Sökresultat:
637 Uppsatser om Lärarens intentioner - Sida 16 av 43
VerktygsunderhÄll vid Samhall Formel AB
Samhall AB Àr en av Sveriges största arbetsgivare med flera enheter ute i landet. I LuleÄ finns för nÀrvarande ca. 75 anstÀllda pÄ verkstadsgolvet samt tiotalet personer inom administrationen. Företagets uppgift Àr att, med anvisad personal frÄn arbetsförmedlingen, legotillverka plÄtdetaljer till olika fabriker och företag, som exempelvis ABB, Scania, Plannja m fl. Bearbetningen bestÄr av Klippning, stansning och bockning av plÄtdetaljer.
Resurs eller bokstav pÄ papper? - en undersökning av gymnasieelevers syn pÄ och upplevelse av betyg
Syftet med detta arbete Àr att göra en jÀmförande undersökning bland elever pÄ dels en yrkesinriktad och dels en teoretiskt inriktad gymnasieskola. Vi anvÀnde oss av den halvstrukturerade intervjun i mötet med vÄra informanter, ca tio elever frÄn vardera skola. Intervjuerna, vilka följde en fÀrdig intervjuguide, spelades in pÄ diktafon och transkriberades sedan och blev underlaget för sjÀlva undersökningen/analysen. HÀr jÀmförde vi informanternas svar med varandra. VÄra slutsatser Àr att gymnasieskolan verkar reproducerande och upprÀtthÄller klass- och genusmönster.
Med knuten nÀve : En analys av unga kvinnors vÄldsbeteenden, utifrÄn befintlig brottsstatistik
Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rÀttfÀrdiganden, motivation samt sjÀlvvÀrdering i relation till benÀgenhet att fuska eller att avstÄ frÄn att fuska. The theory of planned behavior (Ajzen, 2006) har anvÀnts som teoretisk modell för en enkÀtundersökning med 122 elever i grundskolans Ärskurs 9 och i gymnasieskolans Ärskurser 2?3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie Àr fusk, Àr den viktigaste prediktorn för beteendet i frÄga. I föreliggande studie har Àven kunnat styrkas att rÀttfÀrdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gÀller beteende och intention.
Specialpedagogers uppfattningar om familjesamverkan kring barn i behov av sÀrskilt stöd.
Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga och granska hur specialpedagoger anser att samverkan mellan specialpedagogen och familjen bör utformas. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring familjesamverkan och över specialpedagogers erfarenheter och intentioner av hur samarbetet kan utformas. Genom att intervjua specialpedagoger med olika grundutbildning, verksamhetsomrÄden och erfarenheter ville vi strÀva efter att fÄ helhetsperspektiv inom omrÄdet familjesamverkan. Vi har baserat vÄrt arbete pÄ Bronfenbrenners och Vygotskijs teorier. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att fenomenet samverkan kan ses ur olika perspektiv.
Aspekter pÄ folkbibliotekens Internetsatsningar verksamheter, intentioner, regleringar
The aim of this thesis is to study different aspects of the public libraries' investment in public access computers connected to the Internet. What level of accessibility can be found at the surveyed libraries concerning the number of computers open to the public, as well as chat and email services? What activities have been taking place with the computers in focus, and what have the goals of these activities been? Is there any control of content, and what aspects of the Internet are, if that is the case, subject to censorship. And how do the governmental policies relate to the surveyed libraries' intentions and activities regarding the Internet? In order to answer these questions, each main library in the 42 largest towns of Sweden was surveyed response rate: 100 %.
InlÀrningsstilar i förskolan och förskoleklassen? En kvalitativ undersökning om pedagogers medvetenhet om barns inlÀrningsstilar
Syftet med undersökningen Àr att belysa vilken medvetenhet pedagoger i förskolan/förskoleklassen har om barns olika inlÀrningsstilar och om pedagogerna anpassar sin verksamhet utifrÄn varje barns inlÀrningsstil. LitteraturgenomgÄngen lyfter upp tre olika teorier om inlÀrningsstilar. Litteraturen behandlar Àven betydelsen av att kunna identifiera och att anvÀnda sig av ett barns inlÀrningsstil, pedagogens roll, förskolans syn pÄ barn samt kritik mot inlÀrningsstilar. En kvalitativ undersökning, i form av intervjuer, har genomförts med sju olika pedagoger verksamma i förskola och förskoleklass. Resultatet visar att pedagogerna inte har nÄgon större medvetenhet om inlÀrningsstilar hos barn, och att de inte anpassar sin verksamhet utifrÄn varje barns inlÀrningsstil.
Varannan Damernas : En jÀmförande analys av Socialdemokraternas och Moderaternas jÀmstÀlldhetspolitik
Uppsatsen syfte Àr att undersöka och analysera det jÀmstÀlldhetspolitiska fÀlt som Moderaterna och Socialdemokraterna presenterar pÄ deras respektive hemsidor. Genom att ta hjÀlp av metoden idé och ideologianalys samt partiernas ideologi Àmnar arbetet generera en klargörande bild av partiernas jÀmstÀlldhetspolitik samt klargöra möjliga intentioner bakom deras politiska stÀllningstaganden i frÄgan. Varför jag valt att analysera informationen som finns pÄ respektive partis hemsidor Àr eftersom just den informationskÀllan nÀr ut och anvÀnds av mÄnga osÀkra vÀljare. Jag har sett det intressant att se hur partierna visar upp sin bild av vad jÀmstÀlldhet Àr och hur man ska jobba för den.Genom min analys har jag delat in och skapat följande rubriker: Individen i centrum, SamhÀllet i centrum, Feminism, JÀmstÀlldhet ? start och mÄl, Vi Àr bÀst i vÀrlden, Hemmet och privatlivet, Arbete och NÀringslivet, Politiken, SamstÀmmighet och skiljelinjer bland partierna och till sist Kritik mot varandra..
Bilderbokens roll i förskolan : En kvalitativ studie om förskollÀrares syn pÄ och arbete med bilderböcker med sÀrskilt fokus pÄ sprÄkutveckling
Studiens syfte var att undersöka nÄgra förskollÀrares syn pÄ och arbete med bilderböcker i förskolan, med ett sÀrskilt fokus pÄ barns sprÄkutveckling. För att samla in önskad data var studien av kvalitativ karaktÀr dÀr halvstrukturerade intervjuer utfördes med Ätta verksamma förskollÀrare. I resultatet framgick det att bilderboken Àr en central del i förskolans verksamhet och att förskollÀrare försökte ha medvetna intentioner vid höglÀsning och val av bilderböcker. Vid höglÀsning framgick det att text, bild och samtal hade betydelse för barnens sprÄkutveckling, men att samtalet var det som vÀgde tyngst. Vid val av bilderböcker belystes biblioteket som en viktig aspekt och att om pedagogerna vÀljer böcker utgÄr de frÄn barnens intressen och aktuella temaarbeten.
Det normativa ledarskapsidealet ? Ett hinder för nya ledare?
Den hÀr studien behandlar Àmnet ledarskap. Teorier konkluderar att det normativa ledarskapsidealet baseras pÄ det transformativa ledarskapet. Syftet med uppsatsen Àr att studera om en ny ledare i organisationer gör ansprÄk pÄ ett normativt ledarskapsideal och vilka konsekvenser det fÄr, samt i vilka avseenden det finns skillnader mellan den nya chefens beskrivningar av intentioner och vad chefens ansett sig ha uppnÄtt överens med medarbetarnas uppfattningar. TvÄ nya ledare, som varit i liknande situationer, har studerats och jÀmnförts. Resultatet pekar pÄ att nya chefer som försöker följa det normativa ledarskapet kan skapa omedvetna hinder för sig sjÀlva.
FörÀldrars uppfattningar om den kommunala fritidsverksamheten
för grundsÀrskolebarn
Syftet med studien var att beskriva förÀldrars uppfattningar om kommunal fritidsverksamhet för grundsÀrskolebarn mellan sex och tolv Är i en aktuell kommun. Deltagarna i studien bestod av sex förÀldrar som i intervjuer tillfrÄgades om sina uppfattningar om fritidsverksamheten. För att begrÀnsa studien stÀlldes inga frÄgor om skolverksamhet och fritid i hemmiljö. Intervjuns frÄgeformulÀr baserades pÄ nationella styrdokument för fritidsverksamheters utformning och kommunala mÄl och riktlinjer. Resultatet visade att förÀldrars uppfattningar om fritid hade en annan betydelse för deras barn, dÀrför kallas fritid för livstrÀning.
Spela med tid : En analys av förbindelsen mellan historiebruket och historiemedvetandet i datorspelet Shadows of Memories
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad och hur tv/datorspel förmedlar om historia och hur tv/datorspel kan kopplas till historiedidaktik genom att visa vad man kan lÀra sig av det. Med historia avser jag inte en korrekt Ätergivning av gÄngna handlingar. Jag inriktar mig istÀllet pÄ hur tv/datorspel anvÀnder sig av historiebruk för att motivera spelarens normhandlande.Den huvudfrÄga jag stÀller i detta arbete Àr:Vilken koppling finns det mellan historiebruk i spel och spelarens historiemedvetande? För att besvara denna frÄga tog jag hjÀlp av tvÄ underfrÄgor. Jag börjar med att besvara den första underfrÄgan:Hur mobiliseras ett historiemedvetande i tv/datorspel? Kan man utveckla ett historiemedvetande genom att spela tv-datorspel? Min analys visar att historiemedvetandet mobiliseras genom berÀttelsen, berÀttartekniken och gameplay:en.
Distansledarskap i praktiken : En kvalitativ studie hos Nordic Ortopedica AB
I arbetslivet upplever vi att det finns skillnader, distans, gentemot personer vi trÀffar och företeelser vi kommer i kontakt med. För att bli effektiva i vÄrt arbete, behöver vi dÀrför metoder och verktyg för att överbrygga de olika sorters distans som uppstÄr. Det finns olika kategorier av distans, dÀr fysisk distans och kulturell distans hör till de vanligaste.För att hantera och överbrygga distans i arbetslivet behövs sÀrskilt ledarskap. Detta Àr dock ett Ànnu tÀmligen outforskat Àmne. I denna uppsats gör vi en studie hos Nordic Ortopedica AB i Knivsta, ett företag som distribuerar ortopedtekniska hjÀlpmedel och som arbetar med flera sorters distans i sin verksamhet.
SynsÀtt och bemötande av elever i behov av sÀrskilt stöd : Intervjuer av pedagoger och en kommunpolitiker
Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i skolans och arbetslagets synsÀtt och bemötande av elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill ta reda pÄ hur pedagoger i olika befattningar ser pÄ sitt kunskaps- och socialisationsuppdrag nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill Àven belysa hur skolan som verksamhet uppfattas frÄn en kommunpolitikers synvinkel nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn Är 1 till Är 9 och en kommunpolitiker. Undersökningen visar att pedagoger idag har samma intentioner som Skolverket att vilja bedriva undervisning utan att avskilja nÄgon elev frÄn klassrummet och den ordinarie undervisningen.
MĂJLIGHETER OCH PROBLEM MED STYRMEDEL RIKTADE MOT SJĂFARTENS MILJĂPĂ VERKAN : En sammanstĂ€llning och analys av styrmedel och hur olika instanser ser pĂ„ dessa
Med anledning av den debatt som förts i media om svaveldirektivets införande blev vi intresserade av attsammanstÀlla olika instanser syn pÄ direktivet samt hur deras intentioner förhÄller sig till varandra. Med detta som utgÄngspunkt utvidgade vi arbetet till att studera flera typer av styrmedel. I resultatet har vi presenterat en sammanstÀllning av intervjuer vi utfört med svenska politiker, hamnar och befraktare. Vi kom fram till att svaveldirektivet behövs för att Ästadkomma en reducering av sjöfartens utslÀpp av miljögifter men att direktivet inte kommer kunna uppfyllas av alla fartyg pÄ grund av brist pÄ lÄgsvavelhaltigt brÀnsle, stora hinder för LNG drift och tekniska problem med skrubbers. Skatt pÄ marina brÀnslen och utslÀppsrÀtter för sjöfarten som styrmedel bedömdes inte vara aktuellt inom en överskÄdlig framtid.
CharterresenÀrers motivationsfaktorer : Charter frÄn Jönköping Airport till Gran Canaria hösten 2013
Fokus i uppsatsen kommer primÀrt att ligga pÄ charterturismen och resenÀrers motivationsfaktorer. Det centrala blir vad om styr mÀnniskor nÀr de konsumerar resor, det undersöks för att skapa en förstÄelse och dra paralleller till befintliga teorier och kunskaper. Genom att göra en nutida analys kommer vi att ta upp vad tidigare forskning sÀger om charter och vad Jönköping Airports resenÀrer sÀger om motivationen till charter, hösten 2013. Det finns mycket material frÄn tidigare forskning som behandlar olika motivationsfaktorer nÀr det gÀller resor rent generellt men inte specifikt kopplat till charter. DÀrför Àr det ett omrÄde som Àr intressant att uppmÀrksamma.