Matematiska kunskaper Àr en central del inom digital spelutveckling. Metoderna hur man lÀr ut matematik och dess innehÄll har dock inte utvecklats i samma takt som hur lÀr ut hur man utvecklar spel. Jag vill med den hÀr uppsatsen och mitt kandidatarbete utveckla ett unikt kursupplÀgg av tillÀmpad matematik for spelutveckling i 2-D. Detta upplÀgg baseras pÄ analys av tidigare erfarenheter av matematikstudier och samtal med övriga kursansvariga. Den be?ntliga kurslitteraturen som anvÀnds pÄ tekniska högskolor Àr vÀldigt avancerad i sin forklaring av teori.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Studiens syfte Àr dels att undersöka vilken förstÄelse för matematik ur ett samhÀllsperspektiv som elever pÄ en mellansvensk kommunal gymnasieskola har, utifrÄn den beskrivning av Àmnet som finns i de svenska styrdokumenten. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilken instÀllning till Àmnet eleverna har, hur attityden pÄverkas av vÀnner och familj, samt vilken betydelse media har i synen pÄ matematik.Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning dÀr 130 respondenters svar har behandlats. GenomgÄende i analysen har gruppen med elever som lÀser ett yrkesinriktat program jÀmförts med de elever som studerar pÄ ett mer teoretiskt inriktat program.Resulatet visar att elevernas förstÄelse för matematikens roll i samhÀllet Àr fullt acceptabel, men att det Àr fÄ som nÄtt ett fördjuad insikt. En klar majoritet anser att de förstÄr syftet med matematikundervisningen.Trots att en dryg trejedel tycker att matematik Àr det viktigaste Àmnet sÄ finner cirka hÀlften inget intresse för Àmnet. En sjundedel sÀger sig t.o.m.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka barns uppfattningar och upplevelser vid utomhusaktiviteter i matematik. Jag ville Àven ta reda pÄ vilken betydelse rörelsen och leken har för barns lÀrande vid utomhusaktiviteter. För att söka svar pÄ uppsatsens frÄgestÀllningar genomfördes en undersökning med barn frÄn skolÄr 2. De övningar som anvÀndes handlade om begreppen dubbelt och hÀlften respektive geometriska former (cirkel, kvadrat, rektangel och triangel). Eleverna observerades under utomhusaktiviteterna och intervjuades sedan i smÄgrupper.

Syftet med studien Àr att belysa hur förskollÀrare uppfattar matematikÀmnet i förskolan samt pÄ vilket sÀtt som förskollÀrarna synliggör matematik i förskolan. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med aktiva förskollÀrare inom förskolans verksamhet. I studien deltog sex förskollÀrare frÄn tre olika förskolor. IntervjufrÄgorna innehöll tvÄ övergripande frÄgor med ett antal underfrÄgor. Denna studie kan förhoppningsvis ge bÄde förÀldrar och förskollÀrare en inblick i hur förskollÀrare kan arbeta med matematik.I resultatet synliggörs förskollÀrares uppfattningar om matematik, vad de anser Àr matematik samt hur de ser pÄ sitt eget arbete kring matematik, nÀr det gÀller barns lÀrande.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

 I denna studie har vi undersökt förskollÀrares uppfattningar av matematik i förskolan och deras uppfattningar av hur de arbetar med matematik i förskolans verksamhet.Vi har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. Dessa intervjuer har vi sedan bearbetat med hjÀlp av en fenomenografisk analysmetod. Resultatet visar mÄnga aspekter pÄ hur förskollÀrare uppfattar att de arbetar med matematik i förskolan. FörskollÀrarna uppger att de arbetar med matematik i samtal tillsammans med barnen och att de benÀmner olika matematiska begrepp i vardagssituationer som t.ex. vid utdelning av frukt med förekommande frÄgor som: Hur stor bit vill du ha? Vill du ha en hel, en halv eller en fjÀrdedel av Àpplet? Ett exempel som framkom pÄ matematik i förskolan var i barnens lek.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med denna studie Àr att ur ett lÀrarperspektiv studera matematik i förskolan och att undersöka hur lÀrare tÀnker kring matematik i förskolan. Syftet Àr Àven att undersöka hur lÀrare i förskolan kan stödja och stimulera barnens intresse för matematik. Denna studie grundar sig pÄ en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer med sex förskollÀrare för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en inblick i hur arbetet med matematik i förskolan kan gÄ till. Det framkom att vÀldigt mycket av det som sker i förskolan dagligen kan knytas till matematik. Det viktiga för personalen i förskolan tycks vara att sÀtta pÄ sig ?matteglasögonen?, för att pÄ sÄ sÀtt se all den matematik som bÄde de vuxna och barnen möter varje dag i verksamheten, att göra sig medveten om matematiken för att sedan synliggöra den för barnen.

AnvÀndandet av barnböcker för att upptÀcka matematik Àr ett tillvÀgagÄngssÀtt som inte Àr helt vanligt. Efter en kurs i matematik under utbildningen vÀcktes min nyfikenhet inför detta.Syftet med studien Àr att se vad en barnbok ger för pedagogiska möjligheter att upptÀcka matematik. Metoden grundar sig pÄ ett undervisningsförsök dÀr jag tillsammans med en grupp barn och utifrÄn en bok inspirerats att arbeta med matematik. Resultaten visar att en barnbok lÀmpar sig mycket vÀl som tillvÀgagÄngssÀtt för att upptÀcka och utforska matematikens aspekter. Min slutsats Àr att genom att vara en medveten pedagog och se sÄ vÀl till barnens förförstÄelse som till sina egna förgivettaganden, kan man med inspiration av barns tankar och idéer frÄn en boks text och bilder hitta vÀgar till matematikens vÀrld..

SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka hur de intervjuade pedagogerna beskriver sin pedagogiska verksamhet med att frÀmja barns matematiklÀrande.Denna kvalitativa studie anvÀnder intervjuer som datainsamlingsmetod och fem pedagoger frÄn fem olika förskolor deltog i intervjuerna. Förskolorna valdes utifrÄn ett bekvÀmlighetsurval och ligger i en stad i Mellan Sverige. I studien framgÄr hur det redan i förskolan Àr viktigt att starta med matematik och vilken betydelse pedagogerna har.Av resultatet framgÄr det att de intervjuade pedagogerna menar att medvetenheten hos pedagoger har stor betydelse för hur barns matematiska lÀrande frÀmjas. Det framkom Àven att det Àr i vardagssituationer som barnen kommer i kontakt med de matematiska begreppen som finns och det Àr i dessa situationer som barnen blir medvetna om att matematiken finns i allt som görs. Det Àr av vikt för att barnen ska utveckla och bli medvetna om matematiken som finns i deras omvÀrld.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur pedagogerna synliggör matematiken genom lek i sandlÄdan tillsammans med barnen. TvÄ metoder har valts för att kunna undersöka detta vilka Àr ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. Dessa metoder valdes för att kunna komplettera varandra för att fÄ fram ett sÄ tydligt resultat som möjligt.I resultatet framgÄr det att pedagogernas medvetenhet om vilken matematik som sker i sandlÄdan har stor betydelse. Pedagogerna bör vara delaktiga i barnens sandlÄdelek för att vara med och benÀmna olika matematiska begrepp som förekommer i leken. Genom att pedagogerna benÀmner matematiken sÄ synliggörs den för barnen.

Redan i förskolan lÀggs grunden för barns utveckling av matematikkunskaper. DÀrför Àr det oerhört viktigt att arbeta med matematik i förskolan. Syftet för detta arbete handlar om att förstÄ hur förskollÀrare och förskolechefer synliggör och förhÄller sig till den grundlÀggande matematiken samt uppmÀrksamma om fortbildning har pÄverkat deras syn pÄ arbete med matematik. VÄr undersökning baseras pÄ intervjuer av sex förskollÀrare och tvÄ förskolechefer frÄn sex olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla förskollÀrare och förskolechefer var överens om att matematiken finns överallt i barns vardag.

BakgrundI bakgrunden har litteratur och tidigare forskning tagits upp som handlar om matematik i förskolan. Vi belyser matematik utifrÄn ett variationsteoretiskt perspektiv. Det finns kopplingar till bÄde den gamlalÀroplanen (Utbildningsdepartementet 1998) och den reviderade lÀroplanen (Skolverket 2010).SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka pÄ vilka olika sÀtt barn visar förstÄelse för matematik utifrÄn geometri, taluppfattning och sortering. I vÄr undersökning har vi valt att skapa tre kriterier för att tydliggöra vÄrt syfte. Kriterierna vi anvÀnt oss av Àr att skapa ett varierat matematiskt material som gÄr att utveckla.