Denna uppsats behandlar den va?rdeskapande fo?rma?gan hos finansiell riskhantering ro?rande svenska fo?retags valutarisker. Fo?rfattarna finner ej ett tydligt positivt samband mellan anva?ndning av finansiell riskhantering och fo?retagsva?rde ma?tt som Tobin?s Q. Detta tyder pa? att finansiella marknader inte va?rderar arbete i syfte att minska den fo?retagsspecifika risken vilket sta?rker fundamentala ide?er inom portfo?ljteori men sta?r samtidigt i konflikt med flertalet empiriska underso?kningar genomfo?rde under de senaste tjugo a?ren..

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lärare leder i klassrummet, samt hur detta påverkar lärandemiljön. Genom kvalitativa intervjuer med lärare på högstadiet framkom vilka olika strategier de använder för att leda och organisera klassrumsarbetet, samt vilka faktorer och strategier som är vägvinnande när det gäller att uppnå en positiv lärandemiljö i klassrummet. Resultaten visar att bl.a. tydlighet från lärarens sida, både när det på vilka olika sätt instruktioner ges samt vad som ska göras, leder enligt lärarna till ett lugn hos eleverna då de kan ta till sig instruktionerna och förstår vad som förväntas av dem, vilket då har en positiv inverkan på klassrumsmiljön. Även goda elevrelationer fördes fram som en viktig faktor för ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet.

Den inga?ende merva?rdesskatten som a?r ha?nfo?rlig till fo?rva?rv som har ett direkt och ome- delbart samband med en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?telse a?r inte avdrags- gill. Till fo?ljd av EU-domstolens avgo?rande i X BV och HFD:s avgo?rande i HFD 2014 ref. 1 sta?r nu klart att kostnader ha?nfo?rliga till en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?- telse ocksa? kan utgo?ra allma?nna omkostnader, vilket medfo?r att den inga?ende merva?r- desskatten a?r avdragsgill i den ma?n fo?rva?rven har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten eller en avgra?nsad del da?rav.Avgo?randena i X BV och HFD 2014 ref.

Lindblom, C. och Skoog, D. (2008) Uppdrag och verklighet - En studie omuppdragsbeskrivningens inverkan på chefskapet.C-uppsats i sociologi.Högskolan i Gävle, institutionen för vårdvetenskap och sociologi.Undersökningens syfte var att undersöka om verksamhetschefer upplever att deras uppdragsbeskrivning stämmer överens med det dagliga arbetet inom verksamheten samt om uppdragsbeskrivningen inverkar på deras yrkesroll som verksamhetschef inom ordinärt boende, hemtjänst.Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer.Antal informanter som deltog i studien var fyra verksamhetschefer inom ordinärt boende inom Omvårdnad Gävle. Resultatet visade att verksamhetscheferna inte upplevde att uppdragsbeskrivningen motsvarade vad de utförde i det dagliga arbetet i verksamheten. Uppdragsbeskrivningens inverkan på ledarskap respektive chefskap upplevdes som viktig,dock upplevde inte cheferna att den var uppdaterad.

Att allt fler och fler multinationella företag tar sig ut på marknaden är ingen nyhet, det harpågått under flera år, trots detta är det fortfarande ett högaktuellt ämne att forska kring då flerafrågetecken fortfarande kvarstår.Teorin talar för stora skillnader inom den nationella kulturen mellan de utvalda länderna,England, Spanien och Sverige. Men påvisar även att Spanien skiljer sig ytterligare från bådeEngland och Sverige som då har mer gemensamt.Uppsatsen undersöker teorins respektive våra intervjuobjekts syn på detta. Studien bygger påen kvalitativ ansats med hjälp av intervjuobjekt från tre olika företag; Lear Corporation iSverige, Mtorres i Spanien och Worcester Bosch Group i England. Empirin vi samlat in fråndessa företag jämfördes med teorin vi läst på och dessa jämförs i en analys och som följs avett slutsatsavsnitt.Undersökningen har funnit kulturella faktorer som bidrar till att påverka ledarskap och attdessa faktorer påverkar ledarna beroende på vilken kultur de kommer från. Vidare fann vi attdet svenska och engelska ledarskapet är mer likasinnade, i förhållande till det spanska somskiljer sig en aning från de två övriga.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

The pedagogista is a new professional role in Swedish preschools. Some people question the role, which originates from Italy, since it is believed to carry out a pedagogical leadership that belongs to the head of the preschool according to the curriculum and the Education Act. Consequently, there is cause for examining what pedagogical leadership means in an organization with a pedagogista. However, re- search has shown the success of distributed leadership within schools. Hence, it ?s interesting to find out whether the pedagogical leadership of the pedagogista could be understood as distributed leadership and what that would implicate.The purpose of this thesis is to explain and understand the pedagogical leadership of the pedagogista.

In the 1960?s, Paul Hersey and Ken Blanchard developed a theory called Situational Leadership. Situational Leadership is a model where the leader analyses the needs of the situation and the needs of the people to be led. After analysing the situation, decision is made on what leadership style to adopt. The Situational Leadership model was developed in a company environment.

Friskvård innefattar fysisk aktivitet, hälsosam kost, kulturella aktiviteter och strävan efter en positiv självkänsla. Friskvårdsarbetet är en hälsofrämjande åtgärd som kan bidra till en mer hälsosam arbetsplats. Ledarskap, utbildning och delaktighet är tre aspekter som tillsammans bidrar till en hälsosam arbetsplats. Undersökningen har inspirerats av tre teoretiska utgångspunkter: empowerment, känsla av sammanhang och flowteorin. Syftet med studien är att undersöka hur ansvariga för hälsofrågor på arbetsplatser uppfattar och beskriver sitt arbete med friskvård och hälsofrämjande aktiviteter på den egna arbetsplatsen.

Syftet med arbetet var att beskriva och öka förståelsen för hur lärare i sitt arbete påverkar ordningen i klassrummet. Vår empiriska del av arbetet grundar sig på en kvalitativ metod. Under två dagar följde vi en högstadieklass i Luleå kommun för att observera de lärare klassen mötte och därigenom kunna analysera lärarnas arbete och förhållningssätt till ordning. Resultaten visade att ordningen i klassen skiljde sig avsevärt beroende på lärarens personliga ledarskap och arbetssätt. De lärare som främst åstadkom ordning använde sig av lugnt kroppsspråk, ett varierat röstläge, var konsekventa, samt arbetade utifrån tydliga rutiner.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva allmänsjuksköterskans syn på sitt ledarskap och dess påverkande faktorer i omvårdnadsarbetet på särskilt boende.  Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Sex legitimerade sjuksköterskor utan specialistutbildning i en kommun i Mellansverige intervjuades under digital inspelning utifrån semistrukturerade intervjufrågor. Med en induktiv ansats transkriberades och analyserades intervjumaterialet av författarna. Fem kategorier med ett övergripande tema växte fram under analysen. Resultat: Resultatet presenterades som ett övergripande tema: Svårt att leda utan stöd och förtroende från ledning och medarbetare.

Syftet med studien är att få djupare insikt i på vilka sätt en orkester eller en musikutbildning kan skapa ett utvecklande och stimulerande arbetsklimat, det vill säga en miljö där varje individ ges bästa förutsättningar till utveckling såväl personligt som professionellt. Det saknas mer omfattande forskning inom området. Med detta i åtanke är min avsikt att med detta examensarbete få en djupare insikt i frågeställningar som rör det förhållningssätt dessa miljöer kan ha för att verka utvecklande för alla deltagare. Studien tar sin utgångspunkt i teorier om ledarskap och grupprocesser.Datamaterialet består av halvstrukturerade intervjuer med ledare och chefer som arbetar på Operahögskolan, Kungliga Musikhögskolan och på Folkoperan i Stockholm.Resultaten visar att ledarskapet har en mycket betydande roll för hur verksamheten fungerar och driver sina huvuduppgifter framåt. Det är chefen eller ledningen i orkesterverksamheten och i musikutbildningen som tillsammans med den grundläggande företagsidén skapar företagets själ och kultur.

Tänk dig att du plockar upp en tidning på vägen hem, tidningen har slående rubriker vilka tilltalar dig och du väljer att fördjupa dig och eventuellt ta till dig det som lyfts fram i artikeln.Det som den här i studien uppmärksammar är att konjunkturer spelar roll, och synen på konjunkturernas inverkan på samhället och individen lyfts fram i tidningsartiklarna. Det är en bild av en orolig framtid som lyfts fram i media och framtiden kan till och med uppfattas som hotfull genom exemplet lågkonjunktur.Lågkonjunkturen för med sig en samhällsförändring som uppmärksammas av media och genom att belysa denna samhällsförändring via diskursanalys och utvalda teoretiska utgångspunkter om risksamhället och om samhället som socialt konstruerat vilka lyfter fram föreställningarna kring lågkonjunkturen i relation till samhällets utveckling..

AbstraktDenna C-uppsats i sociologi har som syfte att problematisera användandet av ett ledarstödsprogram som en del av ett förändringsprojekt. Problematiseringen utgår ifrån fem kommunledares upplevelser av ett ledarstödsprogram med ett genomgående genusperspektiv. En kvalitativ metod har använts och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet från intervjuerna visar att ledarna upplever en hel del hinder med att återföra den kunskap de har förvärvat under programmet till sina verksamheter. Med hjälp av relevant teoribildning om ledarskap, genus, organisation och förändringsarbete analyseras ledarnas upplevelser.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur chefskapet förändras för verksamhetschefer i primärsjukvården i och med införandet av kundval. Vi vill även se hur man kan förbereda och utveckla verksamhetschefer i de landsting och regioner där man ska införa kundval. För att besvara uppsatsens frågeställning har vi använt oss av olika teorier om chefskap och ledarskap, Kotters teori om misstag och förberedelser vid en organisationsförändring samt Hirschmans teori om exit, voice och loyalty. Uppsatsens empiri består av intervjuer med avgångna verksamhetschefer inom primärsjukvården i Landsting Halland, en personalstrateg samt en sakkunnig person inom ämnet kundval. Empirin består även av en beskrivning av modellen Vårdval Halland..