Sökresultat:
726 Uppsatser om Lärande i skolämnen - Sida 27 av 49
EN VARDAG D?R F?R?LDRAR BEH?VER LIGGA STEGET F?RE En kvalitativ intervjustudie om aktivitetsbalans hos f?r?ldrar till barn med cerebral pares
Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn
Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.
LivrÀddning i skolan : Ett livsviktigt mÄl...eller ett mÄl utan medel?
Syftet med denna C-uppsats Àr att synliggöra hinder och möjligheter för att inom Àmnet idrott och hÀlsa implementera hjÀrt-lungrÀddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjÀrt-lungrÀddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnÄendemÄl i Är nio. Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. VÄra intervjupersoner har alla anknytning till skolÀmnet idrott och hÀlsa och de Àr aktörer pÄ tre olika nivÄer i skolvÀrlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lÀrarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslÀrarna representerar realiseringsarenan. De har alla fÄtt resonera kring mÄlet om livrÀddande första hjÀlp och dess betydelse, legitimitet och uppnÄbarhet, vilka intentioner som kan tÀnkas ligga bakom mÄlformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att Àven inkludera HLR-begreppet.
Att bygga broar. En mikroetnografisk studie av tvÄ kommuners organisatoriska lÀrmiljöer för elever med autism
Studiens syfte Àr att:Synliggöra tvÄ kommuners lÀrmiljöer för elever inom autismspektrat (AST) utan utvecklingsstörning efter lagförÀndringen 2011 med fokus pÄ elevernas förutsÀttningar till delaktighet, kommunikation och lÀrande.Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:o Vilka organisatoriska lÀrmiljöer har utarbetats för mÄlgruppen, elever med autism utan utvecklingsstörning?o Vilka möjligheter till delaktighet, kommunikation och lÀrande erbjuds eleverna?o Hur grundar kommunerna sina ?organisatoriska? val av lÀrmiljöns utformning för studiens mÄlgrupp?Forskningsansats och metodStudien har en mikroetnografisk ansats. Den etnografiska forskningsansatsen ger studien redskap att försöka förstÄ, beskriva, analysera och tolka sammanhang och processer i det dagliga arbetet (Nordevall, MöllÄs & Ahlberg, 2011) . Etnografisk forskning betyder i praktiken, beskrivningar av individer och dess aktiviteter för att försöka förstÄ utifrÄn sammanhanget (Aspers, 2013).I studie anvÀnds tvÄ olika metoder i insamlandet av data, vilket inom etnografisk forskning benÀmns triangulering. Metoder som anvÀnts Àr observation och intervju, vilka ger förutsÀttningar att fÄ insyn i lÀrandemiljöns pÄverkan pÄ elevers förutsÀttningar till delaktighet, kommunikation och lÀrande.
Konst?kares upplevelser av tidig specialisering - En j?mf?relse av konst?kare i Sverige och Lettland
Syfte: Syftet med studien ?r att utforska upplevelsen av hur tidig specialisering p?verkar
konst?kare mentalt, socialt och kulturellt.
Metod: Tillv?gag?ngs?ttet ?r kvalitativt, med semi-strukturerade intervjuer och tillh?rande
inneh?llsanalys. Totalt intervjuades sex deltagare, varav tre fr?n Sverige och tre fr?n
Lettland.
Resultat: Identifierade teman sammanst?lldes till social- och mental p?verkan, samt tr?nares
roll. De st?rsta kulturella skillnaderna ?r f?ljande.
?Det ?r d?rf?r jag g?r runt med en j?vla hoodie liksom.? - En kvalitativ studie om socialsekreterares syn p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete
Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.
Ju mer man övar desto mer tur har man : Om lÀroprocesser och framförande av klassiska musikstycken
Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.
Ka?ndisar i politiken : En ja?mfo?rande analys av Sverige och Finlands anva?ndande av ?ka?ndisar? i Europaparlamentsval
The main purpose of this study is to examine celebrity candidates in the European Parliament election in Sweden and Finland. The theoretical background assumes that candidate voting is beneficial in the election to the European Parliament. Previous research also shows that there are some opponents towards candidate voting, claiming it personalizes politics and it might lead to celebrities getting elected simply because they are well known to the voters.This study is a comparative analysis and analyzes the differences between Sweden and Finland when it comes to celebrity candidates. Furthermore, Max Weber?s theory on leadership will be used to categorize the celebrity candidates further.
Lean Healthcare och verksamhetsstyrning : En fallstudie pÄ sex svenska sjukhus
Bakgrund: Under de senaste decennierna har den offentliga svenska sjukvÄrden genomgÄtt stora förÀndringar. Ett av de begrepp som implementeras Àr Lean Healthcare. Begreppet bör ses som en filosofi och strategi. Verksamhetsstyrningen bör anpassas efter vald stra-tegi, som exempelvis Lean Healthcare. Det finns dock inte en universell metod för hur styrningen bör anpassas efter Lean Healthcare, utan styrningen bör vara individuellt anpas-sad.Syfte: Syftet med denna studie Àr att genom att studera sex sjukhus utreda hur sjukhusens verksamhetsstyrning stödjer strategin Lean Healthcare.Metod: Vi uppfyllde vÄrt syfte genom att göra en multipel fallstudie pÄ sex sjukhus tillhö-rande tvÄ landsting, SkÄne och Jönköping Vi har intervjuat personer med olika befattningar pÄ sjukhusen för att skapa oss en uppfattning om hur Lean Healthcare stöds i sjukhusens verksamhetsstyrning.
En karriÀr inom sponsring: pÄ gott och ont : En jÀmförande studie om uppfattningar kring tennisproffs motivation
I takt med tilltagande kommersialisering av ta?vlingsidrott har sponsorinta?kter o?kat markant. Inom idrotten tennis a?r det vanligt att tennisproffs tar hja?lp av en sportagent sa? att de sja?lva inte beho?ver handskas med de ekonomiska aspekterna. Det finns dock en risk att agentens tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fa? sponsorinta?kter, genom till exempel marknadsfo?ring och associationer, tra?nger ut spelarens inre motivation.
Sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ 2-diabetes : En litteratur?versikt
Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.
Ideal och realiteter om miljö- och hÀlsofrÀmjande skola i VÀrmland
HÀlsofrÀmjande skola Àr en skola som mÄlmedvetet och lÄngsiktigt satsar pÄ att dels,utifrÄn ett salutogent perspektiv, utveckla hela skolans vardag som en stödjande och frÀmjande fysisk och psykosocial miljö för hÀlsa och lÀrande, dels stÀrka och utveckla hÀlsoundervisningen.Ett stort europeiskt hÀlsoprojekt, The European Network of Health Promoting Schools (ENHPS), startades Är 1992 och bygger pÄ en vid syn av begreppet hÀlsa. Initiativet togs av EuroparÄdet, EU ochWHO: s europakontor, dÀr det sistnÀmnda har hand om projektsekretariatet. För att ett land ska fÄ delta i nÀtverket med hÀlsofrÀmjande skolor krÀvs att projektet förankras pÄ högsta nivÄ inom sÄvÀl skol- som hÀlsodepartement.Under 1999 beslutades att Landstinget i VÀrmland skulle avsÀtta medel för att införa konceptet miljö- och hÀlsofrÀmjande skola i VÀrmland. Projektansvaret förladestill dÄvarande FolkhÀlsan VÀrmland samt Kommunförbundet VÀrmland.Syftet med denna studie var att undersöka om nÀtverksarbetet med miljö- och hÀlsofrÀmjande skola i VÀrmland lett till en skolutveckling i hÀlsofrÀmjande riktning. Studiengenomfördes som en enkÀtstudie omfattande kontaktpersonerna i nÀtverket.
Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet - Verksamhetsstyrning i Helsningborgs stad
Sammanfattning Uppsatsens titel: Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet ? Verksamhetsstyr-ning i Helsingborgs stad Seminariedatum: 2002-01-17 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi (FEK 581) Författare: Jånos Hammer, Lars Rolkert Handledare: Ulf Ramberg, Gert Paulsson Nyckelord: Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offent-lig verksamhet, strategi Problem: Den politiska dimensionen komplicerar införandet av Balanced Sco-recard. Politikernas avsikter har avgörande betydelse för myndighe-ternas arbete och organisation. Medan beslutsprocesserna pÄ den pri-vata marknaden rÀttfÀrdigas genom att de Àr fattade av individerna sjÀlva efter fritt val, rÀttfÀrdigas de offentliga insatserna genom det sÀtt pÄ vilket besluten har tillkommit. De frÄgestÀllningar vi vill be-svara Àr följande: Hur ser strukturen av Balanced Scorecard ut i en offentlig verksamhet? Vad krÀvs det av en offentlig organisation för att införandet av BSC ska lyckas? Hur pÄverkar införandet av BSC andra befintliga styrverktyg? Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur styrkortets upp-byggnad ser ut i en kommunal verksamhet.
Nyordbildningar i Ronja Rövardotter : En undersökning av Ätta nyordbildningar i Astrid Lindgrens ungdomsbok och dess översÀttning till norska och danska.
Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre kompletteÂrande delundersökningar. Genom en inledande kartlĂ€ggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en anvĂ€nds. Grunderna till bruket faststĂ€lldes med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitetsÂstudenters uppfattning om en genom en enkĂ€tundersökning, dĂ„ de sĂ„gs som tĂ€nkta anvĂ€ndare och möjliga aktörer.
"Att ha matematik" - ett begrÀnsat fenomen : En fenomenografisk studie av elevers uppfattningar om vad det innebÀr att ha matematik
Syftet med min studie Ă€r att belysa elevers uppfattningar om vad det innebĂ€r att ha matematik. Delar av studien Ă€gnas Ă„t att lyfta fram uppfattningar som elever i behov av sĂ€rskilt stöd, d.v.s. elever med Ă„tgĂ€rdsprogram, har. Ă
tta elever intervjuades i en fenomenografisk studie om vad de lÀgger i begreppet "att ha matematik".Studien visar att det finns en uppfattning att det individuella arbetet Àr grunden för att ha matematik och att kommunikation mellan elever ses som ett avsteg frÄn matematiken. Det kvantitativa formella matematikarbetet med lÀroboken betonas av eleverna.Men samtidigt finns ocksÄ en uppfattning att matematik kan has i samlÀrande.
En som könsneutralt generaliserande pronomen : ? ett feministiskt och normkritiskt reformförslag
Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre kompletteÂrande delundersökningar. Genom en inledande kartlĂ€ggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en anvĂ€nds. Grunderna till bruket faststĂ€lldes med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitetsÂstudenters uppfattning om en genom en enkĂ€tundersökning, dĂ„ de sĂ„gs som tĂ€nkta anvĂ€ndare och möjliga aktörer.