Vi har granskat lÀromedel som anvÀnds pÄ gymnasienivÄ inom matematikens A-kurs. Dessa Àr Matematik frÄn A till E (Liber), blÄ och grön bok i serien Exponent (Gleerups) och grundboken med sex tillhörande yrkesprogramböcker i serien Matematik 3000 (Natur ochkultur). Vi har valt att inrikta oss pÄ avsnittet om ekvationer i de olika lÀromedlen. HÀr har vi undersökt hur avsnitten presenteras och behandlas, för att se om dÀr finns nÄgon skillnad mellan utformningen av yrkesprogramböcker kontra en grundbok. Metoden som vi haranvÀnt oss av vid vÄr granskning, Àr en komparativ undersökningsform.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera om, och i sÄ fall hur, undervisningen i tvÄ av grundsÀrskolans teoretiska Àmnen, matematik och svenska, förÀndrats sedan Lgrs11 infördes.Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ ansats i vÄr studie. Vi intervjuade tolv lÀrare som har undervisat i svenska och matematik inom grundsÀrskolan i minst fem Är. Vi ville ta reda pÄ om/hur de har förÀndrat sin undervisning och vad de har för syn pÄ den senaste lÀroplanen Lgrs11. UtifrÄn insamlade data ville vi förstÄ vÀrlden frÄn de intervjuade lÀrarnas synvinkel och utveckla mening ur deras erfarenheter.Vi kan konstatera att lÀrarna i studien Àr inlÀsta pÄ och undervisar utifrÄn den senaste lÀroplanen, Lgrs11, som upplevs som tydlig och strukturerad. LÀrarna kÀnner sig stÀrkta av lÀroplanens pÄtagliga kunskapsfokus, dÄ de upplever att deras uppdrag har blir tydligare.

Huvudsyftet med studien har varit att undersöka hur minoritetselever kan tillgodogöra sig svenska sprÄket och matematikundervisningen pÄ bÀsta sÀtt. I uppsatsen redogörs för matematiskt och sprÄkligt lÀrande, samt den aktuella forskning som finns i Àmnet. Detta ligger till grund för hur studien Àr utformad. Undersökningsgruppen bestÄr av 89 elever frÄn Äk 3 och 4. Eleverna Àr nivÄgrupperade i A- till E-nivÄ, beroende pÄ sprÄklig kompetens hos den enskilda eleven.

I denna magisteruppsats har jag, inspirerad av etnomatematik, redovisat en teoretisk litteraturgenomgÄng som beskriver dels vad etnomatematik Àr och dels innehÄllet i det etnomatematiska forskningsfÀltet. Innebörden av en etnomatematisk forskningsdiskurs finns ocksÄ beskriven. DÀrefter har jag sökt besvara frÄgan om etnomatematik kan vara ett möjligt sÀtt att uppnÄ det programmÄl i matematik för det samhÀllsvetenskapliga programmet som sÀger att skolan i sin undervisning ska strÀva efter att eleverna fÄr insikt om hur matematiken har skapats av mÀnniskor i olika kulturer och om hur matematiken utvecklats och fortfarande utvecklas. Med aktionsforskning som metod genomförde jag en studie med gymnasieelever pÄ ett samhÀllsvetenskapligt program, Äk 2, pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Aktionsstudien bestod av tvÄ delar. Den första delen innehöll ett lÀngre lektionspass med en introduktion till etnomatematik med bl.a.

UtgÄngspunkten i vÄr undersökning var att grundskolans matematikundervisning sedan lÀnge Àr prÀglad av enskild rÀkning i lÀroboken och graden av modernisering Àr lÄg. Detta grundar vi dels pÄ egen erfarenhet och dels pÄ forskning vi lÀst tidigare. NÀr elever fÄr problem med matematiken i skolan lÀggs skulden pÄ eleverna istÀllet för pÄ skolan och lÀrarens undervisning. Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en bild av vad skolan och den enskilde lÀraren kan göra för att förÀndra/förbÀttra förutsÀttningarna i matematik för grundskolans elever. Undersökningens frÄgestÀllningar var: Vilka faktorer kan ligga bakom elevers utveckling efter ett icke godkÀnt nationellt prov i matematik i skolÄr 5? Vad kan skolan och den enskilde lÀraren göra för att förÀndra/förbÀttra förutsÀttningarna i matematik för grundskolans elever?Vi valde att söka svar pÄ vÄra frÄgor dels genom att göra en litteraturstudie och dels genom attintervjua fyra elever som inte blivit godkÀnda pÄ nationella Àmnesprovet i matematik i skolÄr 5.

 Syftet med denna studie Àr att undersöka om utvalda matematiska problem fungerar som stöd vid identifiering av barn med förmÄga och fallenhet för matematik. Studien Àmnar Àven till att visa hur förmÄgorna enligt Krutetskii kan visa sig pÄ ett konkret sÀtt. Ytterligare ett syfte Àr att inspirera andra lÀrare och skolledare till att stödja och stimulera barn med förmÄga och fallenhet för matematik.I en fallstudie följer vi en pojke under höstterminen i Ärskurs 4. Fallstudien visar att de utvalda problemen fungerar vÀl som identifikationsmedel av barn med förmÄga och fallenhet för matematik. Med flera konkreta exempel visar studien hur förmÄgorna kan ge sig till kÀnna i arbetet med problemlösning som matematisk aktivitet.

Undersökningar har visat att elevers kunskaper och intresse i matematik har försÀmrats. Detta ligger till grund för vÄrt intresse av hur man arbetar med matematiken i förskolan för att skapa ett intresse för matematiken redan i tidig Älder. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar har vi intervjuat verksamma pedagoger i förskolan: ? Vad anser pedagogerna om matematikens betydelse för barnen i förskolan? ? Var anser pedagogerna att matematiken finns? ? Hur arbetar pedagogerna med matematiken i förskolan? Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss utav en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat Ätta pedagoger var av en Àr pilotstudie. Alla intervjuer spelades in pÄ diktafon för att öka tillförlitligheten och dÀrefter transkriberades och analyserades materialet.

I vÄr studie har vi valt att fokusera pÄ hur pedagogerna anser de arbetar matematiskt med de yngre barnen samt pÄ vilket sÀtt de synliggör matematiken för dem. Vi har Àven undersökt om pedagogerna anser om det Àr nÄgon skillnad i arbetssÀtt beroende pÄ vilken Äldersgrupp de arbetar med. I examensarbetet har vi inspirerats av fenomenografi och hermeneutik som metod. Avsikten med vÄrt examensarbete Àr att beskriva hur ett antal pedagoger anser de arbetar med matematik pÄ förskolan med de yngsta barnen samt pÄ vilket sÀtt de synliggör matematiken för barnen. Detta gör vi dels genom att beskriva pedagogernas olika uppfattningar (fenomenografi) men Àven vÄr egen tolkning (hermeneutik) av pedagogernas svar.Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ intervjumetod, dÄ vi har intervjuat fyra pedagoger.

Vi har en förestÀllning om att bedömningsformerna i matematik och de naturvetenskapliga Àmnena inte Àr sÀrskilt varierande. Syftet med denna uppsats Àr att se huruvida förutsÀttningarna finns för en rÀttvis bedömning i matematiken och de naturorienterande Àmnena. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare pÄ tvÄ skolor i Malmöregionen, dÀr lÀrarnas svar skulle hjÀlpa oss att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att det finns bÄde likheter och skillnader i lÀrarnas strategier vid bedömning i de bÄda Àmnena. Efter undersökningen har vi kommit fram till att det förekommer liten variation av bedömningsformer i matematiken, medan det i de naturvetenskapliga Àmnena förekommer variation av bedömningsformerna i större utstrÀckning.

Examensarbetet fokuserar pÄ anvÀndbarheten av vardagsnÀra eller verklighetsförankrad matematik, som ett sÀtt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lÀttförstÄelig. För att fÄnga upp elevers och lÀrares intresse för samt syn pÄ vardagsnÀra/verklighetsanknuten matematik har enkÀtundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklÀrarintervjuer genomförts. Undersökningarna Àr utförda i estetiska och samhÀllsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen lÀser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, pÄ Carlforsska gymnasiet i VÀsterÄs. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstÀmmer med matematikbokens facit.

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklÀrare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning Àr ett tÀnkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

Syftet med vÄr studie var att undersöka om utomhusmatematiken bidrar till det lustfyllda lÀrandet. Som metod har vi anvÀnt oss av upplÀgget undervisningsförsök. I undersökningen har vi anvÀnt oss av för- och eftermÀtningar i form av prov och enkÀter. DÀrefter har vi kompletterat med intervjuer av eleverna. Mellan för- och eftermÀtningarna har vi tillÀmpat lektioner i utomhuspedagogik inom Àmnet matematik.Resultatet indikerar pÄ att utomhusmatematik Àr nÄgot som gynnar eleverna, frÀmst de svagpresterande.

Syftet med studien Àr att undersöka hur den grafritande rÀknaren anvÀnds i undervisningen av Matematik C pÄ gymnasiet, samt hur det didaktiska kontraktet efterföljs av lÀrare och elever dÄ grafritande rÀknare anvÀnds. Undersökningen Àr gjord genom att observera ett antal lektioner i Matematik C och sedan intervjua de undervisande lÀrarna efterÄt. Resultaten pekar mot att den grafritande rÀknaren frÀmst anvÀndes som ett rÀkne/ritredskap i enlighet med lÀrarnas syften. Det didaktiska kontraktet visade sig till större delen efterföljas, dÄ elevernas anvÀndande motsvarade lÀrarnas syften och intentioner. Slutsatsen Àr att eleverna anvÀnde den grafritande rÀknaren i den mÄn deras lÀrare uppmanade dem till, vilket var att de skulle spara tid, kontrollera sina utrÀkningar och kunna visualisera abstrakta begrepp..

Detta examensarbete ?r en litteratur?versikt. Litteraturstudiens syfte ?r att unders?ka hur forskningen beskriver dansl?rares ledarskapskompetens och dess betydelse f?r det pedagogiska arbetet med att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation f?r att n? kunskapsm?len. Studien behandlar ocks? vilka pedagogiska metoder som l?rare kan anv?nda f?r att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation samtidigt som l?raren s?kerst?ller att kunskapsm?len uppn?s.

Tanken till arbetet vÀcktes efter samtal med mÀnniskor i min omgivning i allmÀnhet, och i synnerhet med elever under mina perioder av verksamhetsförlagd utbildningen, dÄ det framkommit att matematiken upplevs intressant och motiverande nÀr en förstÄelse infinner sig. Syftet med undersökningen har varit att fÄ en bild av den syn matematiklÀrare pÄ gymnasiet har pÄ matematikkunskaper med fokus pÄ förstÄelse och framför allt deras syn pÄ hur man skapar förstÄelse i undervisningssituationen inom Gymnasieskolans A-kurs i matematik och omrÄdet algebra. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ metod och sex lÀrare verksamma pÄ Gymnasieskolor har intervjuats. UtifrÄn den teoretiska bakgrunden och de resultat intervjuerna inbringat har följande slutsats dragits, för att öka möjligheter till att en förstÄelse ska skapas i lÀrandet hos eleven inom matematiken sÄ Àr en undervisning som Àr variationsrik och karakteriserad av mycket verbal kommunikationen, sÄvÀl mellan lÀrare och elev som av elever emellan gynnsam för lÀrandet och förstÄelseutvecklingen..