Relativt få studier har undersökt tränarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att många är överens om att tränaren är en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var därför att studera tränarens beteende och hur detta förhåller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie är en enkätundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag.  Hierarkisk multipel regressionsanalys användes för att undersöka sambandet mellan ledarskap från tränaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt tränarens fokusering på utveckling av idrottsliga färdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.  Mindre självbestämd motivation var däremot förknippad med låg tillfredsställelse med sin egen prestation. Studien visade också att amotivation var högre ju äldre spelaren var, vilket är viktigt för tränare att känna till och försöka motverka för att kunna behålla fler unga flickor inom idrotten..

Hälsa är något man kan förklara som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Tidigarestudier inom ämnet visar tydligt att det finns ett samband mellan en ohälsosam livsstil ochantal levnadsår. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad elever i årskurs 9 har föruppfattningar kring begreppet hälsa samt vilken uppfattning de har om vad de lär sig ombegreppet i ämnena idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap.Kvalitativa fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 9 genomfördes, där eleverna fickdiskutera med varandra om vad de ansåg att begreppet hälsa är. Eleverna fick även frågor omkost- och motionsråd. Huvudresultatet visar att eleverna inte anser att de får den lärdom debehöver.

Syftet med studien var att undersöka grundskolelärares användning av bollspel i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Den totala avsaknaden av bollspel i läroplanen aktualiserade att ett didaktiskt perspektiv användes för att utreda följande frågeställningar: Vad innehåller undervisningen, enligt lärarna, när bollspel används? Hur bedrivs undervisningen, enligt lärarna med hjälp av bollspel? Varför används bollspel i undervisningen, enligt lärarna? Vilka skillnader finns det mellan lärare som undervisar på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet avseende deras didaktiska val kring bollspel i undervisningen? För att kunna behandla frågeställningarna så hämtades empiri från totalt 35 grundskolelärare i årskurs 1-9 in via en enkät. Studien har visat att innehållet i lärarnas bollspelsundervisning främst består av Målspel men även i viss mån av Nätspel. Det senare i högre grad av lärare för grundkolans senare är än för de lägre åldrarna.

This bachelor thesis aim to highlight the values that form the basis for the formulation of the municipal local activity support to sports clubs. Key questions was, what are the criteria for the distribution of support, what are the conditions for the support in the municipalities, and what thoughts on development of the local sports club are behind these criteria. The study is based on one policy document from each municipality and 15 interviews that revealed a large spread in mindset and resources between the municipalities, but also similarities in the supports criteria and evaluation work. 14 out of 15 municipalities distribute the support, but the conditions are different. One interesting result the study shows is how little some municipalities really know about the money that goes out to the clubs.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

Detta arbete fokuserar på hälsa inom skolämnet Idrott och hälsa. Syftet är att undersöka hur elever och lärare i årskurs 9 uppfattar det hälsorelaterade innehållet i skolämnet, hur det undervisas samt om det finns likheter och skillnader i elevernas och lärarnas uppfattning om detta. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua två lärare och 17 elever i årskurs 9 på två olika skolor i södra Sverige. Den teoretiska ansatsen för undersökningen är Aaron Antonovskys teori om hälsoutveckling: känsla av sammanhang (KASAM). Antonovsky menar att denna teori är ett sätt att förklara vad som påverkar och utvecklar hälsa hos en individ.

Syftet med denna C-uppsats är att synliggöra hinder och möjligheter för att inom ämnet idrott och hälsa implementera hjärt-lungräddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjärt-lungräddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnåendemål i år nio. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. Våra intervjupersoner har alla anknytning till skolämnet idrott och hälsa och de är aktörer på tre olika nivåer i skolvärlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lärarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslärarna representerar realiseringsarenan. De har alla fått resonera kring målet om livräddande första hjälp och dess betydelse, legitimitet och uppnåbarhet, vilka intentioner som kan tänkas ligga bakom målformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att även inkludera HLR-begreppet.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Syfte och frågeställningarSyftet med arbetet var att undersöka och analysera om, och i så fall hur, lärares egna erfarenheter från föreningsidrotten har betydelse för planeringen av undervisningen i skolans ämne Idrott och hälsa samt belysa de eventuella konsekvenserna detta kan få för eleverna.Studien använde sig av följande frågeställningar:Undervisar lärare i Idrott och hälsa i större utsträckning inom moment som de har egna erfarenheter av från föreningsidrotten än inom moment där de saknar egna erfarenheter?Använder lärare i Idrott och hälsa de idrotter som de själva har erfarenhet av inom ämnets undervisning i syfte att eleverna skall lära sig något mer än själva idrottens utförande?Finns det elevgrupper som gynnas eller missgynnas av lärarens egna föreningsidrottsliga erfarenheter?MetodDatainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer med lärare i två F-9 skolor i Stockholms län. Totalt genomfördes sex intervjuer. Intervjupersonerna var tre män och tre kvinnor i åldrarna 28 till 63, samtliga med behörighet att undervisa i ämnet Idrott och hälsa. En dokumentinsamling med lärarnas lektionsplaneringar kompletterade intervjuerna.

Syftet med denna studie var att få en djupare inblick i hur idrott och hälsa ämnet kan påverka utvecklingsstörda elevers möjligheter att skapa sociala nätverk samt främja utvecklingen av en positiv självbild. Studien tog sin utgångspunkt utifrån tidigare studier samt teorier. Dessa visar att individer med utvecklingsstörning har små sociala nätverk, har sämre fysisk och psykisk hälsa än samhällets övriga befolkning samt löper en ökad risk att hamna i ett utanförskap. Vid utformningen av studien användes ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av semistrukturerade intervjuer som besvarades av elever och pedagoger på grundsärskolan samt gymnasiesärskolan. Resultatet visade att eleverna har få sociala kontakter utanför skolan och den egna familjesfären och att hindren för att bedriva lagidrotter ökar med ökad ålder.

En färsk inspektion på skolor runt om i landet visar tydliga tecken på att bollspel och bollen överlag är flitigt använda på idrottslektionerna. Samma underökning visar också att närvaron hos elever i den svenska skolan på idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt många tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt påverkar eleverna. Syftet med vår undersökning var därför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och få tydlighet i vilket förhållande elever har till ämnet idrott och hälsa. Genom en enkätundersökning på tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förståelse.

Syftet med undersökningen var att studera lärares egna uppfattningar om hur de arbetar med att främja elevers positiva självbild samt studera om lärarnas egna uppfattningar om elevernas självbild påverkar bedömningen av eleverna i ämnet idrott och hälsa. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av sex semistrukturerade intervjuer bland lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare år. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs utav Meads spegelteori, teorier om sociala jämförelser samt Vygotsky och det sociokulturella perspektivet. Gemensamt för teorierna är deras betoning på omgivningens inverkan på en persons självutveckling. Därutöver redogör forskningsbakgrunden för litteratur och forskning som anses relevant för studiens syfte, där bland annat de nationella styrdokumenten, undervisningsklimatet samt flow belyses.

Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares synsätt på elever i behov av särskilt stöd. Vi vill undersöka om idrottslärarna har ett individorienterat eller interaktions- och relationsorienterat synsätt. Enligt litteratur och tidigare forskning är dessa två synsätt de rådande, där det individorienterade synsättet är det dominerande i dagens skola. För att söka svar på idrottslärarnas synsätt har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi intervjuat sex verksamma idrottslärare i grundskolan. Genom intervjuerna har idrottslärarna fått beskriva sin syn på och sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd.

God self-efficacy är nyckeln till lyckosamt utförande av de flesta aktiviteter. Resultat av undersökningar inom idrottspsykologin stödjer det positiva sambandet mellan god self-efficacy och framgångsrikt utförande i sportsammanhang. Med self-efficacy menade Albert Bandura en individs uppfattning gällande sin egen förmåga att framgångsrikt utföra en aktivitet eller ett beteende. Det finns tecken på könsskillnader i self-efficacy när det gäller idrottsutförande och kvinnor tror, generellt sett, sämre om sin egen förmåga än vad män gör. Syftet med denna studie är att undersöka self-efficacy hos handbollsspelare.

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte med denna studie är att jämföra idrottslärares och elevers uppfattningar om hälsodelen i ämnet Idrott och hälsa. De frågeställningar vi använde för att uppfylla detta var: Hur stor del av undervisningstiden används till att behandla hälsodelen i ämnet idrott och hälsa? Vilken typ av undervisning anser elever och lärare används för att täcka in hälsodelen i ämnet Idrott och hälsa?Metod: Vi har i vår studie använt oss av en enkätmetod för att få en övergripande bild av jämförelsen. Vår enkät tar upp de hälsodelar ämnet Idrott och hälsa kan innehålla och är utarbetad utifrån forskningsläget samt vår pilotstudie. Enkäten delades, efter samtycke med både skolorna och föräldrarna, ut till 205 elever och nio lärare på fyra olika skolor.Resultat: Elever anser att skador, näringslära och stresshantering är de mest väsentliga momenten inom hälsodelen medan lärarna tycker att näringslära social kompetens och hygien är viktigast.