Begreppet självkänsla definierar i vilken mån en individ är nöjd eller stolt över sig själv. Det har tidigare framhållits att en individs självkänsla kan erhållas via hans/hennes bedrifter och prestationer. Prestationer har kommit att bli viktiga i dagens samhälle eftersom de dels ger oss en grundtrygghet i form av pengar, men också utgör ett sätt att visa oss själva att vi duger. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka det kausala sambandet mellan självkänsla och studieprestationer. Har individer med låg självkänsla bättre studieresultat än de med högre självkänsla? Påverkar en individs studieresultat hans/hennes självkänsla? Resultaten visade att låg självkänsla inte kan bevisas leda till bättre studieresultat.

I en inkluderande skola krävs att läraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas så att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det får den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte är att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen påverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av två lärare med skilda förkunskaper, där den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur pedagoger i grundskolan arbetar med och tänker kring etikundervisning. Arbetet utgår från läroplanens mål och hur pedagoger i skolan bedriver sin undervisning i etik.I litteraturgenomgången behandlar styrdokument, grundläggande gemensamma värden, teoretiska utgångspunkter för kunskap och lärande, perspektiv på barns etik och etikundervisning i skolan.Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer som genomförts med tio pedagoger verksamma i olika skolår.Resultatet av undersökningen visar att etikundervisning är viktigt för pedagoger i skolan. Utifrån intervjuerna har vi sett att en sådan undervisning bedrivs om än i olika former. En del pedagoger säger sig ha etik på schemat, medan andra låter det integreras i alla ämnen. Centralt är att skolan är viktig för barns lärande och etikutveckling och det viktigaste är att diskussioner kring etik och moral får utrymme i skolan.

Denna uppsats behandlar ett problem som angår oss alla som arbetar inom skolans värld, mobbning. I litteraturgenomgången studeras sex olika forskare, hur de ser de på ämnet? Höistad är den som studeras djupast. Frågor som behandlas i uppsatsen är: Vad är mobbning? Varför mobbar man? Vad kännetecknar en mobbare? Vad kännetecknar ett mobboffer? och Vad kan man göra åt problemet? Under resultatdelen redovisar jag för en skriftlig undersökning utförd i två klasser från två olika skolor, en trea och en sexa.

Patienter med förmaksflimmer är en grupp vars symtom ofta underskattas. Symtomen påminner om de som uppkommer vid en hjärtinfarkt med bröstsmärta, hjärtklappning, andnöd och trötthet. Syftet med studien var att belysa hur det kan vara att leva med förmaksflimmer. En litteraturstudie utfördes där vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att patienternas livskvalitet var kraftigt nedsatt och även anhöriga påverkades.

Ett vanligt fenomen i svenska städer är industriområden som förr låg i stadens periferi nu har inringats av den expanderande staden, eller åtminstone blivit tätt angränsad till den. Industriområdet är dock separerat från den övriga staden genom sin struktur och funktion. Vid stadsförnyelseprojekt av industriområden från efterkrigstiden har man ofta valt att riva allt och sedan bygga nytt. Denna uppsats har haft som mål att undersöka om även sentida industriområde kan anses bevarandevärda ur ett kulturhistoriskt perspektiv och hur man kan planera om ett sentida industriområde till en integrerad del av staden. Arbetet har utifrån detta studerat begreppet kulturarvsbegreppet för att sedan redovisa för vad flera forskare inom stadsplanering har för tankar om stadsförnyelse, strukturer och kulturarv. De förhållningsätt som därmed kommit fram har tillsammans med en platsanalys för området, ett industriområde i sydvästra Kristianstad, legat till grund för de riktlinjer och rekommendationer som redovisas i uppsatsen..

Nyutbildade lärare upplever ofta en kaotisk första tid i sitt yrke. Några av landets forskare inom induction (Fransson, Morberg och Paulin) redovisar överensstämmande resultat. De nya lärarna erfar bland annat stress, brist på kontroll samt att de sociala frågorna kring eleverna tar upp värdefull undervisningstid. Utifrån den bakgrunden finns på högskolan i Gävle ett inductionnätverk, vilket arbetar med utformandet av stöd till nya lärare. Detta sker genom praxisnära och deltagarorienterad forskning i samarbete med några av de omgivande kommunerna.

Flera forskare och debattörer menar att det är genom användning av reflektion, som lärare kan bli professionella i meningen självständiga kunskapsbildare inom sitt yrkesområde.Vårt syfte är att undersöka om reflektion tillsammans med kollegor kan användas för utveckling av den vardagliga verksamheten och den egna yrkesrollen. Utifrån litteraturstudierna kring reflektion och vårt syfte ställer vi följande frågeställning: Kan reflektion vara ett gemensamt verktyg för lärande och utveckling?För att finna svar på våra frågor till problemområdet använde vi oss av aktionsforskning som metod och introducerade ett gemensamt reflektionsverktyg för arbetslaget som ingår i studien. Detta verktyg är didaktisk analys.Av resultatet från den empiriska studien, som bygger på observationer av arbetslagets gemensamma reflektionstillfällen, framkommer det att om reflektion ska kunna bli ett gemensamt verktyg för lärande och utveckling beror det på det sociala klimatet, gruppens sammansättning, individens kunskaper och tillgång till verktyg.Detta resultat får ej ges generell betydelse utan får tolkas som ett resultat från just denna tidpunkt och detta sammanhang..

Leken är otroligt viktig för vår utveckling och hur vi fungerar som sociala människor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, är vi jämlika när vi leker? Forskare säger att leken är otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, då man lär sig empati, vänta på sin tur samt att fungera i grupp.

Turismutbildningar på högskolenivå har växt fram som ett resultat av att förstärka kompetensförsörjningen och konkurrenskraften inom turistbranschen. Studien undersöker hur HR chefer inom turismrelaterade företag värderar högskoleutbildning i sin rekryteringsprocess. Utifrån en hermeneutisk analysmetod är målet med studien även att få inblick i chefernas uppfattning kring utbildnings och kompetensbehovet i deras bransch idag.Uppsatsens empiriska resultat utgörs av fyra kvalitativa intervjuer med HR chefer från resebranschen respektive mötesbranschen. En femte intervju utfördes även med en forskare från Etour som ett viktigt kunskapsbidrag. Resultatet som styr värderingen av en akademisk examen i rekryteringsprocessen avgörs av tjänst och position.

Mobbning i arbetslivet är ett reellt problem som inte bara drabbar den mobbade utan hela arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket beräknade att 9 % av arbetstagarna i Sverige var mobbade år 2009. Forskare har beskrivit mobbningens omfattning, orsaker, uttryck och konsekvenser men hittills har interventionsforskningen varit mer eftersatt. Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper om tillämpade åtgärder mot mobbning på arbetsplatser, med fokus på respondenternas uppfattning om interventioner. Vi intervjuade 7 personer om deras erfarenheter av mobbning i arbetslivet och materialet analyserades med grundad teori.

I min uppsats har jag som syfte att analysera och diskutera hur tre av mig utvalda kvinnor i Gamla testamentet tolkas förhålla sig till de gammaltestamentliga patriarkala maktstrukturerna, samt undersöka vilken status och vilka roller dessa kvinnor har tillskrivits. För att besvara frågorna i mitt syfte så har jag undersökt hur forskare inom religionsvetenskapen tolkar följande tre kvinnor ur Gamla testamentet: Mirjam, Rut och Ester. Två av dess kvinnor, Rut och Ester, är så betydelsefulla att de i Gamla testamentet blivit tillägnade varsin bok. Den tredje kvinnan Mirjam, som är syster till Mose, uppfattas som viktig i judendomens tillblivelse, eftersom att det var Mirjam som lade ut Mose i vassen och på grund av sin handling räddade livet på judendomens religionsstiftare. Uppsatsen är en litteraturstudie, där jag använder mig av den hermeneutiska tolkningsmetoden.

Uppsatsen behandlar hur värdegrunden som den är definierad i Lpo94 implementeras i realite-ten. Undersökningen baseras på en komparativ studie mellan två högstadieskolor i södra Skå-ne. För denna komparation av skolorna ligger intervjumaterial som grundstomme men kom-pletteras även med elevenkäter. John I. Goodlad är en framstående forskare inom pedagogik som studerat läroplanens konstruktion.

Denna systematiska litteraturstudie upprättats av intresse att undersöka hur inkludering påverkar eleverna i matematiksvårigheter. Syftet med studien är att beskriva de utmaningar som läraren ställs inför vid inkludering av elever i matematiksvårigheter. Detta leder även till att det blir av intresse att undersöka sambandet mellan begreppen inkludering och elever i matematiksvårigheter. Resultatet visar på att många forskare ställer sig positiva till inkludering, men menar att lärare behöver mer kompetens på området. Det påvisas även att inkludering inte passar alla elever i matematiksvårigheter.

Studien ?Första- och andraspråkselever? En studie om hur språket påverkar matematiken i grundskolan.? av Stefania Anghel och Selma Imamovic undersöker språkets betydelse för matematiken och skillnaderna i språkförståelsen mellan elever med svenska som förstaspråk och elever med svenska som andraspråk i en storstad i Skåne. I studien deltog 75 elever och metoden som står till grund för studien är kvantitativ, i form av en undersökning bestående av en blandning av räkne- och textuppgifter. Detta kompletterades med 6 elevintervjuer bestående av 6 frågor. Forskare som Malmer (1999) och Möllehed (2001) undersöker problemlösning i matematik och dessa står som underlag för studien och ordet problemlösning jämställs med textuppgifter.