete handlar om arbetssÀttet ?eget arbete? som bland annat vÀxt fram de senare Ären som en lösning pÄ hur man ska kunna hantera spridningen i klassrummet. Jag har gjort intervjuer pÄ tvÄ olika skolor (en kommunal skola och en friskola) med sammanlagt sju lÀrare. Jag har velat undersöka hur lÀrare beskriver arbetssÀttet pÄ de tvÄ skolorna, lÀrares syn pÄ sin roll som lÀrare under eget arbete och undersöka lÀrares syn pÄ vad de anser vara fördelar och svagheter med arbetssÀttet. I analysen av de tvÄ skolornas arbetssÀtt har jag anvÀnt mig av Basil Bernsteins begrepp, klassifikation och inramning, eller med andra ord: synlig och osynlig pedagogik.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka huvudrÀkningskunskaper nÄgra elever i Är 3 har. Vi har gjort en empirisk undersökning bestÄende av kvalitativa intervjuer och löpande observationer av 11 elever i skolÄr 3 och deras lÀrare. Vi ville kartlÀgga deras tankemetoder och strategier vid sju olika huvudrÀkningsuppgifter. Resultaten visade en stor spridning pÄ eleverna. NÄgra valde olika strategier beroende pÄ uppgifterna, andra valde alltid samma metod och en tredje kategori hade svÄrigheter med att rÀkna uppgifterna utan hjÀlpmedel.

Jönsson, Joacim. (2006). ?Jag kan inte förneka att det Àr jobbigt ibland?. - en studie kring specialpedagogens relationbaserade arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med detta arbete har varit att lÀgga en teoretisk grund till Àmnet elever i sorg samt att med utgÄngspunkt frÄn denna, jÀmte analyser av befintliga krishanteringsplaner och en enkÀt kring krisberedskap, konstruera ett förslag till en krishanteringsplan som kan fungera som ett konkret verktyg för skolans personal nÀr deras elever drabbas av sorg. Vi kan i detta arbete konstatera att elever i sorg Àr i behov av att i skolan möta personal som Àr utbildad i krishanteringsfrÄgor. Detta Àr viktigt dÄ elevernas naturliga och individuella sorgeprocesser inte kan separeras frÄn deras vardag i skolan. Vi har kunnat se att det bland de undersökta skolorna finns ett behov av att utbilda personalen i dessa frÄgor. Vi har ocksÄ kunnat konstatera, utifrÄn en bedömning av planernas tydlighet betrÀffande stoff och struktur, att endast tvÄ av sex granskade krishanteringsplaner i sin helhet fungerar som konkreta arbetsverktyg samt att ytterligare förbÀttringar av samtliga planer, med enkla medel, Àr genomförbart..

I vÄrt arbete har vi genom kvalitativa intervjuer med Ätta elever frÄn tvÄ olika stadsdelar, undersökt vad Ätta elever i Äldrarna 7-9 Är tÀnker kring fattigdom. Som blivande lÀrare vill vi veta vad elever tÀnker kring begreppet fattigdom; vilka erfarenheter de har, hur de tror att fattiga mÀnniskor upplever sin situation, vad fattigdom innebÀr samt om de anser sig sjÀlva eller andra kunna pÄverka. Detta för att vi ska kunna undervisa erfarenhetsbaserat kring hÄllbar utveckling. VÄrt syfte Àr Àven att se om det finns nÄgra sociokulturella skillnader beroende pÄ elevernas bakgrund. Vi har genom vÄrt arbete konstaterat att barnen har mÄnga olika tankar kring fattigdom.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra So-lÀrare ser pÄ sitt arbete för att elever med svenska som andrasprÄk ska nÄ mÄlen i So och hur de ser pÄ de resurser de har. Fyra lÀrare som arbetar i fyra olika kommuner har intervjuats om sin syn pÄ sitt arbete och resurser. LÀrarna arbetar i Ärskurs 4-6 med So och har elever med svenska som andrasprÄk i klassen. För att syftet med studien skulle uppnÄs formulerades en frÄgestÀllning:Hur beskriver lÀraren sitt arbete med att fÄ elever med svenska som andrasprÄk att nÄ mÄlen i So-undervisningen?Hur ser lÀraren pÄ sitt samarbete med SVA-lÀrare, hemsprÄkslÀrare och förÀldrar?En kvalitativ metod i form av en intervjustudie har anvÀnds och resultatet av lÀrarnas egen syn pÄ sitt arbete har sammanstÀllts.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka arbetssÀtt pedagogerna sÀger sig utgÄ ifrÄn i arbete med tvÄsprÄkiga elever, med annat modersmÄl Àn svenska, i grundskolans tidigare Är samt pÄ vilka sÀtt pedagogerna upplever att deras undervisning pÄverkas av dessa elever. UtifrÄn denna redogörelse vill vi Àven tolka hur pedagogerna förhÄller sig till tvÄsprÄkigheten i skolan. Undersökning har gjorts utifrÄn kvalitativa intervjuer dÀr det har ingÄtt fem pedagoger, som arbetar pÄ grundskolans tidigare Är, pÄ olika skolor. Intervjuerna har prÀglats av semistandardiserade och ostrukturerade dÀr intervjufrÄgorna har formulerats i förvÀg och har haft en stor öppenhet för svarsutrymme. Pedagogerna har framhÀvt att tvÄsprÄkigheten har mÄnga fördelar, bland annat mÄngkulturalismen, som medför att barnen lÀr sig att uppskatta och acceptera varandra.

Matematik har blivit ett omdiskuterat Àmne i hela Sverige de senaste Ären och detta pÄ grund av de dÄliga resultaten som har uppnÄtts i olika undersökningar. Det har Àven visat sig i forskning att matematikundervisningen till största del bedrivs med enskilt arbete i lÀromedel och att detta inte Àr till nÄgon fördel för elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor. Syftet med arbetet Àr att analysera om lÀromedel i Ärskurs 4 stödjer elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor i deras utveckling och om lÀrarna fÄr stöd i undervisningssituationer med dessa elever. För att kunna undersöka detta genomfördes en lÀromedelsanalys av sex förekommande lÀromedel i grundskolan för Ärskurs 4. Till lÀromedelsanalysen utvecklades ett analysverktyg.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur arbetsplatsförlagdutbildning (APU), arbete och skola hÀnger ihop. Samt att utifrÄn elevernas kÀnslor och tankar försöka identifiera risk och skyddsfaktorer vad gÀller den arbetsplatsförlagda utbildningen för elever som lÀser hotell och restaurangprogrammet pÄ en skola med 400 elever. Den övergripande hypotesen för uppsatsen Àr att meningsfullheten, relationer och om eleven tidigare haft arbete ökar chanserna för en lyckad APU. Undersökningen genomfördes genom enkÀter och intervjuer. Tanken var att intervjuerna skulle hjÀlpa till att klargöra enkÀtresultaten.

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekrÀftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares syn pÄ de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer Àven att beröra lÀrarnas syn pÄ sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i Àmnet. För att uppnÄ syftet med studien sÄ genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollÀrare pÄ tvÄ olika skolor.

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekrÀftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares syn pÄ de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer Àven att beröra lÀrarnas syn pÄ sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i Àmnet. För att uppnÄ syftet med studien sÄ genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollÀrare pÄ tvÄ olika skolor.