Sökresultat:
9104 Uppsatser om Lärare och teori - Sida 53 av 607
HjÀlper det att trÀna? : En intervjustudie om hur vuxnas livsstil och hÀlsa pÄverkats av att en förÀlder har diabetes typ-2.
Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 pÄverkat deras sÀtt att tÀnka och se pÄ sin hÀlsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad pÄ intervjuer med fem respondenter. De teorier som anvÀndes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger & Luckmanns teori om primÀr och sekundÀr socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att bÄde hÀlsosamma och ohÀlsosamma vanor frÄn uppvÀxten kunde ha en viss inverkan pÄ respondenterna beteenden Àven som vuxna. Erfarenheten av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 kunde Àven det ha viss inverkan pÄ hur de uppfattade risken att sjÀlv bli sjuk i framtiden.
KvÀner, samer och svensk minoritetspolitik: en studie med utgÄngspunkt frÄn Will Kymlickas teori om gruppdifferentierade rÀttigheter
I denna c-uppsats studeras svensk minoritetspolitik i förhÄllande till samer, kvÀner och till viss del tornedalingar. Studien syftar till att granska den svenska minoritetspolitiken, samt undersöka i vilken utstrÀckning Will Kymlickas teori om gruppdifferentierade rÀttigheter kan tillÀmpas pÄ en landsöverskridande folkgrupp som kvÀnerna. De frÄgestÀllningar som uppsatsen behandlar studerar hur kvÀnerna legitimerar sitt ansprÄk, konflikten mellan samer och kvÀner, samt vad en ratificering av ILO169 skulle innebÀra för de svenska samerna. Detta resulterar i ett konstaterande av att kvÀnerna i dagslÀget inte kan kvalificeras som ett ursprungsfolk i Sverige, att gruppdifferentierade rÀttigheter skulle kunna nyttjas av det landsöverskridande Kveenlandsförbundet i bÄde positiv och negativ mening. Samt att en ratificering av ILO169 skulle innebÀra nya bestÀmmelser och Ätaganden för den svenska staten i syfte att skydda samerna, detta genom bland annat grundlagsskydd..
Processorbelastning med MPLS och IP-routing
Denna uppsats har haft examensarbetet ?MPLS kontra traditionell IP-routing - enjĂ€mförelse av resursĂ„tgĂ„ng? av Sebastian Viking och Anton Ăhlin som stöd. Derasarbete jĂ€mförde processoranvĂ€ndning vid routing med, respektive utan, MPLS.Resultatet pĂ„visade att MPLS gav högre processorbelastning gentemot traditionell IProuting,tvĂ€rtemot vad teorin för MPLS sĂ€ger. PĂ„ grund av uppenbara motsĂ€gelsermellan teori och praktik Ă€mnade detta arbete skapa en hypotes som undersöks deduktivtmed mĂ„let att bekrĂ€fta dess utsaga: PĂ„ grund av MPLS, respektive IP:s implementation iunderliggande hĂ„rdvaruarkitektur, kommer ingen mĂ€rkbar skillnad iprocessorbelastning att uppvisas vid tester dĂ€r en routers uppgift Ă€r att förmedla paket.Vi har dĂ€rför Ă„terskapat deras tester för att verifiera Ă€ktheten i deras resultat. ResultetfrĂ„n vĂ„ra egna tester visade ingen uppenbar olikhet mellan routingteknikerna IP medCEF, respektive MPLS.
Ett perspektiv pÄ skolvalsreformen : En studie om hur fyra skolledare ser pÄ reformen det fria skolvalet och dess pÄverkan pÄ den svenska skolan gÀllande skolsegregation och kunskapsresultat utifrÄn mÄlet en likvÀrdig skola
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ge lÀsaren en djupare inblick i reformen det fria skolvalet som trÀdde i kraft i början av 1990-talet i Sverige. Med uppsatsen skapas en kÀnnedom för lÀsaren i hur reformen gick i kraft samt hur den i efterhand kan problematiseras utifrÄn forskning samt intervjuer med viktiga personer inom skolvÀsendet. Metoden som har anvÀnts i uppsatsen Àr en kvalitativ metod dÀr individer subjektivt valts ut för semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och stÀllts i förhÄllande till Max Webers teori om vÀrderationella handlande, status och klass samt Pierre Bourdieus teori om habitus, klassreproduktion och kapital. Studien visar pÄ marginella konsekvenser av det fria skolvalet i den kommun dÀr den Àr gjord, dock finns möjliga tendenser till att ett fritt skolval kommer att pÄverka mer i framtiden..
Kritiska framgÄngsfaktorer för strategiimplementering - utifrÄn ett ledningsperspektiv
Problembakgrund:Trots att det idag Àr vÀlkÀnt att implementeringen av strategin Àr oerhört viktig lÀggs fortfarande störst fokus vid analysfasen. DÄ det ej finns vedertagen teori inom Àmnet strategiimplementering finns ej en tydlig bild över kritiska framgÄngsfaktorer för strategiimplementering. För att belysa implementeringen och fÄ mer förstÄelse för denna fas anser vi det intressant och nödvÀndigt att undersöka genomförandefasen.FrÄgestÀllning: Vilka Àr de kritiska framgÄngsfaktorerna för strategiimplementering inom LÀnsförsÀkringar Halland och Swedbank Telefon- och Internetbank?Syfte: Syftet Àr att beskriva och förstÄ kritiska framgÄngsfaktorer för strategiimplementeringen gÀllande tvÄ företag inom den finansiella sektorn.Metod: VÄr studie bygger pÄ kvalitativ datainsamling, valet av kvalitativ ansÄgs ge en bra förutsÀttning för att fÄ relevant data i förhÄllande till frÄgestÀllningen. Vi har valt ett induktivt angreppssÀtt dÄ det inom omrÄdet strategiimplementering ej finns nÄgon vedertagen teori.Resultat: Inom de undersökta företagen fann vi olika mÄnga framgÄngsfaktorer.
Inskolning av flersprÄkiga barn pÄ förskolans smÄbarnsavdelning
Inskolning av flersprÄkiga barn pÄ förskolans smÄbarnsavdelning handlar om inskolning i förskola. Examensarbetets syfte Àr att beskriva pedagogernas syn pÄ inskolning och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr man skolar in flersprÄkiga barn. Det ingÄr Àven i syftet att undersöka skillnader mellan att inskola barn med svenskt modersmÄl och barn med annat modersmÄl Àn svenska. FrÄgestÀllningarna som var grunden för min undersökning Àr: Hur ser ut inskolning pÄ en smÄbarnsavdelning? Vad anser intervjuade pedagoger Àr viktigt att beakta vid inskolningen? Vilka skillnader finns, enligt pedagoger, mellan att inskola barn med svenskt modersmÄl och barn med annat modersmÄl Àn svenska? Uppsatsen belyser pedagogers tankar kring inskolningen.
Skoldemokrati - Demokrati pÄ pappret eller i elevernas hÀnder
Denna magisteruppsats bekrÀftar Mark Duffields teori om att liberala lÀnder frÄn vÀstvÀrlden anvÀnder humanitÀrt bistÄnd som ett biopolitiskt verktyg. Detta gör de i syfte att kapsla in och kontrollera överflödsbefolkningar i den underutvecklade vÀrlden sÄ att de inte kan utgöra ett hot mot den egna sÀkerheten. Uppsatsen Àr en teoribekrÀftande fallstudie som med analysdiskurs som metod undersöker Sidas egna strategirapporter pÄ tio afrikanska lÀnder, vilka Àr mottagare av det svenska bistÄndet. Studiens teoretiska ramverk bygger pÄ nio begreppsdefinitioner, vilka Àven ligger till grund för Duffields egen forskning pÄ det studerade fenomenet. Tillsammans med diskursanalysen bildar detta teoretiska ramverk ett kraftfullt analysinstrument som har fungerat vÀl i analysen av Sidas strategirapporter, vilka utgör studiens empiriska urval.
CSR : En granskning av KappAhls sociala ansvarstagande
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för de generella tankarna kring ISO 26 000, analysera KappAhls CSR policy genom att koppla policyn till ISO 26 000 samt redogöra för hur KappAhl konkret arbetar med CSR.Teori: Teorier som anvÀnds i uppsatsen Àr institutionell teori, intressentteori men Àven Carrolls CSR Pyramidmodell. Tanken Àr att med hjÀlp av dessa teorier kunna analysera innehÄllet av standarderna, KappAhls CSR-policy och hur de konkret arbetar med dessa standarder och riktlinjer.Empiri: Empirin bestÄr av tre delar dÀr den första och andra delen utgörs av innehÄllsanalys av standarden ISO 26 000 och KappAhls CSR policy med fokus pÄ uppförandekoden för deras leverantörer. Den sista delen beskriver hur KappAhl allmÀnt jobbar med CSR i vardagen.Slutsats: Uppsatsen avslutas med en diskussion om KappAhls tillÀmpning av ISO 26 000 och deras egna CSR policy. Dessa standarder och riktlinjer finns för att bidra med ett etiskt ansvar men ocksÄ fÄr att det ligger i deras intresse att följa dessa. Genom att följa standarderna förstÀrks varumÀrket och överlevnadsförmÄgan ökar..
SystemtÀnkande, ekosystemtjÀnster & produktionslandskap : en fallstudie i Elleholm, Karlshamns kommun
I arbetet undersöks hur kunskap om systemtÀnkande och
ekosystemtjÀnster kan anvÀndas vid utformning av ett
produktionslandskap ansluten till fjÀrrvÀrme i omrÄdet Elleholm i Karlshamns kommun. Anledningen till arbetets fokus Àr slutsatser om utbyggnad av resurshushÄllande vÀxthussystem i Elleholm som drogs under masterkursen Energy Landscapes, vÄren 2014. MÄlet med examensarbetet har varit att bidra med djupare analys av vÀxthusutbyggnad utifrÄn teori och att med en landskapsarkitektonisk
vinkling rekommendera placering och utformning av utbyggnad inom ett avgrÀnsat projektomrÄde.
SystemtÀnkande och ekosystemtjÀnster undersöktes först teoretiskt i en litteraturstudie och applicerades sedan praktiskt i en fallstudie. Litteraturstudien visar att systemtÀnkande baseras i en vetenskaplig teori, systemteori, som influerat flertalet discipliner och Àven
pÄverkat teori inom landskapsarkitektur. Landskapet kan ses som ett komplext och öppet system med flera subsystem och systemnivÄer.
Begreppet ekosystemtjÀnster (ekosystemens direkta och indirekta bidrag till mÀnniskors vÀlbefinnande) har i sin tur uppkommit för att försöka pÄverka och styra samhÀllsplanering mot beslut som möjliggör ekosystem att fortsÀtta ?ge? mÀnniskan ekosystemtjÀnster.
EkosystemtjÀnster kan ses som komponenter i ett landskapssystem.
I fallstudien applicerades teori kring landskapssystemets nivÄer och ekosystemtjÀnster för att fÄ kunskap om system inom projektomrÄdet i Elleholm.
"De famlar i mörkret"... : en studie om bedömning inom den praktiska kunskapstraditionen.
I den kvalitativa studien underso?ks vad som ligger till grund fo?r bedo?mning i fyra a?mnen inom gymnasieskolan. De a?mnen som underso?ks a?r teater, idrott- och ha?lsa, hotel- och restaurang samt tra?teknik. Intervjuer med la?rare visar att det la?ggs stor vikt vid bedo?mning av processen i den dagliga undervisningen, dvs.
Bornholmsmodellen ? Ett sÀtt att utveckla barns sprÄkliga medvetenhet
Den hÀr undersökningen, har studerat vilken forskning som ligger bakom Bornholmsmodellen och hur den kan omsÀttas frÄn teori till praktik. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr:
? Hur arbetar man med Bornholmsmodellen i tre förskoleklasser?
Undersökningen utgÄr frÄn tidigare forskning om fonologisk medvetenhet eftersom det Àr den som Bornholmsmodellen har till syfte att utveckla genom att öka barns förstÄelse för sprÄkets formsida och pÄ sÄ vis till stor del förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vidare anvÀnds Vygotskij och SÀljös teori om sociokulturellt lÀrande och tÀnkande och sprÄk.
Undersökningen Àr genomförd med en kvalitativ undersökningsmetod innehÄllande tre ostrukturerade observationer i tre skÄnska förskoleklasser.
Resultatet i undersökningen visar att Bornholmsmodellen underlÀttar för barns fonologiska utveckling genom att pÄ ett lustfyllt, strukturerat och medvetet sÀtt leka med sprÄket. UtifrÄn de genomförda observationerna visar resultatet inte att barnen Àr fonologiskt medvetna i dagslÀget.
IntranÀt : Ett verktyg mot jÀmlik kommunikation
IntranÀt bygger pÄ samma teknik som Internet men Àr begrÀnsat nÀtverk inom organisationer. Teknologin anvÀnds dels som ett arbetsverktyg men ocksÄ för att kommunicera intern. Denna studien har analyserat det som kommuniceras pÄ Skandinaviska Enskilda bankens intranÀt. Grunden för analysen bygger pÄ en teori om hur kommunikation kan möjliggöra ett mer jÀmlikt förhÄllande i samhÀllet i stort och inom organisationer. Denna teori identifierar fyra funktioner (social, expressiv, informativ och pÄverkande) hos kommunikationen som behöver ges utrymme för att jÀmlik kommunikation ska uppstÄ.
En lindans med balans? Vad styr kommuners sÀtt att redovisa pensionsÄtaganden?
Den första januari 1998 trÀdde en ny lag ikraft, Lag (1997:614) om kommunal redovisning. Lagen stadgar att pensioner intjÀnade före 1998 skall redovisas som ansvarsförbindelse medan de som intjÀnats efter 1997 skall skuldföras. Det finns idag kommuner som, trots lagstiftningen, redovisar Àven det som intjÀnats före 1998 som skuld eller avsÀttning. Det leder oss in pÄ uppsatsens syfte som Àr att kartlÀgga hur och förklara varför kommuner redovisar och hanterar pensionsförpliktelser pÄ skilda sÀtt.Positive Accounting Theory (PAT), Downs teori samt Institutionell teori (IT) ligger till grund för de hypoteser som arbetats fram. PAT och Downs teori bygger pÄ tanken att mÀnniskor i första hand ser till sin egen nytta och maximerar egen vÀlfÀrd.
"Vi Àr ju inte mer Àn mÀnniskor" : En kvalitativ studie gjord pÄ kvinnor om work-life balance och utförandet av privata angelÀgenheter pÄ arbetstid
Syftet med vÄr studie har varit att undersöka teaterns roll för skapandet av identitet hos deltagarna i en teatergrupp pÄ Kvartersteatern i Halmstad. VÄr samlade frÄgestÀllning Àr att undersöka hur teatern som forum pÄverkar deltagarnas identitet. Vi har genom vÄra metoder fÄtt ett rikligt material till att kunna skriva en kvalitativ uppsats om teaterns roll i skapandet av identitet.Vi började vÄrt arbete pÄ Kvartersteatern genom att ha en första kontakt med en av ledarna pÄ teatern, efter det första mötet sÄ hade vi fÄtt en bild av teatern och dess verksamhet. Vi gjorde sedan deltagande observationer vid tre tillfÀllen vilka följdes upp med kvalitativa intervjuer. Vi gjorde en intervju med en av ledarna sedan ytterligare sju intervjuer med teaterutövarna.Vi har i vÄrt socialpsykologiska analytiska arbete anvÀnt oss av fyra olika teorier, varav en av dem har fungerat som huvud teori.
Att hantera förutfattade meningar : En kvalitativ studie om finska romers identitetsskapande
Det övergripande syftet i denna uppsats Àr att studera finska romers identitetsskapande. DefrÄgestÀllningar som studien avser att besvara utgörs av hur finska romer anser att de blirbemötta utifrÄn de stereotypa förestÀllningar som finns och om stigmatiseringen pÄverkarderas identitetskapande. Studien tillÀmpar ett kvalitativt angreppssÀtt baserat pÄ fyraintervjuer. Studiens teoretiska ram bestÄr av Erving Goffmans teori om stigma och RandallCollins teori om sociala ritualer. Arbetet visar att det finns ett diskriminerande bemötandesom bygger pÄ fördomar av gruppen finska romer och för att hantera dessa Àr derasgrupptillhörighet viktig.