Den svenska skolan har under historiens gång haft olika syn på bedömning och genomfört olika former av betygssystem. I och med den nya förändringen i skolan 2012 ändrade man det svenska betygsystemet och betygsättningen började införas redan i årskurs 6 i grundskolan. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera hur elever i årskurs 6 upplever och uppfattar bedömning i skolan. Arbetet grundar sig på den sociokulturella teorin, där kommunikation och elevens bakgrund står i fokus. För att undersöka forskningsområdet kommer följande frågeställningar att studeras:1.

Syftet med vår undersökning var att få en uppfattning om hur rektorer, lärare och elever vid två musikskolor ser på motivationens betydelse i instrumentundervisning. Syftet var även att undersöka vad dessa två skolor gör för att rekrytera elever till träblåsinstrumenten. Till träblåsinstrumenten räknas tvärflöjt, oboe, klarinett, saxofon och fagott. Vi valde att göra intervjuer med rektorer och lärare från de båda musikskolorna samt en enkätundersökning med elever som spelar i blåsorkester. Undersökningen visade att det inte gjorts någon särskild satsning för att rekrytera elever till träblåsinstrumenten.

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur lärare beskriver att de gör för att skapa goda lärandemiljöer i klassrummet för elever i behov av särskilt stöd. Detta för att som blivande lärare öka kunskapen hur man på bästa sätt kan ge stöd och underlätta för elever med beteende- och inlärningssvårigheter. I den här undersökningen har en kvalitativ studie gjorts där fem lärare och en specialpedagog har intervjuats för att få reda på hur dessa arbetar med att skapa goda lärandemiljöer för elever i behov av extra stöd. Specialpedagogiken ligger i centrum med två teorier som bakgrund som används mycket inom specialpedagogiken, behaviourismen och den sociokulturella teorin. De viktigaste begreppen inom området specialpedagogik har beskrivits samt vanliga diagnoser bakom inlärnings- och beteendesvårigheter, då det är viktigt som lärare att vara insatt i detta vid undervisning av elever i behov av stöd.I resultatet ses att vikten av individualisering och struktur i klassrummet gör mycket för inlärningen.

Syftet med detta examensarbete är att få en bild av hur eleverna ser på motivationen under matematiklektionerna, samt om eleverna upplever någon skillnad mellan låg- och mellanstadiet i matematikundervisningen vad gäller motivationen.I bakgrunden presenteras motivation utifrån några olika definitioner. Olika begrepp inom motivation så som inre och yttre motivation, prestationsmotivation och flow beskrivs samt att tre olika teorier belyses.Studien är gjord i Kalmar och sammanlagt har 23 elever intervjuats, 11 elever från årskurs 3 och 12 elever från årskurs 6.Resultatet visar på att det är olika faktorer som inverkar på elevernas motivation men att det framförallt är elevernas inre motivation som påverkar. För att eleverna ska uppleva matematiken mer motiverande krävs dock att det används mer praktiska uppgifter så som spel och lekar i undervisningen. De elever som medverkade i undersökningen upplevde att matematiken är mer motiverande på mellanstadiet då uppgifterna är mer utmanande och eleverna ser en användning av matematiken i det vardagliga livet..

Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur man kan integrera elever med Aspergers syndrom i skolan, samt ta reda på vad verksamma pedagoger tycker om integreringen. Vi ville också ta reda på olika material och undervisningsmetoder som kan användas för att integrera elever med Aspergers syndrom. För att få fram svar på dessa frågor har vi använt oss utav en kvalitativ metod, vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika personer med olika yrkeserfarenheter. Vi har även tagit del av tidigare forskning för att få olika synvinklar på våra problemformuleringar. Resultatet vi har kommit fram till stämmer väl överens med den litteratur vi läst.

Syftet med denna studie är att få ta del av speciallärares erfarenheter kring sitt arbete med elever i matematiksvårigheter. Jag valt att göra en livsberättelsestudie, där fyra speciallärares berättelser kring sitt arbete med elever i matematiksvårigheter är i fokus. Genom deras egna berättelser om sitt liv som speciallärare vill jag komma åt hur de jobbar med sina elever och varför de väljer att jobba på just de sätten de gör. Jag vill få fram speciallärarens tankar kring varför dessa elever hamnar i matematiksvårigheter och vad det kan bero på.Resultatet visar att de speciallärare som deltagit i studien är ganska samstämmiga i hur de idag jobbar med sina elever och varför de gör som de gör. Resultatet visar att det är en komplex fråga hur man får dessa elever inkluderade i den ordinarie undervisningen.

AbstraktDetta examensarbete handlar om språkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar väljer att inte läsa ett modernt språk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lärare och en skolledare samt en enkätstudie med elever, för att få fram en bild av hur de ser på språkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet är att söka svar på just detta, samt ta reda på vilka elever det är som går i dessa grupper och hur tiden utnyttjas där. De svar jag fått fram tyder på att både elever och lärare ser brister i organisationen; det är en relativt stökig miljö och många elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla är dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjälp med dessa två ämnen.

Vår studie handlar om läs- och skrivsvårigheter och dyslexi i grundskolan och hur man som lärare upptäcker och arbetar med de elever som har svårigheter, vilket också har varit vårt syfte genom arbetets gång. Det finns ett intresse för dessa elever med läs- och skrivsvårigheter eftersom det för dem innebär en stor problematik att dagligen handskas med detta ? både i vardagliga situationer och i skolan. Eftersom dyslexi och läs- och skrivsvårigheter är ett vanligt förekommande problem anser vi att vi, som blivande lärare behöver mer kunskap kring ämnet då vi med all säkerhet kommer att träffa på elever med dessa svårigheter, och när det händer vill vi kunna möta dessa elever med svårigheter på bästa möjliga vis. Vi har valt att bygga vår empiri på intervjuer med grundskolelärare, specialpedagog och speciallärare, där några intervjuer varit öga mot öga och en del via mail..

Syftet med uppsatsen är att försöka ta reda på om andraspråkselever har svårare med matematik på grund av att de inte behärskar språket eller om det finns andra orsaker till detta. Hur kan man förebygga och åtgärda detta och hur kan undervisningen anpassas till dessa elever?Mina frågeställningar är:? Har språket en stor betydelse i matematikundervisning?? Hur arbetar lärare respektive speciallärare med elever som har invandrarbakgrund i matematik?? Finns det andra orsakar till svårigheterna att förstå matematik?Jag har gjort intervjuer med tre lärare som alla har flerårig erfarenhet av att undervisa elever med invandrarbakgrund.Resultat visar att den stora svårigheten för de här eleverna, är bristen av språkförståelse och underliggande orsaker, som man bär med sig från sitt liv i ett krigshärjat land. Allt tillsammans skapar en brist på koncentration.Slutsatsen blir: För elever med invandrarbakgrund är det så viktigt att öka förståelsen och begreppsinlärningen att känna till vad ordet betyder ger en ingång till problemet. Bildens betydelse förstärker tänkandet tillsammans med ordets innebörd och bilden förstärker vi inlärningen..

Uppsatsen syfte är att ta reda på hur genusperspektivet framställs i Liza Marklunds kriminal-roman Sprängaren. Fokus har lagts på karaktärerna Annika Bengtzon och Christina Furhage. Tonvikten ligger främst på Annika. Författaren Liza Marklund och Sprängaren presenteras i inledningen samt syftet och problemprecisering. Därefter följer en kort historik som har sin utgångspunkt i 1800-talet och som löper ända fram till idag.

Syftet med vårt examensarbete är att ge en fördjupad förståelse för hur vi som pedagoger kan upptäcka och hjälpa elever som har koncentrationssvårigheter i skolan. Ett annat syfte är att ge en beredskap inom ämnesområdet eftersom våra erfarenheter visar på att koncentrationssvårigheter förekommer i skolan. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där vi har intervjuat sju pedagoger. Den teoretiska anknytningen fungerar som en bakgrund i studien som lyft fram i resultatet. I diskussionsdelen diskuterar vi fram utifrån empiri och litteratur hur man kan upptäcka och hjälpa elever med koncentrationssvårigheter..

Syftet med vårt examensarbete var att sätta oss in i de olika organisationsformerna åldersindelat/åldersblandat, ur både lärar- och elev perspektiv. Detta har vi undersökt dels genom enkäter till elever i årskurs 5 som har gått i en åldersblandad skola och nu övergått till en åldersindelad klass. Vi har ställt frågor om vad elever har för erfarenheter av de olika organisationsformerna. Undersökningsgruppen bestod av 34 elever i årskurs 5. Vi har även använt oss av intervjuer med sex olika lärare där vi frågade om lärarnas uppfattning om skolans organisation, hur de såg på elevers sociala utveckling och lärande, elever med inlärningssvårigheter och lärarens arbetssituation.

Detta är en observations- och intervjustudie av hur gymnasielärare på ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta är också en studie där jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det någon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekräftad i klassrummet? Eller är det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig på olika sätt i olika studiesituationer, och att lärarna har olika strategier för att hantera såväl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lärarna är medvetna om dessa strategier och när de behöver använda den.

Abstract/Sammanfattning Problemområde För elever med funktionsnedsättningar är behovet av informations- och kommunikationsteknik många gånger störst och ibland även en förutsättning för att eleverna ska nå målen i sin utbildning. Lärare i grundsärskolan arbetar mycket med att finna lämpliga redskap och metoder som leder till lärande och utveckling. Forskning visar att digitala redskap som surfplattan gör undervisningen tillgänglig. Surfplattan har fått ett genombrott i den svenska skolan. Då den anses ge eleverna nya förutsättningar till lärande och utveckling, medför detta att elever inom grundsärskolan får nya möjligheter att utforska och utmana sitt lärande.

Syftet med förevarande uppsats är att utröna hur elever och lärare uppfattar inflytande och makt i en skolkontext, huruvida dessa uppfattningar de facto återspeglas i undervisningen samt om det är möjligt att gemensamt vidareutveckla utbildningen. Analysen utförs med hjälp av fyra separata kvalitativa enkätundersökningar, vilka inkluderar 32 elever (fördelat på två klasser) och fjorton lärare på två skolor i södra Sverige. Resultatet visar först och främst på att både lärare och elever ser på inflytande som något positivt och essentiellt för elevers utveckling. Dessutom går det, enligt de tillfrågade lärarna och eleverna, dels att konstatera att såväl formellt som informellt inflytande är beståndsdelar i elevinflytandebegreppet, men även att både lärare och elever premierar det informella, undervisningsrelaterade inflytandet. Vidareutveckling förefaller därutöver primärt ske genom utvärderingar samt via en kontinuerlig dialog mellan lärare och elever.