Examensarbetet belyser så väl fördelar som nackdelar under utveckling av USB-enheter med PIC processorn PIC16C745 som grund. Processorn används i detta projekt för att möjliggöra en effektiv distansövervakning via USB gränssnittet. I detta projekt har en USB-enhet konstruerats med uppgiften att leverera data från olika givare till en PC. Vidare publiceras dessa data på Internet via en webbserver. Givarna är av typen analoga och binära. Till de analoga givarna hör två stycken temperatur- och en ljusgivare.

Det här är ett projekt som undersöker ett nytt sätt för bostäder att utformas. Hyresägenheter med fler rum, där kontraktet kan delas upp mellan de boende. Samtidigt värnas arkitektoniska kvalitéer, som burspråk i varje rum. För att minimera de uppvärmda allmänna ytorna i byggnaden går trapphuset och hissen utomhus, och binder samman lägenheterna med en slags loftbalkong. Varje våningsplan får sålunda en mötesplats där grannar kan socialisera.

Perenner har under det senaste decenniet blivit ett allt vanligare inslag i den offentliga miljön, där de används för att försköna parker och torg runt om i vårt land. På många håll ser man dock bristande anläggningar, vilket gör att både upplevelsevärden och ekonomiska resurser går förlorade. Den kunskap som behövs för att skapa långsiktigt hållbara perennplanteringar är idag otillräcklig och facklitteratur är mycket begränsad. Detta examensarbete har haft som mål att samla erfarenheter från ett antal verkliga exempel, där perenner har använts som ett centralt element med varierad framgång. I arbetet har sex perennplanterings-projekt i södra Sverige studerats, varav två bostadsgårdar och fyra parker. Genom platsbesök och intervjuer med ansvariga landskapsarkitekter eller designers, har projektens olika skeden undersökts, från projektstart till färdig anläggning. Avsikten har varit att identifiera de faktorer som är av avgörande betydelse för resultatet när man arbetar med perenner i offentlig miljö. Med de fallstudier som har gjorts, kan man konstatera att verkligheten är komplex och att varje uppdrag är en unik situation. Några viktiga slutsatser för att nå ett långsiktigt hållbart resultat är en god samorganisation mellan de inblandade aktörerna, gedigen kunskap om växtmaterialet och en pålitlig skötsel.

SammanfattningDe flesta företag som arbetar med produktutveckling idag använder sig av någon form avproduktutvecklings-process. Även om en process är mycket användbar, så garanterar inte den enframgångsrik produktutveckling. En av de viktigaste aspekterna i projektarbete ochproduktutveckling är kommunikation ? hur projektmedlemmar utbyter information medvarandra. En framgångsrik produktutveckling är svår att uppnå utan effektivprojektkommunikation.Temat för den här uppsatsen är baserad på denna bakgrund.

Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är ett redskap som används i Sverige och 120 andra länder och processen används för att förutse miljöpåverkan som kan komma att inträffa som ett resultat av olika projekt som etableras. I Sverige krävs MKB alltid för särskilda projekt, så som vägprojekt. Processen försöker inkorporera miljöaspekter i projekt och även ge allmänhet och intressenter möjlighet att yttra sig och ställa frågor kring projektet. Detta kallas att hålla samråd vilket ska hållas under hela MKB-processen. I Sverige finns lagar som begär att samråd hålls under processen, men forskning kring jämställdhet och samrådsförfarandet kallad JämSam visar att det är en överrepresentation av äldre män på dessa möten.

Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är ett redskap som används i Sverige och 120 andra länder och processen används för att förutse miljöpåverkan som kan komma att inträffa som ett resultat av olika projekt som etableras. I Sverige krävs MKB alltid för särskilda projekt, så som vägprojekt. Processen försöker inkorporera miljöaspekter i projekt och även ge allmänhet och intressenter möjlighet att yttra sig och ställa frågor kring projektet. Detta kallas att hålla samråd vilket ska hållas under hela MKB-processen. I Sverige finns lagar som begär att samråd hålls under processen, men forskning kring jämställdhet och samrådsförfarandet kallad JämSam visar att det är en överrepresentation av äldre män på dessa möten.

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

Den djupstudie som projektgruppen genomfört visar på tydliga generaliserbara grundläggande lärdomar om kopplingarna mellan den lilla och den stora organisationen. Initialt döljs de principiella likheterna mellan projektarbetet och företaget av de betydande skalskillnader och verksamhetsskillnader som föreligger. Gruppen kunde dock vinna insikt i dessa likheter över tid i arbetet. De likheter som identifierades tycks kunna kategoriseras i fem framgångsfaktorer, alla gemensamma för den lilla och den stora organisationen. Framgångsfaktorerna kan delas in i externa respektive interna faktorer.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien är initierad av Socialstyrelsen och innehåller förutom bidrag till projekten även delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvärdering av projekten.Syftet med arbetet är att ge en bild av hur det är att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.? Vilka är projektledarna?- Hur är deras arbetsklimat?- Vilka är deras arbetsuppgifter?- Vad driver dem?- Hur ser deras stöd ut?? Vad ser de som framgångsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?? Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?? Vilka mervärden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende på deras storlek, förankring i samhället, ideologi och historia. Detta är faktorer som i hög grad påverkar hur projekten drivs och därför också villkoren för projektledarna.Projektledarna i den här satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de ständigt måste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anställningsform därför ofta är tämligen osäker.

Anläggningsbranschen har länge ansetts som en relativt fragmenterad bransch där de tre stora leden, beställare, projektörer och entreprenörer drar åt olika håll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mål som i själva verket gynnar de själva mer än att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssätt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bättre samt att tidsplanen ofta inte räcker till.För att råda bukt på detta problem börjar det växa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nämligen utökad samverkan. Utökad samverkan går att tillämpa på samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det är kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstår från start- till slutfasen i projektet. Själva grundprincipen med utökad samverkan är att det ska flyta på som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

Arbetet behandlar säkerhetstestning av webbapplikationer och CMS plattformen EPiServer. För att Know IT Dalarna ska kunna fortsätta leverera säkra webblösningar efterfrågar de en säkerhetsanalys över plattformen EPiServer men även över sina egenutvecklade applikationer. Syftet med arbetet var att höja säkerheten kring Know ITs webbaserade projekt och samtidigt göra utvecklarna mer medvetna om säkerheten vid utvecklingsfasen. Resultatet var att EPiServer som plattformen tillhandahåller en fullgod säkerhet. De direkta brister som identifierades var upp till antingen Know IT eller kunden att åtgärda och ansvaret lades på den som hade hand om driften av webbplatsen.

Anläggningsbranschen har länge ansetts som en relativt fragmenterad bransch där de tre stora leden, beställare, projektörer och entreprenörer drar åt olika håll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mål som i själva verket gynnar de själva mer än att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssätt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bättre samt att tidsplanen ofta inte räcker till.För att råda bukt på detta problem börjar det växa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nämligen utökad samverkan. Utökad samverkan går att tillämpa på samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det är kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstår från start- till slutfasen i projektet. Själva grundprincipen med utökad samverkan är att det ska flyta på som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

I Sverige krävs ett så kallat koncessionstillstånd för att få bygga och sedan använda elektriska starkströmsledningar. Denna kandidatuppsats beskriver den svenska tillståndsprocessen för ledningar som kräver linjekoncessionstillstånd, från den tidpunkt då ett beslut tas om att en kraftledning behöver byggas fram tills dess att koncessionsbeslutet slutligen meddelas. Syftet är dels att beskriva den svenska tillståndsprocessen för ledningar som kräver linjekoncessionstillstånd men även att granska tidsåtgången för denna process. I rapporten framställs prövningsförfarandet för kraftledningar med beskrivning av den specifika ledningslagstiftningen samt därtill en genomgång av övriga prövningar som kan komma att bli aktuella beroende på omständigheterna i aktuellt projektet. Därutöver behandlas kortfattat den tillkommande markåtkomstfrågan med tillhörande ersättningsförfarande.

Titel: Kunskap ? nyckeln till framgång? Seminariedatum: 2011-01-12Högskola: Mälardalens Högskola VästeråsInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutvecklingÄmne/kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi ? FÖA 300Författare: Linda Lycken (780131) och Rafael Vega Trujillo (870711)Handledare: Sara Melén Nyckelord: Innovation, kunskap, knowledge managementSyfte: Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för den kunskap som finns på ASSA samt att se hur kunskap påverkar utvecklingen av innovationer.Metod: Kvalitativ och deduktiv metod. En fallstudie har genomförts genom 2 semistrukturerade intervjuer på ASSA. Teori: Teorikapitlet baseras på vetenskapliga artiklar och böcker om innovation, kunskap och  knowledge management.Empiri: Empirikapitlet består av intervjuer med två anställda på ASSA, Perla Bovin som är designansvarig samt projektansvarig Jonas Herrmann. Dessutom har ASSAs webbplats och årsredovisning från 2009 använts.Slutsats: Det går att identifiera synlig och osynlig kunskap på ASSA.