Sökresultat:
834 Uppsatser om Lärarens arbetssituation - Sida 33 av 56
Ett kravfyllt arbete? : En komparativ studie om mellanchefers arbetssituation i privat respektive statlig sektor
The purpose of this study is to explain how shame can be experienced by women with the stigmatizing illness of alcoholism. Another aim is to illustrate how this shame can be affected in social interaction with others and by other circumstances. The following questions will be highlighted in this essay: How can shame be experienced by female alcoholics? What can affect shame in interaction with other people, from the view of female alcoholics? What other circumstances can affect the shame, from the view of female alcoholics?This study features interviews with women who have successfully gone through the process of rehabilitation from the illness of alcoholism, have a long going and stable sobriety and arecurrently part of the work force. The study also features interviews with therapists specializing in the field of addiction recovery and have considerable experience in their fieldof working with women suffering from alcoholism.The subject matters shame and stigma form the theoretical/analytical tools for this research.
LÀraryrket nu & framÄt : - En studie av nÄgra berörda lÀrare
Detta arbete har som titel ?LÀraryrket nu & framÄt? och glimtar om ett syfte att se vilka Äsikter/uppfattningar som existerar bland yrkesverksamma lÀrare om deras arbetsmiljö samt utvecklingsmöjligheter. Den första av frÄgorna Àmnar lÄta lÀraren ge sina uppfattningar och Äsikter kring hans/hennes yrkesuppgift. Den andra frÄgan behandlar deras syn pÄ vad som krÀvs för yrkets utveckling.Metoden som anvÀnts i denna undersökning Àr av en kvalitativ art. Detta Àr ett sÀtt att försöka förstÄ hur olika företeelser och innebörder hÀnger ihop.
Undervisning i lÀsförstÄelse för barn med autism : Fyra lÀrare berÀttar om sina erfarenheter
Det övergripande syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrares arbete med lÀsförstÄelse hos elever med autism kan fungera och stÀlla det i relation till litteratur och forskning. I litteraturöversikten beskrivs hur aktuell forskning ser pÄ arbetssÀtt, svÄrigheter och hjÀlpmedel samt olika perspektiv pÄ det komplexa och svÄrdefinierade begreppet lÀsförstÄelse. För att kartlÀgga hur arbetande pedagoger ser pÄ sin egen situation ingÄr i studien intervjuer med fyra lÀrare som Àr anstÀllda i klasser med inriktning pÄ elever med diagnosen autism. Intervjuerna ligger till grund för att besvara arbetets tvÄ frÄgestÀllningar; Hur arbetar de studerade lÀrarna med lÀsförstÄelse hos elever med autism? och Hur förhÄller sig arbetssÀtten till det forskningen sÀger om autism och lÀsförstÄelse?.
Sjuksköterskors vardag : Vad skapar arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor
Stress Àr ett ökande tillstÄndvilket bidrar till fler sjukskrivningar inom sjuksköterskeyrket. För att göra organisationer mer medvetna om sjuksköterskors aktuella situation Àr det av vikt att belysa deras upplevelser av stress pÄ arbetet. Syftet var att beskriva faktorer vilkabidrar till att sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress. Studien Àr utförd som en litteraturstudie. Fem rubriker framkomi resultatet vilka var: Stressfaktorer vilka pÄverkar det patientnÀra arbetet och patientsÀkerheten, stressfaktorer vilka pÄverkar sjuksköterskors profession och privatliv, stressfaktorer i den kollegiala miljön, fysisk och psykisk pÄverkan av arbetsrelaterad stress och organisatoriska orsaker till stressfaktorer.
 Kriminal(vÄrd)are? :  - VÄrdares upplevelser av yrkesrollen och komplexiteten i uppdraget
Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdares upplevelser av yrkesrollen och komplexiteten i uppdraget. UtgÄngspunkten var att yrkesrollen bygger pÄ ett komplext och sammansatt uppdrag dÄ det innehÄller aspekter av sÄvÀl "vÄrd" som "vakt", och medan motsvarande komplexitet i det sociala arbetets praktik problematiseras och utgör en kunskapsbas i praktiken, förefaller denna saknas för kriminalvÄrdarrollen.Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer, vilka analyserats ur ett rollteoretiskt perspektiv, med sÀrskilt fokus pÄ rollförvÀntningar, rollkonflikter och en modell för ett cykliskt samspel i en "role-taking-process".Resultatet visade pÄ likheter i mÄnga aspekter av de intervjuades upplevelser av yrkesrollen, men just i frÄga om komplexiteten fanns relativt stora skillnader i upplevelse och förhÄllningssÀtt. Analysen visade att upplevelsen av komplexiteten som en rollkonflikt eller ej hÀnger samman med förhÄllandet mellan egna och andras förvÀntningar, vilka av dessa man prioriterar respektive förkastar, förekomsten av ett klientcentrerat perspektiv samt hur man primÀrt definierar sin yrkesroll. SÄvÀl upplevda som "dolda" rollkonflikter hos de intervjuade manifesterades i olika typer av distanseringsstrategier och orsakade i vissa fall en rollstress. DÄ de förvÀntningar som styr upplevelsen av rollen, konstaterades vara diffusa eller oklara, var en av slutsatserna att klara och tydliga förvÀntningar gynnar sÄvÀl vÄrdarnas arbetssituation som verksamhetens effektivitet..
Att ge för att fÄ : En undersökning av produktens betydelse vid donation till vÀlgörenhet
FrÄgestÀllning: Vilken uppfattning har bankanstÀllda om begreppet whistleblowing och begreppets anvÀndning som metod för internrapportering?Hur tror bankanstÀllda att deras arbetssituation kommer att pÄverkas av anvÀndandet av whistleblowing som internrapportering?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utveckla förstÄelsen för anstÀlldas uppfattning om begreppet whistleblowing och anvÀndandet av whistleblowing som en metod för internrapportering i den befintliga organisationen och verksamheten.Metod: Studien utfördes med en abduktiv ansats och en kvalitativ undersökning utfördes för datainsamling, det i form av semistrukturerade intervjuer med sju anstÀllda pÄ tre olika banker. Resultatet frÄn intervjuerna analyserades med hjÀlp av en tematisk analysmetod.Slutsats: Studien visar att flertalet av respondenterna vet om att det finns interna rapportsystem inom organisationen men inte hur de ska anvÀnda de om det skulle bli aktuellt. De vet heller inte nÄgot om att Finansinspektionen har kommit med nya regler som behandlar just detta. De sÀger sig vara positiva till att det finns möjlighet till att rapportera internt men skulle helst undvika att behöva rapportera sjÀlva om det var möjligt.
KartlÀggning av familjecentralen i Hageby : ur ett samverkansperspektiv
Vi har utfört en kartlÀggning av Hageby familjecentral med fokus pÄ hur samverkan fungerar mellan de olika verksamheterna; öppen förskola, barnavÄrdscentral och socialtjÀnsten. Vi har utgÄtt frÄn de teman som framkommit utifrÄn tvÄ enkÀtundersökningar respektive tvÄ gruppintervjuer. Dessa riktade sig dels till personalen pÄ familjecentralen samt ledningsgruppen för verksamheten. Centrala teman som framkom var syfte/mÄl, samverkan, samverkansavtal, yrkesroller, prevention/förebyggande arbete, sekretess/etik och myndighetsutövning. I analysen har vi diskuterat dessa och exemplifierat med citat frÄn vÄra informanter och sedan kopplat vÄrt resonemang till aktuell litteratur.
Leva och bo i VÀstra TorsÄs
AbstractLeva och Bo i VÀstra TorsÄsFörfattad av:Hanna Andersson och Sandra JohanssonStudien Àr ett uppdrag som har syftat till att genomföra en utredning om invÄnarna i VÀstra TorsÄs Ät SockenrÄdet. Avsikten med utredningen Àr att kartlÀgga invÄnarnas Äsikter och attityder. Slutprodukten ska sedan fungera som ett styrdokument och vÀgleda SockenrÄdet i det framtida arbetet.Uppsatsens fokus ligger pÄ invÄnarna i VÀstra TorsÄs vardagstrivsel. Vi undersöker om det finns faktorer som Àr grundlÀggande för att trivas i samhÀllet, dessa Àr: kön, Älder, hem- och familjesituation, arbetssituation, bakgrund, mÀnniskor i individens nÀrhet, gemenskap samt förenings- och fritidsaktiviteter.Vi anvÀnde oss av en av en enkÀtundersökning. Urvalet utgjordes av ett proportionellt stratifierat urval pÄ 15 procent av totalpopulationen i Äldrarna 20-79 Är.
Tandhygienistens uppfattning gÀllande anvÀndandet av sin formella kompetens : En kvalitativ studie
Syftet med studien var att belysa hur tandhygienisten uppfattar att den egna kompetensen anvÀnds inom FolktandvÄrden. Studien Àr kvalitativ och innefattas av intervjuer med tio legitimerade tandhygienister som Àr verksamma inom allmÀntandvÄrden. Intervjuerna har skett med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in pÄ kasettband och varade i ca 10-20 minuter. Bearbetningen av intervjumaterialet har skett, gemensamt av de bÄda författarna och analyserades enligt en kvalitativ innehÄllsanalys.
Den sjÀlvupplevda ensamheten Àr ju alltid svÄr att bedöma : En kvalitativ studie av insatsen Social samvaro för Àldre i tvÄ kommuner
Det problem som presenteras i detta arbete handlar om de svĂ„righeter som finns i att arbeta utefter en ramlag som SocialtjĂ€nstlagen. Ăldreomsorgens bistĂ„ndshandlĂ€ggare har ett visst handlingsutrymme att tolka lagen och eventuella lokala riktlinjer för att med hjĂ€lp av dessa bedöma och ta beslut om huruvida en person kan fĂ„ den hjĂ€lp som den ansöker om, i detta fall en insats som uppfyller sociala behov och kallas Social samvaro. Syftet Ă€r att undersöka hur behovsbedömningen gĂ„r till i tvĂ„ kommuner med olika riktlinjer och hur de tillĂ€mpar insatsen. Lipskys och Johanssons teorier om grĂ€srotsbyrĂ„krater har anvĂ€nts för att belysa den arbetssituation och de svĂ„righeter som förekommer i bistĂ„ndshandlĂ€ggarnas arbete. En kvalitativ metod med informella intervjuer har tillĂ€mpats för att fĂ„ en djupare inblick samt att fĂ„ en helhetsförstĂ„else av problemet.
En möjlighet eller en otrygghet. : Hur visstidsanstÀllda gymnasielÀrare upplever sin arbetssituation.
Antalet visstidsanstÀllningar har ökat markant i Sverige de senaste tio Ären. Vidare Àr det allmÀnt kÀnt att lÀraruppdraget Àr förknippat med höga arbetskrav. LÀrare idag förvÀntas knyta goda relationer till sÄvÀl elever som kollegor för att nÄ upp till yrkeskraven. Syftet med denna studie var att undersöka hur visstidsanstÀllda upplever anstÀllningsformen, hur den pÄverkar yrkesutövandet samt relationerna till eleverna. Deltagarantalet uppgick till sex gymnasielÀrare vilka valdes strategiskt efter undersökningens syfte.
Hur upplever instrumentallÀrarna pÄ Kulturskolan sin arbetssituation?
AbstractThe future of ethanol is depending on good solutions for the production. ENA energy power plant produces electrical power and district heating by heating biofuel. By building an integrated bioenergy plant surplus steam could be used to produce ethanol as fuel to vehicle.This would mean that ethanol is produced renewable energy and the energy for the process derives from the surplus of power. ENA energy, MDH (the University of MÀlardalen) and the energy authority has initiated a research project were different bioenergy combinations integrate with existing power plant.  As a part of the project which size an integrated factory should be to gain the best efficiency for the plant was investigated. Consideration will be taken to the cost of the production in order to be competitive to the price of imported ethanol.  Etanolens framtid vilar pÄ bra lösningar för framstÀllning. I ENA energi kraftverk i Enköping produceras el och fjÀrrvÀrme genom eldning av biobrÀnsle. Genom att bygga ett integrerat bioenergikraftverk dÀr skulle man kunna anvÀnda överskottsÄnga till att framstÀlla etanol som fordonsbrÀnsle.
Rektorers uppfattning om specialpedagogisk kompetens och anvÀndbarhet i grundskolan
SAMMANFATTNING
I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ kommunala och fristÄende gymnasieskolor i SkÄne upplever den konkurrens som finns mellan skolor och hur den eventuellt pÄverkar deras arbete.
För att fÄ en förstÄelse för studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och arbetssituation har vi bl.a. gett en beskrivning av styrdokument, etiska regler och konkurrenssituationen mellan skolor. Vid vÄr tolkning har vi utgÄtt frÄn begreppen organisationskultur, skolkultur, syokultur och psykologiskt kontrakt. De slutsatser vi kan dra av vÄrt resultat Àr att samtliga vÀgledare menar att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor. Hur omfattande den Àr finns det inget entydigt svar pÄ.
Vad företag kan göra för att behÄlla personal
Bakgrund: Utvecklingen av informationssamhÀllet har inneburit att de anstÀllda Àr en av företagets strategiska resurser. UtifrÄn dagens situation med hÄrd konkurrens om kompetent personal inom vissa branscher framstÄr förlusten av vÀrdefulla medarbetare som nÄgonting negativt som företag bör försöka förhindra. Forskning har försökt svara pÄ varför anstÀllda lÀmnar ett företag men forskning och teorier om vad som hÄller personal kvar pÄ ett företag Àr idag bristfÀlliga. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida teorier kring personalomsÀttning kan tillÀmpas pÄ personalbehÄllning samt att urskilja en incitamentsstruktur vilken företag kan anvÀnda sig av för att behÄlla personal. Genomförande: Totalt intervjuades 14 anstÀllda med IT-kompetens, frÀmst civilingenjörer och systemvetare.
Konsten att behÄlla och vÀrna om nyckelkompetensen : En studie genomförd inom Landstinget Halland
NÀr vi kom i kontakt med Landstinget Halland uttryckte de behovet av att kunna attrahera och behÄlla personal. DÄ personer med nyckelkompetens har stor pÄverkan pÄ organisationens framgÄng har vi valt att genomföra en studie med syfte att undersöka vilka förhÄllanden personer med nyckelkompetens inom Landstinget Halland upplever som centrala för sin specifika arbetssituation. Med hjÀlp av olika teorier och modeller analyserar vi och tar reda pÄ hur sÄdana förhÄllanden kan pÄverka arbetsgivarens förmÄga att behÄlla dessa personer. Vi har valt att undersöka pÄ vilket sÀtt de förhÄllanden som framkommer Àr centrala för individens arbetstillfredsstÀllelse och motivation samt för deras vilja att stanna kvar pÄ eller lÀmna sitt arbete. UtifrÄn uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med nyckelindivider och personalledning pÄ en av verksamheterna inom Landstinget Halland. VÄrt resultat visar att förhÄllanden som har att göra med arbetstillfredsstÀllelse och motivation pÄverkar och pÄverkas av upplevt organisatoriskt stöd vilket i sin tur pÄverkar arbetsgivarens förmÄga att behÄlla individer med nyckelkompetens. Hela analysen utmynnar slutligen i vÄr egen AFBN-modell (arbetsgivarens förmÄga att behÄlla nyckelkompetens) som visar dessa samband..