Sökresultat:
2878 Uppsatser om Lärarens uppdrag - Sida 55 av 192
E-handel : En studie kring betallösningar, sÀkerhetslösningar och certifieringar för smÄ e-handelsföretag
Syftet har varit att pÄ uppdrag av Periallo identifiera vad kunder tycker Àr viktigast ur ett sÀkerhetsperspektiv. Detta har skett genom att besvara frÄgorna vad som Àr viktigt för konsumenterna ur ett sÀkerhetsperspek-tiv nÀr de handlar av smÄ e-handelsföretag och vilka sÀkerhetslösningar samt betallösningar som Àr relevanta för smÄ e-handelsföretag. Vi har Àven undersökt om det Àr vÀrt för ett litet e-handelsföretag att investera i en certifiering. Arbetet har kartlagt betallösningar, sÀkerhetslösningar och certifieringar med hjÀlp av en kritisk litteraturstudie och med en enkÀt, det vill sÀga en kvantitativ metod. Resultatet av undersökningen har visat att de flesta kunderna kÀnner sig trygga nÀr de handlar pÄ Internet.
Utformning av industriellt byggda lÀgenheter för Àldre: med fokusering pÄ flexibla hygienutrymmen & tillgÀnglighet
Detta examensarbete har utförts pĂ„ uppdrag av LindbĂ€cks i Ăjebyn. LindbĂ€cks tillverkar bostĂ€der av trĂ€volymer i fabrik. MĂ„let var att ta fram förslag pĂ„ lĂ€genheter för Ă€ldre i lĂ€mplig boendeform. SĂ€rskilt fokus har lagts pĂ„ en flexibel utformning av hygienutrymmet. En önskan fanns att hitta en utformning som medger att ytan utanför hygienutrymmet kan anvĂ€ndas för hantering av hjĂ€lpmedel och som rörelseutrymme för vĂ„rdpersonal.
Kritiska framgÄngsfaktorer vid utveckling av 24-timmarsmyndighet
Internets genomslagskraft ger stora möjligheter till effektivisering för sÄvÀl privata företag som för offentlig sektor. Sveriges regering har gett Statskontoret i uppdrag att utforma rÄd och rekommendationer för hur Sveriges myndigheter ska digitaliseras och dÀrmed erbjuda tjÀnster och demokratiska processer via Internet. Internationellt kallas denna digitalisering e-government. I Sverige anvÀnds istÀllet begreppet 24-timmarsmyndighet.I processen att utveckla en 24-timmarsmyndighet i en kommun kan ett antal kritiska framgÄngsfaktorer identifieras, dvs. omrÄden som kan vara avgörande för huruvida kommunen ska lyckas med sin 24-timmarsmyndighet.
Inventering av Skoghalls bruks industriomrÄde
Detta examensarbete har utförts pÄ uppdrag av Stora Enso, Skoghall AB. De önskade enmiljöhistorik över det omrÄde Skoghalls Bruk innehar idag. MÄlet var att upplysa dem ompotentiellt förorenade omrÄden pÄ bruksomrÄdet. Skoghalls Bruk Àr idag ett integreratkartongbruk, vilket betyder att nÀstan all massa tillverkas pÄ plats och anvÀnds vidkartongproduktionen.Miljöhistoriken har tagits fram genom en inventering enligt MIFO-modellen som Àr utarbetadav NaturvÄrdsverket. Det har Àven gjorts en litteraturundersökning över vissa av demiljöfarliga Àmnena dÀr det beskrivs om de Àr lÀtt nedbrytbara, flyktiga med mera.Skoghalls Bruk har funnits sedan 1917 men dÄ som bÄde en sulfit- och sulfatfabrik.
AnvÀndandet av APU/APL uppföljningssystemet : Hur uppfattar elever, handledare och yrkeslÀrare att det fungerar?
Denna forskning handlar ett system som jag och min kollega Pierre Brockmanns skapade för att kunna visa för eleven hur han/hon ligget till i sina kurser som praktiseras ute i arbetslivet. Efter en inspektion frĂ„n Skolverket uppdagades det att tydligheten pĂ„ det gamla systemet inte var tillfredsstĂ€llande. I studien har jag anvĂ€nt mig av kvalitativ studie för att fĂ„ veta vad elever, handledare och yrkeslĂ€rare upplever att det fungerar.Tack vare djupintervjuerna fram kom förbĂ€ttrings förslag vilket har lĂ€tt till att APU/APL- uppföljningssystemet har kunnat vidareutvecklas, och bli Ă€nnu tydligare. Ăven dokumentationen inne pĂ„ skolan har utvecklats, för att tydliggöra för eleven ?vart den Ă€r pĂ„ vĂ€g?.För handledarna har systemet betytt mer förstĂ„else för att det Ă€r skola som eleven gör ute pĂ„ sin praktik, och att medvetenhet om vad som skall lĂ€ras pĂ„ praktiken har gjorts tydligare.YrkeslĂ€rarna kĂ€nner sig mer professionella och att de har ett meningsfullt uppdrag nĂ€r de Ă€r pĂ„ APU/APL besök.
Besöksverksamhetens betydelse för livskvalité och ensamhet hos Àldre pÄ sÀrskilda boenden - UtvÀrdering av röda korsets besöksverksamhet
Röda Korsets Besöksverksamhet startade som ett pilotprojekt 2004. PÄ uppdrag av
Röda Korset har Blekinge Tekniska Högskola gjort en utvÀrdering av deras
Besöksverksamhet. Syftet med den hÀr utvÀrderingen var att utvÀrdera Röda
Korsets Besöksverksamhet hos de Àldre pÄ sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun
utifrÄn begreppen livskvalité och ensamhet. Författarna till den hÀr
utvÀrderingen valde att göra en intervjustudie med kvalitativ ansats. De som
blev intervjuade efter urvalet var alla kvinnor och bodde pÄ sÀrskilda boenden
i Karlskrona kommun.
Dokumentation av barns matematikutveckling i förskolan : En kvalitativ studie av hur pedagoger i förskolan dokumenterar barns utveckling i matematik.
Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan följer och dokumenterar barnets utveckling inom mÄlomrÄdet matematik. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med verksamma förskollÀrare. I undersökningens resultat framgÄr det bÄde hur frekvent dokumentation av barns matematikutveckling sker och att val av metod och verktyg för att genomföra dokumentationen skiljer sig Ät mellan de olika pedagogerna. Studien visar Àven att förskollÀrarna anser att dokumentation av barns matematikutveckling Àr en viktig del av verksamheten, men att tiden inte alltid upplevs rÀcka till för att kunna resultera i en omfattad dokumentation. Ytterligare nÄgot intressant som gÄr att finna i resultatet Àr att tolkning av de olika dokumentationsmetoderna gÄr isÀr och att dess innebörd dÀrmed inte Àr enhÀllig.
SLUS - ett kartlÀggningsschema : En studie om SLUS i praktiken
Ett av skolans viktigaste uppdrag Ă€r att lĂ€ra eleverna att lĂ€sa och skriva, vĂ„rt samhĂ€lles kommunikationssystem litar pĂ„ att alla har dessa fĂ€rdigheter. (Lundberg, 2003) PĂ„ skolorna finns det en mĂ€ngd olika kartlĂ€ggningsscheman som ska vara en hjĂ€lp för lĂ€raren att dokumentera elevernas lĂ€sutveckling sĂ„ att skolsystemet inte missar elever som fastnar i utvecklingen. Ett nytt sĂ„dant kartlĂ€ggningsschema som utvecklas i Ălmhults kommun Ă€r SLUS, sprĂ„k- och lĂ€sutvecklingsschema. Studiens syfte Ă€r dels att belysa utvecklingen av SLUS samt införandet av materialet i en rad kommuner dels att synliggöra hur verksamma pedagoger upplever arbetet med materialet SLUS. Jag anvĂ€nder mig av semistrukturerade intervjuer för att genomföra studien.
Demokratiuppdraget: ett viktigt uppdrag : En kvalitativ studie om hur fem lÀrare för Ärskurs 1 tolkar skolans demokratiuppdrag
According to the Swedish curriculum the education should establish respect for human rights and democratic values (Skolverket, 2011, s.7). The purpose of this study is to investigate how five first grade teachers understand the democracy education and how they practice it in reality. I have, based on the purpose of this study issued following questions:What is the teachers interpretation of the democracy education? How does the teachers work with democracy in practice?What difficulties does the teachers see with the democracy education?This study is made through a qualitative method based on interviews with five teachers. The results show that the teachers at both schools, despite the different definitions of the concept of democracy, yet interprets democracy education relatively equal.
Innovativa vandringsupplevelser: En metodutveckling för upplevelseproduktionsbaserade vandringsleder med exemplifiering pÄ Bondeleden
SamhÀllet har utvecklats frÄn att kunder köper produkter till att gÀster konsumerar meningsfulla upplevelser. Upplevelseproduktion Àr ett sÀtt att iscensÀtta dessa meningsfulla upplevelser. En vandring Àr en upplevelse och ledutveckling blir den upplevelseproduktion som iscensÀtter vandringen för gÀsten. Denna studie har genomförts pÄ uppdrag av LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) och har gÄtt ut pÄ att studera hur upplevelseproduktion skulle kunna bidra till den planerade vandringsleden Bondeleden. Syftet med studien har varit att ta fram en generell metod för kommersiell ledutveckling baserat pÄ de upplevelseproduktionsbaserade verktygen interpretation och storytelling för att sedan exemplifiera metoden pÄ Bondeleden.
"SÄ att nÄgonstans sÄ passar det ju alltid in" : Den professionella kulturens roll i skolans förÀnderliga kunskapsuppdrag
Denna uppsats behandlar kulturens roll i skolan och vad som hÀnder nÀr det sker ett samarbete mellan skolans lÀrare och kulturpedagoger. Syftet Àr att undersöka lÀrarnas respektive kulturpedagogernas kunskapssyn och intentioner, i relation till deras uppdrag, nÀr de estetiska lÀroprocesserna tar plats i undervisningen. I litteraturgenomgÄngen redogörs det först för pedagogiska teoretikers syn pÄ kultur och estetik. DÀrefter behandlas aktuell kunskapssyn kring estetiska lÀroprocesser, för att vidare redogöra för det professionella kulturlivets roll i förhÄllande till skolan och hur detta Àr stÀllt i relation till ett förÀnderligt kunskapsuppdrag. Empirin till problempreciseringen Àr utförd med semistrukturerade intervjuer utifrÄn ett subjektivt urval. VÄr analys visar pÄ att sÄvÀl lÀrarna som kulturpedagogerna pÄ olika sÀtt förhÄller sig till estetikens möjligheter i lÀrandet samt att de samarbetsprojekt som genomförts varit utvecklande för eleverna inom bÄde ett kunskaps- och ett personlighetsutvecklande perspektiv samt för lÀrarna i ett kompetensutvecklande perspektiv..
Genuspedagogen - en studie om genuspedagogens roll och arbete i skolans jÀmstÀlldhetsarbete
Skolan och dess pedagoger, har som uppdrag enligt styrdokumenten att aktivt arbeta med jÀmstÀlldhet. Genuspedagoger har utbildats för att delge grundlÀggande kunskaper i genus och jÀmstÀlldhet till pedagoger ute i verksamheterna. Detta för att pedagogerna ska kunna bemöta flickor och pojkar pÄ ett professionellt och likvÀrdigt sÀtt. Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur genuspedagoger arbetar och hur deras kunskaper tas tillvara och tillÀmpas av andra pedagoger i skolans jÀmstÀlldhetsarbete. Intervjuer har valts som metod för undersökningen och de intervjuade Àr tre genuspedagoger samt tre pedagoger som har ett nÀra samarbete med en genuspedagog.
Förskolepedagogers arbetssÀtt i naturmiljö : En enkÀtstudie med pedagoger i förskolans verksamhet
Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en större förstÄelse av hur verkligheten ser ut gentemot förskolans uppdrag som stÄr skrivet i lÀroplanen vad gÀller Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning dÀr förskollÀrare, barnskötare och pedagoger med annan utbildning har deltagit. Dock har jag valt att utgÄ frÄn förskollÀrarnas svar pÄ enkÀten. Studien visar att majoriteten av förskollÀrare besöker naturen ibland oavsett pedagogens Älder. De aktiviteter som vanligtvis sker i naturmiljö Àr fri lek och motoriska aktiviteter. Det finns Àven inslag av exempelvis trÀdgÄrdsarbete samt berÀttande av sagor. FörskollÀrarnas uppfattning om det egna arbetslagets kompetens inom naturkunskap Àr att, majoriteten av förskollÀrare anser att deras medarbetare har tillrÀckligt med kunskap för att bedriva en meningsfull verksamhet i naturen.
RĂDDNINGSTJĂNSTEN, ETNICITET OCH KĂN En studie om brukarnas syn pĂ„ jĂ€mlikhet och jĂ€mstĂ€lldhet inom rĂ€ddningstjĂ€nsten i Halmstad
Abstract Syftet med föreliggande uppsats Àr att visa pÄ hur jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet kan bidra till en positiv förÀndring inom den verksamhet som RÀddningstjÀnsten i Halmstad bedriver. Uppsatsen Àr dels en sociologisk uppsats och dels en kartlÀggning av RÀddningstjÀnstens organisation i Halmstad. Den Àr skriven pÄ uppdrag frÄn RÀddningstjÀnsten i Halmstad och beskriver brukarnas attityder till jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet inom kÄren samt skildrar RÀddningstjÀnsten bÄde ur ett historiskt perspektiv och ur ett nutidsperspektiv. FrÄgan som stÀlls i arbetet Àr vad det innebÀr för den enskilda brandmannen, för organisationen och för brukarna att RÀddningstjÀnsten Àr en organisation med nÀstan enbart svenska mÀn. Arbetet lyfter fram och problematiserar hur fördomar och förestÀllningar kring kön och etnicitet kan bli ett hinder för sÄvÀl RÀddningstjÀnsten som samhÀllet nÀr det handlar om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet.
UtvÀrdering av personlighetstest för LKAB
LKAB anvÀnder i rekryteringssammanhang personlighetstest i syfte att om möjligt förutsÀga hur kandidater agerar vid givna situationer i det framtida arbetet som produktionschef. Företaget anvÀnder Temperament and Character Inventory (TCI) och kÀnner sig inte tillfredsstÀllda med detta, dÄ kandidaternas personliga egenskaper uppfattas annorlunda vid anstÀllningsintervjun Àn vad testet visar. PÄ uppdrag av LKAB har olika personlighetstest analyserats och jÀmförts mot LKAB:s kravspecifikation pÄ produktionschefer. Genom intervjuer med HR-advisors pÄ LKAB samlades information in om produktionschefernas personliga egenskaper, LKAB:s rekryteringsprocess och om personlighetstestet. Med utgÄngspunkt frÄn företagets kravspecifikation för produktionschefer jÀmfördes personlighetstesten Gordon Personal Profile Inventory, NEO Personality Inventory-Revised, Hogan Personality Inventory, Sixteen Personality Factor och Temperament and Character Inventory med hjÀlp av en litteraturstudie.