Sök:

Sökresultat:

3909 Uppsatser om Lärande samtal - Sida 28 av 261

Det preoperativa samtalets betydelse för patienters vÀlbefinnande inför anestesi : Litteraturstudie

MÄnga studier har visat att vÀlinformerade patienter upplever mindre oro i samband med anestesi vilket leder till mindre risk att drabbas av intra- och postoperativa komplikationer. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det preoperativa samtalet leder till vÀlbefinnande för patienter inför anestesi. Litteraturstudien baserades pÄ Ätta kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes enligt Graneheims och Lundmans innehÄllsanalys. Resultatet visade att patienternas starkaste intryck i det preoperativa samtalet som bidrar till vÀlbefinnande var att sjuksköterskan förmedlade trygghet, att de kÀnde sig sedda som individer och inte som objekt.

Deliberativa samtal och det demokratiska uppdraget

Elevinflytande och demokrati Àr tvÄ ord som tolkas och förstÄs olika av olika personer. Det finns flera olika teoretiska ÄskÄdningar att vÀlja mellan nÀr man gör sin tolkning. Vi har sett en förskjutning i synen pÄ demokrati de senaste Ären, dÀr en allt större tyngdpunkt har lagts pÄ dialogen som demokratins hörnsten. Detta syns Àven i Skolverkets texter och borde sÄledes Äterspeglas ute pÄ skolorna. Vi har gjort en litteraturgenomgÄng dÀr vi studerat kunskapsbegreppet ur en socialkonstruktivistisk synvinkel och relaterat detta till tankar om deliberativ demokrati och deliberativa samtal, samt en kvalitativ empirisk studie för att försöka fÄ syn pÄ vilken demokratisyn nÄgra lÀrare och elever har och hur de arbetar för att uppfylla de mÄl och beskrivningar som ges i Lpo 94, kapitel 2.3, om elevers inflytande. PÄverkar strömningar inom den demokratiteoretiska diskussionen det praktiska arbetet pÄ lokal nivÄ? Av intervjuerna framgÄr att de intervjuade lÀrarna tycker att elevinflytande Àr viktigt, men det framgÄr i jÀmförelsen med elevernas svar att detta inte alltid synliggöres i det praktiska arbetet.

Amningsförberedande samtal under graviditet : En pilotstudie

SAMMANFATTNINGAmningsfrekvensen i Sverige Àr lÀgre Àn vad som rekommenderas enligt Livsmedelverket och WHO. Sett ur ett folkhÀlsoperspektiv skulle mödrars och barns hÀlsa kunna förbÀttras om fler kvinnor ammade sina spÀdbarn mer exklusivt och under lÀngre tid, varför bra metoder för amningsförberedelse bland blivande spÀdbarnsfamiljer behövs. Det amningsförberedande arbetet bör initieras av mödravÄrdsbarnmorskan redan under graviditeten. Syfte: Att utforma en standardiserad mall för utförandet av amningsförberedande samtal under graviditet. Metod: En kvalitativ pilotstudie genomförd med litteraturgranskning och fokusgruppintervju med barnmorskor, analyserade med innehÄllsanalys. Resultat: UtifrÄn identifierade faktorer med visad positiv pÄverkan pÄ amningsfrekvens samt barnmorskors kliniska erfarenhet utformades en standardiserad mall för amningsförberedande samtal. Mallen innehÄller en individanpassad och en generell del. Den individanpassade delen behandlar tidigare amningserfarenheter, förvÀntningar inför kommande amning samt tankar kring brösten och deras funktion.

Erfarenheter av egenv?rd vid typ 2 diabetes : En litteratur?versikt med kvalitativ ansats

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

OmvÄrdnadsÄtgÀrder för att minska alkoholexponerade graviditeter - En litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det fanns omvÄrdnadsÄtgÀrder för sjuksköterskor/barnmorskor att medverka till en minskning av alkoholexponerade graviditeter för fertila och gravida kvinnor. Goodmans systematiska metod anvÀndes för den metodologiska processen. Tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att det finns evidens för att kort intervention för fertila kvinnor med inslag av motiverande samtal har en signifikant reducerande effekt pÄ alkoholkonsumtionen och ökar anvÀndningen av effektivt preventivmedel. Dessutom visar resultatet att kort intervention för gravida kvinnor med motiverande samtal Àr effektivt för kvinnorna att avstÄ eller signifikant reducera alkoholkonsumtionen.

Motiverande samtal enligt MI-metoderna : anvÀndbarhet och begrÀnsningar

Bakgrund: Anledningen till att mĂ€nniskor söker sig till sjukvĂ„rden beror ofta pĂ„ deras hĂ€lsobeteende. De behöver göra en förĂ€ndring, men vad Ă€r det som fĂ„r mĂ€nniskor att göra förĂ€ndringar? Syfte: Syftet med studien var att beskriva pĂ„ vilka sĂ€tt motiverande samtal (MI) varit en anvĂ€ndbar metod för att frĂ€mja livsstilsförĂ€ndringar. Metod: Studien utfördes som en allmĂ€n litteraturstudie. Åtta empiriska studier ingick.

Uppföljning av elevens kunskapsutveckling pÄ APL : Hur APL-processer kan pÄverka synliggörande av kunskap

YrkeslÀrare med ansvar för arbetsplatsförlagt lÀrande (APL) anvÀnder sig av olika metoder för att sÀkerstÀlla att APL följs upp pÄ ett strukturerat sÀtt. Studien ÄskÄdliggör de metoder som lÀrare med APL-ansvar anvÀnder i uppföljningen av APL. Den teoretiska utgÄngspunkten fokuserar pÄ vilken kunskap som synliggörs genom dessa metoder. Tidigare forskning visar att en strukturerad process skapar förutsÀttningar för en bÀttre slutprodukt. Slutprodukten likstÀlls i studien med en mer yrkeskunnig elev.

VÀgar till god lÀsförstÄelse : Sex pedagogers uppfattningar om och erfarenheter av hur elever i Är 3-6 nÄr god lÀsförstÄelse.

Det huvudsakliga syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur lÀrare i Är 3-6 arbetar sÄ att deras elever nÄr goda resultat i lÀsförstÄelse och uppvisar lÀslust. Vi har gjort kvalitativa intervjuer utifrÄn en fenomenografisk ansats. De sex pedagoger som intervjuats har ett sÀrskilt intresse för undervisning i lÀsning och lÀsförstÄelse och Àr verksamma inom tre olika kommuner. VÄr slutsats Àr att ett starkt engagemang och betoning pÄ strukturerade och genomtÀnkta samtal förenar vÄra pedagoger. Enligt de intervjuades egna bedömningar blir eleverna genom deras undervisning bÀttre pÄ att trÀnga in i texter och uppvisar större lÀslust.

Postpartumsamtal. Kvinnors upplevelser av ett dÄligt genomfört samtal

Arbetets art: Eget arbete, fördjupningsnivÄ IIProgram/kurs/kurskod/ Barnmorskeprogrammet, 90 högskolepoÀng/Reproduktiv ochperinatal hÀlsa/OM1660.

Öga för skrĂ€ck : En studie av hur djurögon kan pĂ„verka karaktĂ€rsdesign ur ett skrĂ€ckperspektiv

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pa? vilka typer av djuro?gon applicerade pa? en ma?nsklig karakta?r som kan uppfattas som mer eller mindre skra?mmande. Arbetet grundar sig pa? teorier om fiendedesign i skra?ckspel samt o?gonens anatomi. Sex konceptbilder skapades och anva?ndes till 15 semistrukturerade intervjuer.

Preventiva samtal om risk för infektioner vid injektionsmissbruk?ökar utbildningsintervention personalens kunskap och motivation?

Bakgrund: Personer som injicerar droger riskerar att drabbas av allvarliga infektioner. Tidigare studier har visat att personal som möter personer i risk inte har tillrÀckligt med kunskap för att erbjuda hÀlsofrÀmjande insatser.Syfte:Att kartlÀgga personalens kunskap om infektioner som kan drabba personer som injicerar droger,samt undersöka om utbildnings intervention ökar personalens kunskap och motivation till preventiva samtal.Metod:Totalt genomfördes fem utbildningar med 26 deltagare frÄn psykiatri-, och infektionsavdelning, samt ungdomsmottagning. Studien genomfördes med enkÀt före och en mÄnad efter utbildning. EnkÀten innehöll kunskapsfrÄgor och frÄgor om erfarenhet av preventionssamtal med personer i risk.Resultat:Studien visade att personalen saknade tillrÀcklig kunskap om smitta vid injektion av droger och att personer i risk inte i tillrÀcklig omfattning erbjöds information och stöd. Innan utbildning skulle enbart 60 % av personalen samtala om smitta vid injektion av droger om de fick frÄgor av personer i risk.

Samtal om musik sprÄkutvecklande musikundervisning i grundskolans högre Är

Syftet med studien Àr att ur ett sprÄkteoretiskt perspektiv undersöka hur elever i grundskolans högre Är talar om musik. Teorier om sprÄkutveckling och sprÄk har anvÀnts för att pÄvisa samband mellan sprÄkutveckling och utveckling inom andra omrÄden. Betoningen har hÀr frÀmst legat pÄ musikÀmnet. Teorierna understryker helhetsperspektivets roll i den sprÄkutvecklande miljön. Integrering av sprÄk, tanke och handling framhÄlls som viktig och grundlÀggande för att bidra till det meningsskapande som utgör grunden för allt lÀrande.

Operationsteamets upplevelser av teamarbete vid robot-assisterad kirurg

Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn? optimalt resultat.

Gammal, glömd, göm : Bilder av Àldre i dagstidningar och organisationstidskrifter

Syftet med studien var att undersöka nÄgra verksamma lÀrares uppfattningar av de gÀllande uppnÄendemÄlen i svenska i Är 3. Vidare var syftet att undersöka hur lÀrarna uppger sig arbeta med tal och samtal, lÀsning och skrivning som Àr de delar uppnÄendemÄlen avser. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr sju grundskollÀrare som arbetar i Är 1, 2 och 3 medverkat. Resultatet visade bland annat att majoriteten av lÀrarna Àr övervÀgande positiva till uppnÄendemÄlen i Är 3. Trots att lÀrarna var övervÀgande positiva till uppnÄendemÄl i Är 3 riktades en viss kritik mot mÄlen som exempelvis att de Àr nÄgot diffusa.

Samtal i livets slutskede : sÀllan bota, ofta lindra, alltid trösta

Bakgrund: MĂ€nniskan har alltid sett döden som nĂ„got obehagligt och kommer troligen alltid att göra det. Ända fram till 60-talet var det fĂ„ lĂ€kare som vĂ„gade tala om diagnosen för patienten om hon var döende. De anhöriga spelar en stor roll i vĂ„rden av patienten i livets slutskede. Man ska vara lyhörd och uppmĂ€rksam för att pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kunna tolka signaler i samtal med patienter. Ansvaret som vilar pĂ„ sjuksköterskan Ă€r stort.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->