Vi ville i den här kvalitativa studien studera om individer konsumerar olika utifrån sina yrkesroller. Om individer t ex genom sin konsumtion försöker att kompensera ett arbete utan upplevelser eller tillfredställelser? För att få svar på våra funderingar så har vi intervjuat individer inom chefsyrken och arbetaryrken, för att få perspektiv på om och konsumtionen skiljer sig åt och hur. Vi har även visat på olika teorier som tar upp de teman som vi valt att förhålla oss till under studiens gång. Dessa teman går som en röd tråd genom hela uppsatsen och behandlar konsumtion, roll/performance, klass/status.

BakgrundForskare (Olsson 2010a; Hansen 1999; Torestensson-Ed & Johansson 2000) hävdar att forskning om såväl yrkesrollen som fritidshemmet är bristfällig, vilket delvis kan förklaras av fritidshemmets begränsade geografiska utbredning. Hansen (2010) menar dessutom att den fritidspedagogiska yrkesrollen är otydlig. Den svenska fritidshemsverksamheten och skolan styrs av samma läroplan. Styrdokumentet kompletteras av Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer (2007), där fritidshemmets uppdrag förtydligas. I samband med den nya läroplanen väcktes en debatt kring legitimation, något som Lärarförbundet relaterar till yrkets status (Larsson 2013).SyfteStudiens syfte är att ta reda på hur väl den fritidspedagogiska yrkesrollens uppdrag1 stämmer överens med hur utbildade, verksamma fritidspedagoger ser på sin yrkesroll.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare säger sig uppfatta fritidspedagogens yrkesroll i skolan. Ett skriftligt frågeformulär skickades ut via e-post till fem olika pedagoger i skolår 1- 3. Formuläret bestod av öppna frågor. Urval av respondenter till studien gjordes från fem olika skolor i samma stad. Respondenterna hade olika lång arbetserfarenhet.

Titel: Redovisningskonsultens förändrade yrkesroll - orsakad av den avskaffade revisionsplikten Ämne: Företagsekonomi/Redovisning Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp Författare: Mimi Eriksson, men03015@student.mdh.seJohanna Johansson, jjn06004@student.mdh.seDiego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se Datum: 2009-05-29 Handledare: Ann-Sofi Paul Problemformulering: Vilka möjliga konsekvenser kan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten medföra för redovisningskonsulternas yrkesroll? Syfte: Uppsatsen ämnar ta reda på vilka förändringar som kan uppkomma vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för redovisningskonsulterna. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med redovisningskonsulter, revisorer samt SRF och FAR SRS. Slutsats: Förändringarna kommer förmodligen till en början att gå långsamt fram för redovisningskonsulterna. Det som kan komma att ses är att redovisningskonsulten kan även få en mer affärsrådgivande roll. Konkurrensen kan komma att öka mellan revisorer och redovisningskonsulter då möjliga "jävsituationer" kan upphöra vilket leder till att revisorerna kan komma att öka utbudet av kombiuppdrag.

Abstract Järvelid, Linda & Nyström, Linda (2009). Fritidspedagogen mellan fritidshem och skola - en diskursiv studie av fritidspedagogens yrkesroll efter integreringen. Lärarutbildningen, Malmö: Malmö högskola. I arbetet undersöks hur fritidspedagogens yrkesroll förändrats i samband med integreringen mellan fritidshem och skola. Frågor som arbetet avser att besvara är: Vad har integreringen betytt ur ett fritidspedagogiskt- och fritidshemsperspektiv? Vilka diskurser kan identifieras gällande integreringen mellan fritidshem och skola, och hur framträder dessa diskurser? Den teoretiska utgångspunkten för det här arbetet är socialkonstruktivism, som anser att den sociala världen är socialt konstruerad.

Vårt syfte med studien var att få en uppfattning från fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer så fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. Vår sammanfattade uppfattning är att fritidspedagoger har en väldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt från att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt ämne. De har en större förmåga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslärare lägger mer fokus på den teoretiska biten och vad barnen ska lära sig.

Vi har i detta examensarbete valt att undersöka hur fritidspedagogens roll har påverkats av förändringarna i skolan och på fritidshemmet under årens gång och vilka effekter förändringarna har fått. I litteraturgenomgången beskrivs de största förändringarna för fritidspedagogens yrkesroll under en period av 30 år. Genom kvalitativa intervjuer genomfördes undersökningen med tre verksamma fritidspedagoger, för att visa om det som står skrivit i litteraturgenomgången stämmer överens med verkligheten. Resultatet av undersökningen visade bland annat att förändringarna är oerhört stora för yrkesrollen på grund av att fritidspedagogerna idag både arbetar i skola och på fritidshem till skillnad från förr då de endast arbetade på fritidshem. Avsikten med detta examensarbete är att göra alla lärare oavsett inriktning medvetna om fritidspedagogens förändrade yrkesroll och hur den har påverkats av dessa förändringar..

Att arbeta tillsammans inom vården benämns som att arbeta inom team. Teamet består vanligen av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Arbetsterapeutens främsta ansvar är att öka delaktigheten hos patienten under rehabiliteringen. För att uppnå bästa resultat under rehabiliteringen krävs interventioner där gott samarbete mellan yrkesgrupperna är en förutsättning. Arbetsterapeutens professionella identitet är viktig gentemot andra yrkesgrupper inom vården, och förstärks genom att arbetsterapeuter följer gemensamma modeller och teorier.

Sammanfattning Studien ämnar ta reda på vilken teori som är mest applicerbar, den Ricardiansak ekvivalensen eller den klassiska Keynesianska teorin.  Studien är kvalitativ och bygger på en enkätstudie riktad mot studenter där de tillfrågade svarat på hur deras inställning till vissa frågor är. Resultatet analyserades genom en kvalitativ analys samt jämfördes med tidigare rapporter inom ämnet för att se om resultaten ligger i gemensam linje. Utifrån resultaten antyder att den Ricardiansak teorin inte efterföljs, något som även stöds av tidigare rapporter inom ämnet.  Statsskulden har ingen påverkan på studenternas konsumtionsbenägenhet utifrån undersökningens resultat..

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

Syftet med denna studie är att belysa specialpedagogens yrkesroll i förskola och skola samt skapa en djupare förståelse inom detta ämne. Studien tar även upp om arbetssätten skiljer sig åt i de olika verksamheterna. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. I studien intervjuas tio specialpedagoger på tio olika skolverksamheter, i fem förskolor och fem skolor, årskurs ett till sex. Intervjufrågorna handlar om hur specialpedagogerna ser på sin yrkesroll samt om i deras arbetsbeskrivningar skiljer sig åt i de olika verksamheterna.

Bakgrund: Överflyttningar mellan intensivvårdsavdelningar kan leda till negativa konsekvenser för patienten så som minskad patientsäkerhet och försämring under själva transporten med förlängd vårdtid som följd. När resurserna på en intensivvårdsavdelning överstigs kan det bli nödvändigt att överflytta patienter mellan intensivvårdsavdelningarna trots de kända riskerna.Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors förhållningssätt till patientöverflyttningar på grund av resursbrist.Metod: En fokusgruppsintervju på en specialistintensivvårdsenhet i Mellansverige genomfördes. En induktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid bearbetning av textmaterialet.Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas förhållningssätt kunde kategoriseras i tre domäner: yrkesroll, känslor samt rationell inställning. Dessa tre domäner utgjorde ett tema: Professionellt och känslomässigt förhållningssätt.Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskorna har med hjälp av sin yrkeserfarenhet funnit både ett professionellt och känslomässigt förhållningssätt som hjälper dem att hantera etiska dilemman och moralisk stress vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist. Intensivvårdssjuksköterskans professionella och känslomässiga förhållningssätt vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist påverkas av deras yrkesroll, känslor och rationella inställning..

Studiens syfte är att ge en aktuell bild av arbetslivssituationen för de första examinerade socialpedagogerna från Högskolan Västs distansförlagda utbildnings-program i Hultsfred och Västervik. Studien belyser också hur de före detta studenterna ser på sin utbildning och på det socialpedagogiska kunskapsområdet kopplat till sin yrkesroll. Tre centrala teoretiska begrepp, kunskap, verktyg och förhållningssätt, utgör fokus och ställs i relation till socialpedagogik som profession, kunskapsområde och praxisfält. Studien har en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats, med enkäter till den grupp om totalt 39 studenter som avslutade sin utbildning vid årsskiftet 2006/2007. Frågor med fasta svarsalternativ har kompletterats med öppna frågor av berättande karaktär, kring uppfattning om utbildningens relevans för yrkeslivet och studenternas tankar kring socialpedagogik som profession och yrkesroll.

Efter sin specialistutbildning börjar barnmorskor i ett helt nytt yrke, vilket kan innebära rädsla och osäkerhet, men även spänning och positiv förväntan. Det behövs stöd i form av till exempel ett välstrukturerat mentorskap. För att kunna ge god vård och etablera en förtroendefull relation till kvinnor och deras familjer behöver barnmorskorna själva vara trygga i sin yrkesroll. Syftet med studien var att få kunskap om barnmorskors upplevelse av att bli självständig i sin yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Syftet med studien är att förstå hur skolkuratorerna skapar sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en fenomenlogisk ansats.I resultatet framgår det att skolkuratorerna värdesätter det enskilda samtalet med eleven. Samverkan på olika nivåer i samhället och kunskap om hur samhället fungerar beskrivs av skolkuratorerna som viktiga i arbetet med elever och föräldrar. Samarbetet i skolans arbetsgrupper har enligt skolkuratorerna en avgörande betydelse för handlingsutrymmet med eleverna.Det förebyggande arbetet med eleverna är enligt skolkuratorerna viktigt. Att använda hjälpmedel som till exempel en trollstav kan hjälpa till i det förbyggande arbetet med elever.