Denna uppsats handlar om att anvÀnda bild som uttrycksform i teoretisk undervisning. Syftet var att undersöka hur pedagoger i skolÄr 1-6 anvÀnder bild som uttrycksform i Àmnena historia och matematik. Vi var intresserade av att försöka urskilja vilka förhÄllningssÀtt till bild som uttrycksform, som kunde förekomma pÄ vÄr observationsskola. Uppsatsen bygger pÄ, förutom litteraturstudier, en undersökning utifrÄn metoderna kvalitativ observationsanalys och strukturerad intervju. Resultatet presenterar vi i en redogörelse, dÀr bild och text jÀmstÀlls som betydelsebÀrande komponenter.

I mitt examensarbete har jag studerat Àmnet matematiksvÄrigheter. Syftet med arbetet var att fÄ ökad kunskap om matematiksvÄrigheter samt ta reda pÄ hur lÀraren kan hjÀlpa elever med dessa svÄrigheter. Jag har dels gjort en litteraturstudie och dels en empirisk studie. I min litteraturstudie söker jag fakta som Àr relevant till mina frÄgor. Den empiriska studien Àr gjord i form av intervjuer.

Undersökningens syfte Àr att finna svar pÄ vilka svÄrigheter elever i matematik kurs B har inom algebra samt undersöka vad svÄrigheterna beror pÄ. Vi vill Àven undersöka hur elever gÄr tillvÀga nÀr de löser algebrauppgifter och sÀrskilt belysa vilka fel eleverna gör. För att tydligt knyta an till mÄlen i lÀroplanerna konstruerade vi ett algebratest med uppgifter frÄn de nationella proven, vilket genomfördes i en teknikklass med 25 elever. Detta test tillsammans med semistrukturerade intervjuer med tre av eleverna och tvÄ lÀrare kring elevernas test utgjorde vÄr metod för datainsamling i denna kvalitativa studie. Resultatet visar att eleverna har stora svÄrigheter med flera olika delar inom algebra i matematik B, exempelvis ekvationssystem, kvadratkomplettering och förenkling av uttryck.

Skolverket och regeringen har infört obligatoriska nationella prov i svenska, svenska som andra sprÄk och matematik i skolÄr 3 under vÄrterminen 2009, dÄ resultaten i svensk skola pÄvisar en försÀmrad utveckling. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ om och hur resultatet pÄ proven pÄverkar lÀrarnas arbete och elevernas fortsatta lÀrande i svenska och matematik. Under vÄrterminen 2009 genomförde vi en enkÀtundersökning med elever och förÀldrar i skolÄr tre i en SkÄnekommun. Dessutom har tvÄ rektorer, fyra speciallÀrare och fyra lÀrare i skolÄr 3 och 4 intervjuats. Kommunens resultat överensstÀmmer i stort med nationellt resultat. Resultatet visar att flickorna vÀrderar sin svenskkompetens lÀgre Àn pojkarna medan de skattar sin matematikkompetens högre Àn pojkarna.

Syftet med föreliggande arbete Àr att genom elevernas egna berÀttelser försöka utlÀsa vilka miljöer som pÄverkat deras intresse och om det finns nÄgra gemensamma trender. Metoden för detta Àr den kvalitativa forskningsintervjun. Ett urval har gjort sÄ att det skall spegla samhÀllsstrukturen med avseende pÄ samhÀllsklass och geografisk ort. Skolorna har indelats i förortsskola, mellanskola och statusskola. Samtliga intervjuade elever gÄr i gymnasieskola och Àr alla mer eller mindre intresserade av fysik och matematik.

Forskning visar att cirka 15 % av svenska elever har specifika matematiksvÄrigheter samt att mÄnga elever Àven har lÄg tilltro till sitt kunnande i matematik. Forskning ÄskÄdliggör Àven att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Om pojkar och flickor ökar sitt sjÀlvförtroende lika mycket, ökar pojkars prestation betydligt mer Àn flickors. I vÄr studie har vi valt att utgÄ ifrÄn ett elevperspektiv och genomfört 12 intervjuer med elever i matematiksvÄrigheter för att studera vilka upplevelser de har haft av matematikundervisning. VÄrt syfte med detta arbete var dels att studera hur elever i matematiksvÄrigheter funderar och resonerar kring Àmnet samt att försöka ta reda pÄ om det gÄr att urskilja deras sjÀlvförtroende.

Sammanfattning Studien Àmnar ta reda pÄ vilken teori som Àr mest applicerbar, den Ricardiansak ekvivalensen eller den klassiska Keynesianska teorin.  Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ en enkÀtstudie riktad mot studenter dÀr de tillfrÄgade svarat pÄ hur deras instÀllning till vissa frÄgor Àr. Resultatet analyserades genom en kvalitativ analys samt jÀmfördes med tidigare rapporter inom Àmnet för att se om resultaten ligger i gemensam linje. UtifrÄn resultaten antyder att den Ricardiansak teorin inte efterföljs, nÄgot som Àven stöds av tidigare rapporter inom Àmnet.  Statsskulden har ingen pÄverkan pÄ studenternas konsumtionsbenÀgenhet utifrÄn undersökningens resultat..

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

VÄrt syfte med detta arbete var att pÄ ett lustfyllt sÀtt, genom lekar och spel försöka fÄ eleverna att inse att matematiken Àr och kommer att vara en del av deras vardag samt att kommunikationen kan fungera som ett stöd för matematikinlÀrningen. Vi ville Àven arbeta med att öka intresset hos eleverna för matematik. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av lekar, spel, sagor samt en enkÀt. EnkÀten gav vi ut i början och i slutet av vÄr praktik för att kunna jÀmföra dessa. Vi fick mycket positiv respons av eleverna pÄ vÄra genomförda övningar.

VÄra styrdokument som ska lÀnka i varandra frÄn förskola till skola gör att det blir nödvÀndigt att reflektera över vilken roll förskolan har nÀr det gÀller att utveckla ett intresse för matematik. Vi har valt att kalla vÄrt arbete ?Den röda trÄden? för att tydliggöra sammanlÀnkning. Vi ville ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med grundlÀggande matematik i förskolan och i förskoleklass. Vi ville ocksÄ titta pÄ undervisningen sett ur ett genusperspektiv.

Hur bemöter och hjÀlper skolan elever i matematiksvÄrigheter? Syftet med vÄr under-sökning Àr att studera matematiklÀrarnas uppfattning om hur de bemöter och hjÀlper elever i matematiksvÄrigheter samt vilka förvÀntningar matematiklÀrarna har pÄ speci-allÀrarna. Med matematiklÀrare avser vi lÀrare som undervisar/har undervisat elever i matematik i Ärskurserna sex till nio. Vygotskijs teorier om lÀrarens betydelse för elever-nas kunskapsutveckling utgör vÄr teoretiska inramning. Vi har intervjuat sju matematik-lÀrare som undervisar elever i matematik i Ärskurserna sex till nio.

Denna studie har undersökt pÄ vilket sÀtt elevers slöjdarbete kan stödja elevers lÀrandei matematik. Studien utgÄr ifrÄn det s.k. sociokulturella perspektivet dÀr kunskap ochlÀrande utvecklas i samspelet mellan mÀnniskor och dÀr situationella betingelser ochsprÄket spelar en central roll för kunskapsutvecklingen. Studien bygger pÄ enkvalitativ undersökning med inspiration frÄn den metod som pÄ engelska benÀmnsgrounded theory. Det empiriska materialet utgörs av observationer av eleversslöjdarbeten i textilslöjdens Ärskurs 3-9.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken matematik som finns i en sagobok. Vi har observerat hur pedagoger kan anvÀnda en sagobok som underlag för att ÄskÄdliggöra matematiken för barn i förskola/förskoleklass. För att ta reda vilken matematik pedagogerna ÄskÄdliggör filmade vi pedagogernas sagolÀsning och anvÀnde en matematisk observationsguide. Dessutom fick pedagogerna strukturerade intervjufrÄgor att svara pÄ. Resultatet visar att pedagogerna inte alltid ÄskÄdliggör matematiken enbart med matematiska begrepp utan att de Àven anvÀnder ton- och röstlÀgen, mimik och kroppssprÄk för att ÄskÄdliggöra matematiken.

Syftet med denna undersökning Àr att öka kunskapen om vuxnas lÀrande av matematik och att förstÄ vikten av vÀndpunkter i lÀrande av matematik. I detta arbete har berÀttelser frÄn 29 studerande pÄ tvÄ folkhögskolor analyserats med en hermenuetiskt inspirerad metod och ett sociokulturellt perspektiv. MÄnga av de 29 som studerar pÄ allmÀn linje pÄ tvÄ folkhögskolor har ett problematiskt förhÄllande till lÀrande av matematik. MÄnga beskriver att de hade bekymmer med matematiklÀrande redan under grundskolans första Är, för vissa leder dessa bekymmer till ohÀlsa. I denna undersökning framkommer det att det finns tydliga vÀndpunkter nÀr det gÀller lÀrande av matematik, dÄ ett gammalt mönster kan brytas. NÄgra orsaker till vÀndpunkter som nÀmns i berÀttelserna Àr: en ny social miljö, en annan typ av undervisning, gemensam stöttning frÄn behandlingshem och klok lÀrare i skolan, hemundervisning, nyfunnen inlÀrningsstrategi, avslutat missbruk, inre motivation mm.

Studien handlar om storylinemetoden med matematik i fokus. Syftet var att beskriva, analysera och tolka lÀrares uppfattningar om hur vÀl matematik, som symbolsprÄk och kommunikations Àmne, kan integreras i ett storylinearbete. Genom att intervjua sju lÀrare med storylineutbildning ville vi fÄ svar pÄ hur vÀl de anser att matematiken integreras i storylinearbeten. Undersökningen byggde pÄ dessa intervjuer och pÄ litteratur som berör bÄde matematikÀmnet och storylinemetoden. Intervju- personerna var lÀrare vid olika skolor i LuleÄ kommun.