Sökresultat:
1864 Uppsatser om Lärande pć arbetsplatsen - Sida 34 av 125
TillfÀllig anstÀllning och psykologiskt kontrakt : Bemanningscentrum, NynÀshamns kommun
AnvĂ€ndningen av tillfĂ€llig arbetskraft ökar och Ă€r numera ofta en integrerad del i mĂ„nga verksamheter. TillfĂ€lligt anstĂ€llda har generellt sett sĂ€mre förbindelser med verksamheterna dĂ€r de arbetar. I samband med att fenomenet ökar uppkommer frĂ„gor kring vad det skapar för sorts arbetsklimat och relationer pĂ„ arbetsplatsen. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilken sorts psykologiskt kontrakt som finns mellan tillfĂ€lligt anstĂ€llda och verksamheterna som de arbetar pĂ„.FrĂ„gestĂ€llningar:Har bemanningspersonalen ett transaktionellt eller relationellt kontrakt till enheterna som de arbetar pĂ„?Ăr kontraktet mellan enheterna och bemanningspersonalen balanserat?Uppsatsen utgĂ„r ifrĂ„n personal frĂ„n bemanningscentrum i NynĂ€shamns kommun samt de verksamheter som de arbetar pĂ„.
Att anpassa ett smÄhus till prefab
Prefabricering eller platsbyggt hus? MÄnga stÀller sig den frÄgan. Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med prefabgentemot platsbyggt hus? Vilka ritningar behövs och hur gÄr man tillvÀga?Detta examensarbete Àr en framtagning pÄ hur man anpassar ett smÄhus till prefabricering.Platsbyggt hus Àr ett hus som byggs pÄ plats. Material fraktas dit, förvaras och kapas.Den vanligaste byggmetoden för byggande av hus.Prefabricering av hus Àr dÀremot ett hus som byggs i en fabrik eller industri.
Sambandet mellan social kompetens och stress pÄ arbetsplatsen
Den hÀr uppsatsen syftar till att ta reda pÄ om det finns nÄgot samband mellan
social kompetens och stress. I uppsatsen presenteras vad social kompetens Àr
och vad stress Àr. Sambandet har undersökts med hjÀlp av enkÀt med 16 slutna
frÄgor, 8 som handlar om social kompetens och 8 som handlar om stress och en
öppen frÄga pÄ slutet. Urvalet, som var ett bekvÀmlighetsurval, var 60
anstÀllda pÄ olika arbetsplatser i Karlskrona, av dem erhölls 52 svar. Med
hjÀlp av en Pearsonkorrelation och en fenomenologisk analys visade det sig att
det finns ett samband mellan social kompetens och stress.
Uppföljning av hur deltagare upplevde utbildningen Alkohol och droger i ett arbetsplatsperspektiv
Missbruk av alkohol och droger förekommer pÄ alla arbetsplatser. I samband med rehabiliteringsutredningar gÀllande missbruk- och beroendeproblem framkom det i flera fall att arbetskamrater och Àven chefer under flera Ärs tid hade kÀnt till eller misstÀnkt att medarbetaren haft missbruksproblem. FöretagshÀlsovÄrden Previa i Malmö sammanstÀllde en utbildning som riktades till chefer samt fackliga företrÀdare pÄ Universitetssjukhuset i Malmö, UMAS. Syfte: Avsikten med denna rapport var att följa upp vad de som deltagit i utbildningen ansÄg om upplÀgget med att arbetsgivaren och företagshÀlsovÄrden höll utbildningen tillsammans och vad man ansÄg om att utbildningen var obligatorisk. Det var Àven intressant att fÄ veta om man kÀnde till att det fanns en alkohol- och drogpolicy pÄ arbetsplatsen och om man upplevde att utbildningen haft ett vÀrde för egen del.
Redan f?r sent? En analys av begreppet beaktansv?rd kroppslig f?rs?mring och l?ngsamt framskridande skada i svensk r?tt
Denna uppsats utreder den skadest?ndsr?ttsliga problematiken som uppst?r vid l?ngsamt framskridande skador, med s?rskild inriktning p? H?gsta domstolens avg?rande i NJA 2023 s. 916. R?ttsfallet r?r fr?gan om personskada ska anses ha uppst?tt till f?ljd av att ett kommunalt vattenbolag har levererat dricksvatten f?rorenat med PFAS, vilket har lett till att inv?nare i byn Kallinge f?tt kraftigt f?rh?jda PFAS-niv?er i blodet.
?Hellre för hett Àn för kallt? : - En studie om sektionschefers uppfattningar av nödvÀndiga kompetenser för konflikthantering: exemplet statliga myndigheter
För att kunna hantera konflikter krÀvs olika kompetenser, vilka som krÀvs och hur vi behÀrskar dessa genom olika erfarenheter som vi skapat oss i olika sammanhang Àr en central frÄga i denna studie. Denna studie syftar till att undersöka vilka kompetenser sektionschefer inom statliga myndigheter upplever sig behöva för att hantera konflikter pÄ arbetsplatsen mellan sina medarbetare. Vi vill ocksÄ belysa under vilka omstÀndigheter de samlat pÄ sig dessa erfarenheter. För att besvara syftet tog vi hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: ?vilka kompetenser anser sektionschefer vara relevanta för att hantera en konflikt??, ?vilka tidigare erfarenheter anser de vara anvÀndbara?? samt ?hur anvÀnder de sig av tidigare erfarenheter för att hantera konflikter pÄ arbetsplatsen??.
SÀger en blick mer Àn tusen ord? : En kvalitativ studie om relationsskapande mekanismer i vÄrden av flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna inom en specifik verksamhet
Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som inverkar pÄ personalens relation till brukarna pÄ ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men ocksÄ utifrÄn ett sjÀlvetnografiskt förhÄllningssÀtt. Analysmetoden som anvÀnts Àr Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vÄrdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivÄ av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna pÄ korttidshemmet. Den relationella tryggheten pÄverkas i sin tur av vÄrdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vÄrdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.
VÀrdering av medbestÀmmande pÄ arbetsplatser : En modell för demokratiskt deltagande som retorisk situation
Uppsatsens syfte Àr att finna en retoriskt baserad metod för att utvÀrdera demokratisk kvalitet i specifika situationer pÄ arbetsplatser. Denna metod ska kunna anvÀndas av en retorikkonsult eller en personalchef pÄ ett företag för att fÄ en uppfattning om förutsÀttningarna för medbestÀmmande bland de anstÀllda. Metoden kombinerar retorisk teori med organisationsvetenskap och demokratiteori, och utgÄr frÄn en hypotes; att förutsÀttning för arbetsplatsdemokrati gÄr att bedöma i tillgÄngen till fördelaktiga retoriska situationer. Metoden prövas i en fÀltundersökning pÄ arbetsplatsen Nutek och en specifik situation dÀr, en flytt av verksamheten till nya lokaler..
F?R?NDRINGAR I SJ?LVBILDEN HOS KVINNOR SOM GENOMG?TT EN MASTEKTOMI TILL F?LJD AV BR?STCANCER ?r jag kvinna efter?t? En
Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och
globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt
avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin
sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.
Att arbeta med hbtq-frÄgor inom öppenvÄrden
Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken erfarenhet och upplevelse vÄrdpersonal har av att arbeta med hbtq-frÄgor. Bakgrund: Sverige har kommit lÄngt med jÀmnstÀlldhet och arbete mot diskriminering. Trots detta finns det studier som tyder pÄ att personer inom hbtq-gruppen kÀnner sig illa behandlade och krÀnkta i vÄrden. Författarna kÀnner dÀrför ett stort behov av att belysa detta problem. Metod: En kvalitativ metod med intervjuer valdes och genomfördes pÄ tvÄ öppenvÄrdsmottagningar.
Med hÀlsa som vapen : En studie i lÄngsiktigt hÀlsoarbete för personalen inom privat omsorg
Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka hur ett privatÀgt omsorgsföretag arbetar lÄngsiktigt med personalens fysiska och psykiska hÀlsa samt hur personalen upplever hÀlsoarbetet och sin fysiska och psykiska hÀlsa pÄ arbetsplatsen. DÄ verksamheten i första hand beskrevs som brukarstyrd var det intressant att undersöka hur ett företag kan arbeta aktivt med personalens hÀlsa utan att det inkrÀktar pÄ den brukarstyrda verksamheten. Detta var vid studiens genomförande ett relativt outforskat omrÄde inom arbetshÀlsoforskningen. Genom enskilda intervjuer med tvÄ personer ur ledningen, och genom tvÄ parintervjuer med fyra personer ur personalen kartlade författarna hur företaget arbetar lÄngsiktigt med personalens hÀlsa samt hur personalen upplever hÀlsan pÄ arbetet. Resultatet bearbetades med hjÀlp av en analysmetod beskriven av Kvale och Brinkmann (2009).
Den etiska förvaltningen : En empirisk studie av aktiv och passiv förvaltning avseende svenska etikfonder under perioden 2007 - 2014
Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.
Att hantera tid : En fallstudie av medarbetares sÀtt att prioritera i sitt dagliga arbete
Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.
Arbetslöshet bland unga vuxna : Ăr som att leva i Sverige och vĂ€nta pĂ„ vĂ„ren
Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.
Ledares motivation av anstÀllda
Mitt syfte med denna intervjustudie var att ta reda pĂ„ hur arbetsledningen motiverar deanstĂ€llda och hur de anstĂ€llda ser pĂ„ ledningens sĂ€tt att motivera. Studien har en kvalitativansats, dĂ€r intervjuer anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att ledningenförsöker motivera sina anstĂ€llda men att det Ă€r svĂ„rt dĂ„ de av ekonomiska skĂ€l hindras. Detvisade sig Ă€ven att alla Ă€r överens om att det finns en god kommunikation mellan ledare ochmedarbetare. Ăvrigt visade resultatet att sĂ„vĂ€l ledare som medarbetare anser att bĂ„de lönenoch arbetsklimatet Ă€r viktigt för att man ska trivas pĂ„ arbetsplatsen.