Sök:

Sökresultat:

637 Uppsatser om Lärarens intentioner - Sida 12 av 43

Henry Moores Hill Arches i Wien : en analys av förhÄllandet mellan platsen och skulpturen

Uppsatsen behandlar Henry Moores skulptur Hill Arches, som Àr placerad pÄ Karlsplatz i Wien. FrÄgestÀllningen rör sig kring pÄ vilket sÀtt skulpturen konkretiserar platsen. Som teoretisk grund ligger Christian Norberg-Schulz arkitekturteori om genius loci, platsens sjÀl. Verket i sig, konstnÀrens intentioner, platsen samt teorin redogörs för. Grunden för iakttagelser av plats och skulptur, samt deras samverkan, Àr upplevelseorienterad.

LÀra med eTwinning: En studie av gymnasieelevers uppfattning om vad de lÀr sig via eTwinning och dess möjlighet till mÄluppfyllnad

Föreliggande arbete Àr en redovisning av en enkÀtundersökning som genomfördes 2010 gÀllande sprÄkstuderande gymnasieelevers uppfattning om vad de lÀr sig via verktyget eTwinning samt huruvida eTwinning har en positiv inverkan pÄ sprÄkinlÀrningen. EnkÀtens resultat har jÀmförts med Gy2011 samt kursplanen för Moderna sprÄk för att studera verktygets möjlighet till mÄluppfyllnad. Resultatet frÄn undersökningen visar att eTwinning uppfyller ett flertal mÄl i lÀroplanen för de frivilliga skolformerna samt för kursplanen för Moderna sprÄk. Detta bekrÀftas av elever som anvÀnder verktyget i skolan. Slutsatsen blev att eTwinning Àr ett verktyg att anvÀnda i sprÄkundervisningen dÄ det förutom att uppfylla lÀroplanens intentioner dessutom engagerar eleverna i sprÄkundervisningen och har en positiv inverkan pÄ elevers sprÄkinlÀrning..

Att bedriva matematikundervisning med utgÄngspunkt i elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter

Vi har i denna undersökning genomfört fyra observationer med efterföljande lÀrarintervjuer i Ärskurserna 1-2 med syftet att söka problematisera lÀrarens uppdrag att genomföra en undervisning vilken tar sin utgÄngspunkt i elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter. Det vi söker Àr lÀrarnas tankar och intentioner om lÀruppdraget samt hur detta visar sig i undervisningen. I vÄrt analysarbete har vi utgÄtt frÄn vÄra centrala begrepp vilka Àr förkunskaper, lÀrarens uppdrag och lÀrarens val av arbetssÀtt.Undersökningens resultat visar att de enskilda lÀrarnas syn pÄverkar hur undervisningen utformas. Ytterligare komponenter som pÄverkar Àr undervisningens ramar. Samtliga lÀrare uttrycker att de har en undervisning som Àr mer eller mindre lÀromedelstyrd och att tvÄ av lÀrarna vÀljer att komplettera för att pÄ sÄ vis variera arbetssÀtten..

Skolans sjÀl- privat eller offentlig? : En diskursanalys om skÀlen för grundskolan

Titeln pÄ studien Àr "Skolans sjÀl - privat eller offentlig? En diskursanalys om skÀlen för grundskolan". Skolan Àr en historisk framvuxen institution och dagen konstruktioner av skolans skÀl har vuxit fram interdiskursivt. En historisk genomgÄng över hur skÀlen för skolanförÀndrats frÄn och med folkskolans införande i Sverige fram till och med den senaste lÀroplanen Lpo 94, beskrivs. UtvÀrderingar av grundskolan finns med som viktigt empiriskt material som visar hur lÀroplanens intentioner intervenerats i skolpraktiken.

?Man lÀr sig kommunicera med folk och sÄnt?

Syftet med uppsatsen var att se hur elever med svenska som andrasprÄk ser pÄ sin lÀromiljö och hur den pÄverkas om man arbetar med pedagogiskt drama i undervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr: ? Hur pÄverkas lÀromiljön av undervisningen med pedagogiskt drama? ? Hur skapar lÀraren tydliga ramar i klassrummet? Som metod för att besvara dessa frÄgor har vi intervjuat sju elever i en gymnasieklass med svenska som andrasprÄk efter att ha observerat dem under fyra dramapass, samt anvÀnt oss av enkÀter till lÀrare i svenska som andrasprÄk. Resultatet visar att lÀrarnas goda intentioner i klassrummet inte alltid uppnÄs och att eleverna Àr vÀldigt positiva till pedagogiskt drama. Det visar ocksÄ att kunskapen Àr mycket liten om pedagogiskt drama bland dessa lÀrare och att det kan vara ett sÀtt att skapa en tryggare lÀromiljö..

Lag om omhÀndertagande av berusade (LOB) : En vÄrdlag eller ett maktmedel?

Under 2009 uppgick antalet omhÀndertaganden med stöd av Lag 1976:511 om omhÀndertagande av berusade personer mm (LOB) till cirka 62 000, varav ungefÀr 87 procent tillbringade tiden för tillnyktring i polisarrest. Arbetet med att omhÀnderta berusade tillhör inte kÀrnan i de polisiÀra uppgifterna varför det av somliga betraktas som ?ett skitjobb?. Genom LOB följer en befogenhet för polisen att omhÀnderta den som Àr sÄ berusad att han eller hon inte kan ta hand om sig sjÀlv, utgör en fara för sig sjÀlv, eller en fara för annan.Klart stÄr att rekvisiten ensamma Àr otydliga och att Rikspolisstyrelsen genom förordning givits uppgiften om att utarbeta nÀrmare föreskrifter för hur LOB ska tillÀmpas i praktiken. Föreskrifterna ger dock ingen nÀrmare vÀgledning i hur rekvisiten ska tolkas.

Instagram, vÄr scen för framtrÀdande : En kvalitativ studie i ungdomars instÀllning och anvÀndande av fotoapplikationen Instagram

Titel: ?Instagram, vÄr scen för framtrÀdande?. En kvalitativ studie i ungdomars instÀllning och anvÀndande av fotoapplikationen InstagramNivÄ: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Hannah OlssonHandledare: Anna EdinDatum: Juni 2014Seminarium: 5/6 2014Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelse och insikt i ungdomars anvÀndande av fotoapplikationen Instagram. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor anvÀnder jag mig av nÄgra huvudfrÄgor vilka Àr:Vad finns det fo?r skillnader och likheter mellan tjejer och killars sa?tt att se pa? sin egen anva?ndning av Instagram?Vilka bakomliggande intentioner finns na?r anva?ndarna laddar upp en bild?Vilka bilder och texter Àr okej att publicera och vilka Àr inte det? Varför Àr det sÄ?Vilken roll har Instagrams tva? kontotyper fo?r vad dessa ungdomar va?ljer att publicera?Metod: Kvalitativa intervjuer.

Förskolans fysiska inomhusmiljö: En studie om sex förskollÀrares tankar kring den fysiska inomhusmiljön samt dess betydelse för barns lÀrande

Syftet med vÄr studie var att studera vilka tankar och intentioner förskollÀrarna pÄ tvÄ olika förskolor har kring hur de har utformat den fysiska inomhusmiljön. Vi ville Àven studera hur de ser pÄ den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande och Àven vilken barnsyn och kunskapssyn förskollÀrarna har och hur de avspeglas i miljön. Den ena var en Reggio Emilia inspirerad förskola och den andra en förskola utan nÄgon specifik inriktning. Vi valde att begrÀnsa vÄr undersökning till tvÄ förskolor med avdelningar dÀr barnen var i Äldrarna 1-2 Är. I undersökningen deltog tre förskollÀrare frÄn respektive förskola i intervjuerna.

Att lÀgga grunden i matematik - ett varierat arbetssÀtt ger möjligheter

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsÀttningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fÄtt fram dels genom tidigare forskning inom omrÄdet och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollÀrare, grundskollÀrare och specialpedagog. NÄgra centrala hinder vi fÄtt fram rör lÀrarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfÀllig Àmneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssÀtt i förhÄllande till styrdokumentens mÄl och intentioner försvÄras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

Elevinflytande som villkor för lÀrande i sprÄkundervisningen

Undersökningen syftar till att visa konkreta inslag av elevinflytande i undervisningen. Jag utgÄr i undersökningen frÄn att elevinflytandet vilar pÄ fyra ben som Àr beroende av varandra och som alla Àr villkor för lÀrande: engagemang, delaktighet, medvetenhet och ansvar. Med utgÄngspunkt i lÀroplanen (Lpo 94) har jag med hjÀlp av en metodtriangulering bestÄende av en observationssekvens, enkÀter till lÀrare och elever i Ärskurs Ätta med tyska som sprÄkval sammanstÀllt befintliga eller icke befintliga delar av elevinflytandet. Undersökningen visar pÄ vilket sÀtt eleverna har inflytande över undervisningen och över sitt eget lÀrande samt hur denna process genomförs. Konstateras kan att det, nÀr det gÀller att förverkliga elevinflytande i enlighet med lÀroplanens intentioner, Àr frÄga om en tidskrÀvande process som framskrider gradvis..

Fyra lÀrares tankar om estetik

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta fasta pÄ hur lÀrare förhÄller sig till estetiska uttrycksformer i sin undervisning. VÄra intentioner Àr att undersöka vilken instÀllning verksamma lÀrare har till estetik och hur de i sitt dagliga arbete förhÄller sig till olika uttrycksformer. Vi vill undersöka vilket syfte arbete med estetiska uttrycksformer har och hur lÀrarna arbetar med dessa. För att undersöka detta kommer vi genomföra kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare. VÄr slutsats Àr att alla medverkande lÀrare har visionen och viljan att integrera estetiska uttrycksformer i sin undervisning men att praktiska hinder och bristande kunskap om estetiska uttrycksformer begrÀnsar fantasin.

RÀttvisa eller orÀttvisa? - Elevers uppfattningar om rÀttvis bedömning

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsÀttningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fÄtt fram dels genom tidigare forskning inom omrÄdet och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollÀrare, grundskollÀrare och specialpedagog. NÄgra centrala hinder vi fÄtt fram rör lÀrarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfÀllig Àmneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssÀtt i förhÄllande till styrdokumentens mÄl och intentioner försvÄras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

Det komplexa mötet mellan intentioner och upplevelser : Intervjustudie om hur nÄgra grundskollÀrare uppfattar en ny lÀroplan

This essay takes its starting point in the making of a new national general school curriculum for the Swedish elementary school. The purpose of this essay is to estimate what the policy makers intended with the new policy documents and relate that to how a few teachers perceive these changes. In order to get an understanding of how the teachers view these changes I have done qualitative interviews with four teachers which all work in the Swedish elementary school.Theories on "implementation" and "street-level bureaucracy" are used to analyse my empirical material. My results tell that there is a difference how teachers relate to the new curruculum and the policy makers' intentions with it. That can be explained by the fact that teachers' work is complex and as to they work in a complex organization..

Att översÀtta Tolkien. En jÀmförande studie

Uppsatsen jĂ€mför de bĂ„da svenska översĂ€ttningarna av JRR Tolkiens Lord of the Rings: Åke Ohlmarks Sagan om ringen frĂ„n 1959 och Erik Anderssons Ringens brödraskap frĂ„n 2004. Syftet Ă€r att se vilken översĂ€ttning som Ă€r nĂ€rmast originalet och författarens intentioner. Genom att jĂ€mföra olika uttryck ges en konkret bild av vilken översĂ€ttning som mest överensstĂ€mmer med Tolkiens originaltext. Dessutom tas olika aspekter pĂ„ översĂ€ttande i allmĂ€nhet upp, likvĂ€l som vilka specifika svĂ„righeter som finns i översĂ€ttandet av bokens olika konstruerade sprĂ„k. Min slutsats Ă€r att Ringens brödraskap Ă€r mest trogen originalet och att lĂ€saren i den fĂ„r mer eget tolkningsuttrymme..

Den grafritande rÀknaren - en fallstudie om lÀrares syften och elevers anvÀndning

Syftet med studien Àr att undersöka hur den grafritande rÀknaren anvÀnds i undervisningen av Matematik C pÄ gymnasiet, samt hur det didaktiska kontraktet efterföljs av lÀrare och elever dÄ grafritande rÀknare anvÀnds. Undersökningen Àr gjord genom att observera ett antal lektioner i Matematik C och sedan intervjua de undervisande lÀrarna efterÄt. Resultaten pekar mot att den grafritande rÀknaren frÀmst anvÀndes som ett rÀkne/ritredskap i enlighet med lÀrarnas syften. Det didaktiska kontraktet visade sig till större delen efterföljas, dÄ elevernas anvÀndande motsvarade lÀrarnas syften och intentioner. Slutsatsen Àr att eleverna anvÀnde den grafritande rÀknaren i den mÄn deras lÀrare uppmanade dem till, vilket var att de skulle spara tid, kontrollera sina utrÀkningar och kunna visualisera abstrakta begrepp..

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->