I tidigare forskning har det framkommit att elever som undervisas efter sÀrskolans kursplaner i grundskolan har olika möjligheter att delta i den ordinarie undervisningen med övriga elever. Syftet med examensarbetet Àr att redogöra för hur pedagoger beskriver att de arbetar med att inkludera elever som undervisas efter sÀrskolans kursplaner i grundskolan samt vilka förutsÀttningar som krÀvs för en inkluderande skolverksamhet. Syftet har besvarats genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger som undervisar elever som lÀser efter sÀrskolans kursplaner i grundskolan i de tidigare Äldrarna (F-5). Studiens resultat visar att det Àr stor skillnad i hur pedagoger arbetar för att inkludera elever. Pedagoger ger olika förutsÀttningar för eleven att delta i skolverksamheten beroende pÄ om undervisningen individanpassas samt vilket stöd eleven ges.

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

I kursplanen för idrott och hÀlsa betonas friluftsliv starkt. Friluftsliv ska ingÄ i undervisningen i Àmnet och elever ska efter avslutad grundskoleutbildning ha grundlÀggande kunskaper om friluftsliv. Friluftsliv har Àven betydelse för vÄr hÀlsa, dÀrför Àr elevers uppfattningar om friluftsliv i grundskolan intressant och belyses i denna undersökning, samt hur elever uppfattar sina egna fÀrdigheter i friluftsliv. Undersökning Àr kvantitativ och bygger pÄ en enkÀtundersökning som 135 elever medverkat i. Undersökningen Àr utformad sÄ att friluftsliv ses ur tvÄ perspektiv, dels genom friluftslivsaktiviteter och dels genom naturmiljöaktiviteter.

Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsÀttning i grundskolan. En kvalitativstudie ur nÄgra pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school) Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Specialpedagogik, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsÀttning. Studien utgÄr frÄn litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Den hÀr C-uppsatsen handlar om hur lÀrare bemöter utagerande elever. Som utgÄngspunkt beskrivs tre olika perspektiv pÄ specialpedagogik som pÄverkar hur detta möte mellan lÀrare och elev blir. I tidigare forskning har det visat sig att det relationella perspektivet Àr det som enligt Lpo 94 ska genomsyra verksamheten i skolan, men att det Àr det kategoriska perspektivet som i sjÀlva verket Àr rÄdande. För att ta reda pÄ hur lÀrare bemöter utagerande elever har jag gjort kvalitativa respondentintervjuer med tre lÀrare i Är 4-6 som berÀttar hur de arbetar och vilka erfarenheter de har i arbetet med utagerande elever. Det visar sig att alla tre lÀrare i grunden utgÄr ifrÄn samma perspektiv, det relationella, men att det i praktiken skiljer sig Ät nÀr det gÀller arbetssÀtt mellan de intervjuade lÀrarna.

Det omrÄde som denna studie har forskats kring Àr specialundervisning för elever med autism och annan funktionsnedsÀttning inom Àmnet idrott och hÀlsa. Syfte med studien Àr att beskriva hur idrottslÀrare arbetar med den motoriska utvecklingen hos de elever som har autism och annan funktionsnedsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa. I studien beskrivs elevers normala motoriska utveckling för att pÄ sÄ sÀtt förstÄ vilka svÄrigheter elever med funktionsnedsÀttning och autism har och vilka anpassningar som krÀvs i skolmiljön för att elever ska kunna vara delaktiga. Empirin har samlats in genom nio observationer pÄ tre olika skolor i vÀstra Sverige. I resultatet framgÄr det att en idrottslÀrare bör ha kunskaper om barns motoriska utveckling, övningar och moment som trÀnar grov- och finmotoriken, elevens funktionsnedsÀttning, elevens personliga egenskaper och elevens intresse dvs.

BAKGRUND: AllmÀnheten Àr medveten om att historia Àr ett viktigt Àmne för förstÄelsenför samtiden och för att kunna tolka dÄtiden. Historia hjÀlper mÀnniskor att fÄ en förestÀllningom demokratins vÀrld, uppfattning och förstÄelse för andra mÀnniskors kulturarv samt hjÀlpermÀnniskan att skapa sin identitet. Det har i Ärtionden debatterats om historieÀmnets existensoch omfattning i skolans vÀrld av sÄvÀl historielÀrare, historiker, politiker som massmedia.Det Àr pÄ grund av detta vi vill undersöka vad elever tycker om Àmnet.SYFTE: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka i hur stor utstrÀckning elever Àr intresseradeav historieÀmnet i Ärskurs fem. Vi vill ta reda pÄ vad elever Àr intresserade av i historieÀmnetsamt vilka pedagogiska metoder i undervisningen som medför ett ökat intresse hos elever.METOD:Vi har genom en kvantitativ studie delat ut frÄgeformulÀr till elever i Ärskurs fem pÄ tvÄskolor i vÀstra Sverige. UtifrÄn bakgrund, teoretisk utgÄngspunkt och insamlad empiri har visedan bearbetat och analyserat elevers historieintresse med hjÀlp av SPSS (Statistical Packageof Social Science) version 17.RESULTAT:I vÄr studie kom vi fram till att elever Àr intresserade av hur mÀnniskorna levde förr i tiden,andra lÀnders historia och lokalhistoria.

Tematiskt arbete Àr en Àmnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn pÄ densamma. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever frÄn Ärskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi sjÀlva genomförde under en treveckorsperiod. DÀr gavs tillfÀlle att pÄ nÀra hÄll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka matematiska möjligheter legoaktiviteter ger och vilka matematiska kunskaper elever kan utveckla genom att bygga med lego.Vilket legomaterial finns och hur anvÀnder pedagoger lego som pedagogiskt verktyg i förskoleklass? Elever och pedagoger har intervjuats och observationer har gjorts i tre förskoleklasser.Resultatet av arbetet visar att elever fÄr möta matematik pÄ mÄnga olika sÀtt genom att bygga med lego. De fÄr möjlighet att lÀra sig lÀgesord, mÀngd, geometri, addition, multiplikation och att konkret se att multiplikation Àr kommutativ. Elever fÄr Àven möjlighet att samarbeta, lösa problem, vara kreativa, skapa bilder av tal, trÀna minnet och att koncentrera sig..

Skilda meningar rÄder om modersmÄlets roll i undervisningen. Syftet med studien var dels att undersöka hur elever anvÀnder modersmÄlet (bosniska) respektive svenska sprÄket vid matematiska problemlösningar samt i vilken utstrÀckning modersmÄlet anvÀnds i matematikundervisningen. Undersökningen var kvalitativ och metoderna som anvÀndes var observationer samt intervjuer av ett antal elever. Resultatet visade att de flesta eleverna har ett utvecklat vardagssprÄk men saknar matematiska begrepp pÄ bÄda sprÄken..

I denna litteraturstudie har vi Àmnat undersöka vad inkludering innebÀr, med fokus pÄ elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har ocksÄ undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjÀlpa dem. Genom att samla in data frÄn vetenskapliga artiklar har vi nÄtt vÄrt syfte som vi sedan analyserat utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebÀr att alla elever ska undervisas tillsammans och att det Àr skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara bÄde positiva och negativa.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka elevers instÀllning till sitt lÀrande under ensemblespelet i musikundervisningen relaterat till deras erfarenheter av fritidsmusicerande. Skiljer sig synen pÄ ensemblespelet beroende pÄ arten av elevens fritidsmusicerande? FÄr alla elever en chans att utvecklas i sitt musicerande? Spelar valet av lÄtar in i elevernas syn pÄ momentet? Jag har i första hand anvÀnt mig av en kvalitativ studie, dÀr jag intervjuat elever om deras uppfattningar av Àmnet. De resultat jag fick fram visar pÄ att de elever jag intervjuat som pÄ fritiden musicerar i grupp inte ges samma förutsÀttningar att utvecklas under skolans ensemblespel, som de elever som endast musicerar pÄ egen hand eller de elever som inte alls musicerar. AngÄende lÄtrepertoaren sÄ anser eleverna att lÄtarna fungerar, men de elever som pÄ fritiden spelar i grupper efterlyser större genrebredd och svÄrare material.

Denna uppsatts har som syfte att undersöka hur ökad mÄluppfyllelse för elever med utlÀndsk bakgrund och svenska som andrasprÄk kan uppnÄs. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie med inriktning pÄ elever med utlÀndsk bakgrunds sÀrskilda behov, undervisningsstrategier för ökad mÄluppfyllelse gÀllande elever med utlÀndsk bakgrund samt lÀrarens roll i detta. Analysen har genomförts med betoning pÄ ett interkulturellt perspektiv. FrÄgor som uppsatsen behandlar Àr hur man kan arbeta för att öka elever med utlÀndsk bakgrunds mÄluppfyllelse samt hur detta arbete skulle kunna genomföras. Resultaten visar att en blandning av en formell inlÀrningsmiljö tillsammans med en informell inlÀrningsmiljö frÀmjar elevernas mÄluppfyllelse.

Syftet med studien var att finna svar pÄ hur högpresterande elever upplever att lÀsahögskolematematik under sin gymnasietid, vilket Àr högst aktuellt med tanke pÄ Skolverketsförsök med spetsutbildningar som startades upp hösten 2009. För att uppfylla detta syftevaldes en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med sex elever som lÀser högskolekurser imatematik i samband med sina gymnasiestudier. Resultatet visar att eleverna har en positivinstÀllning till fenomenet men att det kan utvecklas ur flera aspekter. Det har gÄtt att urskiljatre typer av elever som upplever inlÀsningen av kursen pÄ olika sÀtt, ?studieförberedaren?,?prövaren? och ?tidsfördrivaren?.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka uppfattningar elever med hög frÄnvaro i Àmnet idrott och hÀlsa har om detsamma. Vi som blivande lÀrare i idrott och hÀlsa vill fÄ en ökad kunskap om hur vi som lÀrare ska kunna motivera de elever som har hög frÄnvaro i idrott och hÀlsa pÄ gymnasieskolan. VÄr undersökning bygger pÄ intervjuer med elever frÄn tvÄ gymnasieskolor. Skolorna Àr av olika storlek men bÄda ligger i södra Sverige. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat Ätta elever, fyra flickor och fyra pojkar.