Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

Genom att intervjua fem lärare från olika skolor, i syfte att ta reda på lärares tillvägagångssätt i bedömning och betygsättning kom vi fram till att lärare har liknande tillvägagångssätt gällande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsättning av eleverna använda dessa som underlag. Dels för att kunna använda som konkreta underlag/bevis för idrottslärarna och dels för elever/föräldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. Däremot får våra intervjuade lärare in de olika momenten på olika sätt i undervisningen, och menar att det bland annat är tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment får i undervisningen. Ju mindre tid olika moment får, desto mer avgörande blir de i den totala betygsättningen.

This work has treated the subject of gender, with demarcation against the norms regarding appearance and beauty, conveyed by the media and how it affects society. This is expressed through social satire cartoons. This work has also led to an exploration of the importance of a personal drawing style and how it manifests itself..

Undersökningsobjekten, som ligger till grund för uppsatsen, är de köpande företagen Tetra Pak och SCAN COIN samt leverantörerna AQ Elautomatik och NOTE. Syftet med uppsatsen är att framställa en modell för att studera det köpande företagets strategi/er vid leverantörsintegration. Modellen som har framställts heter DAD-modellen vilket är en procedurmodell för leverantörsintegration. DAD-modellen består av åtta delar, vilka följer en naturlig gång som det köpande företaget skall genomgå vid leverantörsintegra¬tion. I uppsatsen har vi, utifrån problemformuleringarna, bland annat kommit fram till att Tetra Pak och AQ El¬automatik samt SCAN COIN och NOTE uppfattar relationerna på olika sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning och efter vilka principer eleverna i skolår 9 indelar sina texter i stycken, och hur eleverna markerar nytt stycke. Vidare studeras om det föreligger några skillnader eller likheter i kön vid styckeindelning och styckemarkering. Även styckeindelningen i förhållande till textens betyg studeras.Materialet består av 24 berättande elevtexter från det nationella provet för svenska i skolår 9, vårterminen 2004. Vid analysen av elevtexterna undersöks hur många stycken texten består av, vilken styckemarkering eleven använder, och vilka dispositionsprinciper, teman, referensbindningar och konnektivbindningar som finns och hur de relaterar till styckeindelningen.Resultaten visar att det enbart finns en ostyckad text i min studie, och jämförelser med tidigare studier tyder på att eleverna generellt sett blivit bättre på styckeindelning. Antalet stycken i texterna varierar och kan relateras till textlängd.

Bakgrund och problem: Wycherley (1983) fastslog att de kritiska framgångsfaktorerna föratt ett detaljhandelsföretag ska lyckas var att företaget hade en väldefinierad strategi och attdenna stöds av ett belöningssystem. Dessutom finns det ett allt större intresse för att användaen rörlig del av lönen som styrmedel i företagen (Smitt., et al. 2002). Mot denna bakgrundväcktes intresset att vidare undersöka hur relationen ser ut mellan vald strategi ochbelöningssystem i detaljhandeln.Syfte: Syftet med denna studie har varit att beskriva relationen mellan den valda strategin ochbelöningssystemet hos företag som verkar inom detaljhandelssektorn. Uppsatsen har ävensyftat till att ge ny kunskap om området strategi och belöningssystem inom detaljhandeln samtatt, baserat på den empiriska undersökning som gjorts, lyfta fram ett antal hypoteser som vitror kan gälla för detaljhandeln i stort.Metod: För att besvara studiens problemformulering gjordes först en litteraturgenomgånginom området strategi och belöningssystem där en teoretisk referensram byggdes upp.Därefter genomfördes en empirisk studie vilken bestod av sju intervjuer med representanter urföretagsledningen från fyra olika företag inom detaljhandeln (Gina Tricot, Hemtex, MQ ochSportex).

Att kunna läsa och skriva är inte en självklarhet för alla, inte heller att genom sitt språk kunna göra sig förstådd. Detta ställer ofta till svårigheter för eleven och omgivningen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka konsekvenser den grava språkstörningen kan medföra för elever i särskolan. Samt att ta reda på hur pedagogerna inom särskolan arbetar för att främja ett lärande för de här eleverna. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort fem kvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom särskolan.

Bakgrund: Företagshälsovårdens (FHV) situation skiljer sig från övrig medicinsk verksamhet på flera sätt:fysiska och psykiska arbetsmiljöns betydelse skall vägas in vid värdering av varje individ- och arbetsplatsproblem, patienternas sökmönster och omfattningen av utredning och behandling bestäms inte enbart av problemens art och överenskommelsen patient och vårdgivare utan även avtalet mellan kund och FHV, betalningsansvarig för FHV:s kostnader är patientens chef, FHV finansierar sin verksamhet med intäkter från kunderna. Relationen kund ? FHV får alltså stor betydelse för utformningen och utvärderingen av FHV:s verksamhet. Den stressrelaterade ohälsan har ökat kraftigt inte minst inom den offentliga sektorn, sjukvården är inget undantag. Syfte: uppskatta utnyttjandet av FHV 2003, undersöka relationen kund ? FHV med fokus på stressrelaterad ohälsa inom ett sjukhus.Metod: Enkätundersökning.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Jag har i detta arbete försökt belysa några uppfattningar ledning, personal och elever på en skola har rörande en reform där en gymnasieskola går från ett begränsat antal datorer till en dator per elev. Skolan i fråga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fått sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken går ut på att lyfta ut de uppfattningar som framgår i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jämförts med varandra samt med annan forskning på området. Resultatet undersökningen visar på många likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med en dator per elev.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

Den här uppsatsen handlar om elever med Ushers syndrom och inkludering i klassrummet. Ushers syndrom består av en kombinerad syn- och hörselnedsättning och synen försämras med tiden framförallt i synfältet. Med Ushers syndrom innebär det även svårigheter att se i mörkret. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur inkludering kan skapas i klassrummet utifrån elever på aktörsnivå och skolan och lärare på institutionell nivå. Anpassningarna är viktiga faktorer för att eleverna ska bli inkluderade och jag undersöker även vilka anpassningar som uppstår och hur går de tillväga för att lösa problem i klassrummet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om professionella behandlares samlade syn på ämnet unga som begår sexuella övergrepp, kan förklara varför det är svårt att få tag på behandlare eller behandlingshem för flickor som begår sexuella övergrepp. Jag har med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt hur professionella behandlare som arbetar med eller forskar kring unga personer som begår sexuella övergrepp, talar om de unga. Hur de professionella behandlarnas attityder, tankar och syn på kön ser ut i relation till dessa unga personer, samt mer precist försökt förstå vilken bild de professionella behandlarna har av en ung person som begår sexuella övergrepp. Hur denna agerar, vilket kön denna har, om de olika behandlingsmetoder som används i behandling av de unga beror på vilket kön den unga har. Analysen av min empiri har jag gjort med tre teoretiska begrepp som är relevanta för mitt valda ämne, identitet, relation och genus.Resultatet av studien visar på nödvändigheten av relationen mellan de unga som begår sexuella övergrepp och den professionella behandlaren.

Under studietiden kan studenten möjligen inte ses som en lönsam kund för banken. Det finns dock en potential inför framtiden då studenten blir yrkesarbetande eftersom dennes inkomst förväntas att öka. Det torde därför finnas ett intresse för banken att kvarhålla studenten som kund vid den kritiska händelsen då denne blir yrkesarbetande. Detta leder fram till magisteruppsatsens syfte, vilket är att undersöka vilken beredskap Nordea har för att kvarhålla studenter som kunder inför och under den kritiska händelsen då de blir yrkesarbetande. Teorier gällande relation, kritisk händelse samt retention (kvarhållande) har använts i magisteruppsatsens studie.

Att börja på högstadiet och byta både skola och de flesta av sina klasskamrater kan vara positivt såväl som negativt. Det kan vara en chans att hitta nya intressen, eller jobbigt med mycket nya intryck och högre krav. Om man dessutom har särskilda behov, till följd av ett funktionshinder, kan den omställningen bli väldigt krävande om inte skolan klarar av att tillgodose ens behov. När en elev är inkluderad i skolan så innebär det att eleven skall involveras helt och hållet i sammanhanget på samma villkor som sina klasskamrater (Fors 2004). Den här uppsatsen bygger på en fallstudie gjord med kvalitativa intervjuer som handlar om en 13-årig pojke som har funktionshindret Downs syndrom och är inkluderad i årskurs 7.