Sök:

Sökresultat:

4048 Uppsatser om Lärandets resurser - Sida 30 av 270

Snöskotern och fritidsbÄten: fritidsintressen pÄ lika villkor?

Nyttjandet av motorfordon i allmÀnhet och snöskotrar i synnerhet har ökat kraftigt i naturen. Snöskotern har sedan introduktionen i Sverige, i mitten av 1960-talet, brett ut sig över hela Norrland. MÄnga mÀnniskor kombinerar nuförtiden intresset för friluftsliv med snöskoterÄkning. Fordonet anvÀnds emellertid inte enbart för rekreation utan Àr ocksÄ ett arbetsredskap. Det Àr dock som fritidsaktivitet snöskotern rönt mest uppmÀrksamhet.

Att vara en del av en vardagsgemenskap via internet: Äldre personers erfarenheter och förestĂ€llningar

Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva Àldre personers erfarenheter och förestÀllningar av hur internet kan bidra till att vara delaktig i en vardagsgemenskap. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ innehÄllsanalys av data insamlad via fokusgrupper. Via en pensionÀrsorganisation rekryterades tolv deltagare som indelades i tre grupper och varje grupp intervjuades vid tvÄ tillfÀllen vardera. Analysen mynnade ut i tre kategorier; Resurser och begrÀnsningar för tillgÄng till vardagsgemenskap via internet, Internet som en vÀg och möjlighet till vardagsgemenskap och Betydelsen av att vara en del av vardagsgemenskap via internet. Resultatet visade betydelsen av att övervinna svÄrigheter och ha tillgÄng till resurser, dÀr en viktig aspekt var att den sociala miljön kunde pÄverka och möjliggöra tilltrÀde till en vardagsgemenskap via internet.

AvskrÀckning inom svensk försvars- och sÀkerhetspolitik

Under det kalla kriget var en av huvudanledningarna till dimensioneringen av och upptrÀdandet hos det militÀra försvaret att det skulle verka avskrÀckande för en eventuell angripare. Trots ett betydligt mindre försvar idag Àn under det kalla kriget, kvarstÄr fortfarande mÄlet för de vÀpnade styrkorna att skapa avskrÀckning. Hur kan det komma sig att det anses möjligt att Ästadkomma samma effekt fast med betydligt fÀrre resurser idag i jÀmförelse med dÄ?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om dagens syn pÄ avskrÀckning skiljer sig frÄn den som existerade under det kalla kriget, vilket i sÄ fall skulle kunna bidra till att förklara den ovanstÄende problemformuleringen. Undersökningen har genomförts i form av en jÀmförande fallstudie med hjÀlp av kvalitativ textanalys.

Sjuksköterskors upplevelser av det motiverande samtalet som metod inom hÀlsofrÀmjande vÄrd

I det hÀlsofrÀmjande arbetet ska sjuksköterskor uppmuntra och stödja patienters egna resurser samt respektera deras autonomi till en livsstilsförÀndring. Studier visar att sjuksköterskor upplever barriÀrer och kunskapsbrister i arbetet med hÀlsofrÀmjande insatser som Motiverande samtal och att det inte prioriteras i samma utstrÀckning som det sjukdomsinriktade arbetet. Syfte: var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av det Motiverande samtalet som metod inom hÀlsofrÀmjande vÄrd. Metod: En litteraturstudie utfördes med induktiv ansats för att besvara syftet. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Academic Search Elite och sammanlagt inkluderades 16 artiklar som svarade mot syftet.

Semantisk interoperabilitet - Dess betydelse för framgÄngsrik samverkan mellan heterogena informationssystem

Dagens organisationer Àr alltmera beroende av aktuell och relevant information vid rÀtttillfÀlle. DÀrför Àr det ytterst viktigt att kunna utbyta information mellan heterogenainformationssystem. Problemet uppstÄr nÀr data ska tolkas av anvÀndare. Olikadefinitioner pÄ begrepp och termer kan leda till misstolkning av data och dÀrefter felaktiginformation. Syftet med studien Àr att kunna visa de svÄrigheter som finns för att kunnauppnÄ den semantiska interoperabiliteten genom att visa illustrerande exempel frÄnsvenska sjukvÄrden.

RÀttvisa som styrverktyg : upplevd rÀttvisa som en faktor i en organisations vÀlbefinnande

Uppsatsen undersöker hur personalen pÄ EknÀs ungdomshem upplever rÀttvisa pÄ sin arbetsplats. I undersökningen deltog 31st anstÀllda varav 15st mÀn och 16st kvinnor. PÄ arbetsplatsen finns en hög sjukfrÄnvaro och hög personalomsÀttning som kan leda till ökad upplevelse av orÀttvisa. Trots detta har de anstÀllda ingen utbredd upplevelse av total eller allmÀn orÀttvisa, vissa saker upplevs mer rÀttvist medan andra saker upplevs mer orÀttvist. Personal upplever sig orÀttvist behandlade i situationer som hÀrrör till anstrÀngning, de tycker inte de fÄr de resurser de förtjÀnar eller kan pÄverka sin situation nÀr de anstrÀnger sig utöver det normala pÄ arbetsplatsen.

XML/EDI - EDI med XML-format?

Electronic data interchange (EDI) Àr en teknik vilken anvÀnds för att utbyta elektroniska dokument mellan köpare och sÀljare. Dessa dokument överförs pÄ en strikt elektronisk standardiserad vÀg, dokumenten kan vara fakturor, bestÀllningsformulÀr, leveransplaner etc. EDI har funnits i över 25Är och Àr vida spridd över vÀrlden. För att anvÀnda EDI krÀvs det stora resurser i form av kapital och kunskap. SmÄ och medelstora företag har ofta inte de resurser som krÀvs för att kunna anvÀnda EDI.Nya tekniker utvecklas stÀndigt.

Gravida kvinnor i missbruk -socialarbetares tankar och erfarenheter

Syftet med min studie Àr att belysa hur socialarbetare tÀnker kring och ser pÄ gravida kvinnor i missbruk. För att undersöka detta har jag genomfört gruppintervjuer, sÄ kallade fokusgrupper, med socialarbetare som arbetar med kvinnor i missbruk. UtgÄngspunkten för gruppintervjudiskussionerna var sÄ kallade vinjetter, det vill sÀga fiktiva fall om gravida kvinnor med olika typer av missbruksproblematik. De fyra vinjetterna var utformade som fyra historier om kvinnor med olika missbruksproblematik dÀr alla fyra kvinnor var gravida. Studien Àr induktiv och analysen av materialet Àr inspirerad av grounded theory.

NyanlÀnda elever : En studie om skolors handlingsberedskap för mottagande av elever med annan sprÄkbakgrund Àn svenska

Denna studie handlar om vilken handlingsberedskap skolor pÄlandsbygden har vad det gÀller mottagande av elever med annan sprÄkbakgrundÀn svenska.FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka krav stÀllspÄ de delaktiga rektorerna ochlÀrarna? ochhur har skolans mottagande av ickesvensktalande elever arrangerats?För att besvara dessafrÄgoranvÀndsen kvalitativ metod. StudiengörspÄ tvÄ olika skolori samma kommundÀr en lÀrare och en rektor pÄ vardera skolanintervjuas. Resultatet i studien visar attdet inte finns nÄgra lokala riktlinjer ikommunen för nyanlÀnda eleverutan enbart dokument som högre instanserhar utformat. Bristen pÄ lokala riktlinjer medför en vag stödstruktur förlÀrarna och kraven som stÀlls blir pÄ sÄ vis otydliga.

HÀlsenesmÀrta hos vÀrnpliktiga. Förekomst och förebyggande behandling: En pilotstudie

PÄ en arbetsplats dÀr medarbetarens delaktighet Àr optimal, sker ett vÀxelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas pÄ ett sÄdant sÀtt att det pÄverkar bÄde arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestation och ger upphov till hÀlsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehÄll och arbetsorganisation. Individens bidrag Àr resurser sammansatt av personliga egenskaper, förvÀntningar och behov och Àr formade i en kultur och i ett samhÀlle med sina seder och bruk och dÀr privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgÄng avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.StrÀvan mot delaktighet finns hos alla mÀnniskor, en vilja att tillhöra nÄgot större eller ett behov att tolka verkligheten sÄ att den överensstÀmmer med bilden det egna jaget. Delaktighet Àr en psykologisk term som beskriver processer till skillnad frÄn deltagande som Àr en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

En nordisk marinoperation i Arktis ? Möjligheter och problem : Marina samarbetsmöjligheter för Sverige, Norge och Danmark i Arktis

Den senaste tidens klimatutveckling har pÄverkat situationen i Arktis. För 10 Är sedan hade de arktiska lÀnderna inga uttalade arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgÀngliga omrÄden blir nu tillgÀngliga vilket enligt vissa bedömare skapar en kapplöpning om Arktis och dess resurser.I takt med en allt mer anstrÀngd ekonomi för de nordiska lÀnderna ökar viljan att finna militÀra samarbeten för att fÄ ner kostnader och hitta synergieffekter. Syftet med studien Àr att belysa vilka olika nationella övervÀganden och intressen som kan pÄverka Sverige, Norge och Danmarks syn pÄ Arktis samt hur detta kan pÄverka ett marint samarbete i omrÄdet.Studien gör en kvalitativ textanalys av officiella dokument frÄn Sverige, Norge och Danmark för att redogöra för likheter och skillnader i lÀndernas syn pÄ Arktis. MÄl/intresse, sÀkerhetshot, medel och marinförmÄga analyseras varefter tre scenarion ÄskÄdliggör marina samarbetsomrÄden i Arktis.Resultatet visar att det till stor del rÄder strategisk samsyn dock skiljer sig dansk syn pÄ sÀkerhetshot i Arktis frÄn svensk och norsk syn.

Motivation pÄ gymnasiet : - En empirisk studie av gymnasielÀrares upplevelser av motivation i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd

Studiens syfte var att beskriva och analysera lÀrares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ en fristÄende gymnasieskola. FrÄgestÀllningarna var: Vad innebÀr begreppet motivation för lÀrarna? Vilka faktorer upplever lÀrarna kan pÄverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lÀrare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lÀrmiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lÀrare pÄ en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lÀrarna tyckte motivation Àr av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier pÄ gymnasiet. LÀrarna sÄg inte nÄgon skillnad pÄ motivationsarbetet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Faktorer som de ansÄg pÄverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte sjÀlv kan pÄverka.

Man mÄste mötas pÄ vÀgen, pÄ nÄgot sÀtt. : Erfarenheter och upplevelser av interaktionen mellan professionella och förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttningar.

Ordet dyslexi beskriver en person med svÄrigheter för ord, dys = svÄrigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. BÄde miljö och biologi pÄverkar hur vÀl en elev lÀr sig lÀsa och skriva. Genetiska förmÄgor som t.ex. minne och förmÄga till koncentration, Àrvs samtidigt som olika förutsÀttningar i omgivningen blir avgörande faktorer.

VÀrldens bÀsta jobb - utvÀrdering av en Àldreomsorgsmodell

Med tanke pÄ den vÀxande andelen Àldre i vÄrt samhÀlle, Àr Àldreomsorgens verksamhet utan tvivel ett omrÄde som inom en snar framtid kommer att krÀva alltmer utav samhÀllsresurserna ? resurser som inte kommer att vara sÄ lÀtta att skjuta till. För att pÄ bÀsta sÀtt fördela de resurser som finns och inte minst för att ge vÄra Àldre en god omvÄrdnad med vÀlförtjÀnt guldkant pÄ livets höst, kommer det att krÀvas nya organisationslösningar pÄ mÄnga av de vÄrdboenden som tar emot de Àldre. Vi har fÄtt möjligheten att utvÀrdera en ny organisationsmodell för ansvarsfördelning och styrning i en Àldreomsorgsverksamhet, som sÀtter fokus pÄ hur personalen arbetar och samverkar, samt hur ledarskapet bör anvÀndas. Modellens grundkriterier Àr information, tillvaratagande av personalens kunskap och kompetens samt tydlighet och trygghet. Studien syftar till att undersöka och utvÀrdera den nya organisationsmodellen för styrning och ansvarsfördelning pÄ en Àldreomsorgsverksamhet, för att bl a urskilja framgÄngsfaktorer och utvecklingsmöjligheter.

MusikÀmnets funktion och status i grundskolan : En intervjustudie av rektorer och musiklÀrares syn pÄ musikÀmnet i grundskolan

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i hur musikÀmnet pÄ tvÄ grundskolor i vÀstra Sverige hanteras. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med en musiklÀrare och en rektor pÄ respektive skola. Studien utgÄr ifrÄn teorier som handlar om skolans kulturella förÀndring och den politiska styrningen av skolan. MusikÀmnet i skolan har genomgÄtt en stor förÀndring under 1900-talet, frÄn att vara starkt knutet till kyrkan och dess nytta, till att pÄ 2000-talet vara ett Àmne vars egenvÀrde betonas. Genom de historiska perspektiven Àr det möjligt att se och förstÄ varför musikÀmnet Àr utformat som det Àr idag.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->