Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mål, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges  internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och återrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfällig för att utläsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sätt att bedriva utvecklingssamarbete på. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man inom några av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tänkande kring resultatmätning, vad som påverkat denna utveckling och vad det har fått för konsekvenser. Slutsatserna är att de enskilda organisationerna som ingår i denna studie har ökat sin ambition att mäta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal år tillbaka och lärt sig och utvecklats mycket på området. I vilken utsträckning de påverkats av externa krav i omställningen är svårt att avgöra, men ökade krav har fått konsekvenser för organisationerna.

En systemvetare anses inneha en bred kompetens och kan verka inom vitt skilda IS/IT-relaterade områden, inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Vad önskar företag och organisationer att en systemvetare ska ha för kompetens idag och inom den närmsta framtiden? Undersökningen är genomförd med hjälp av tidigare gjorda utredningar tillsammans med två typer av enkätstudier. Syftet med undersökningen är dels att ge en inblick i dagens systemvetarkompetens och dels att utforska hur företag och organisationer ser på det framtida kompetensbehovet för en person med systemvetenskaplig utbildning. Uppsatsen syftar även till att ta reda på om företag och organisationer, det vill säga det vi ibland benämner som arbetsmarknaden i denna studie, strategiskt planerar för den framtida kompetensen.

Denna uppsats vill beskriva två olika typer av konst- och vetenskapsorganisationer som sammanför konstnärer och vetenskapsmän. Olika händelser från dessa organisationer beskrivs dels för att verksamheten har varit banbrytande av olika slag. Dels innebär verksamheten någonting nytt på i alla fall i organiserad form. Det andra är att ställa E.A.T. och ASCI mot den linjära spridningsmodellen.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Den ha?r uppsatsen grundar sig i en kvalitativ underso?kning ro?rande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet besta?r av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomfo?rts med akto?rer som alla har intresse i bostadsmarknaden.

Tanken bakom examensarbetet var att undersöka huruvida de äldre system som finns i bruk ute i organisationer idag uppfattas som ett problem samt vad som i sådana fall görs åt problemet. Ett flertal författare har under åren förklarat hur förändringar i system leder till en försämrad struktur vilket förr eller senare orsakar ett försvårat underhållsarbete av system. För att ta reda på hur väl litteraturen stämmer överrens med svenska organisationer så har vi intervjuat fyra respondenter för att få deras syn på problematiken. Denna har sedan jämförts och diskuterats mot de premisser vi funnit i litteraturen. Det har framkommit att det litteraturen inom området menar, stämmer till stor del med det våra respondenter berättat.

Mål och rutiner är något som är intressant att undersöka för att kunna se hur organisationer mäter och sätter realistiska mål med systemförvaltningen. Denna uppsats undersöker detta samt vilka rutiner som ingår i systemförvaltning och ska vara till hjälp för dem som arbetar eller ska arbeta inom ämnesområdet. Enligt teorier skall målen bl.a. vara mätbara och realistiska samt rutinerna bidrar till att uppnå målen. Det har visat sig att organisationer får mätbara mål genom att jobba enligt styrkort, utvärderingsrapporter samt tidsstudier.

V?stv?rlden s?rskiljer m?nniskan fr?n naturen och betraktar den f?rra som ?verl?gsen den senare. Enligt antropocentrismens kritiker ?r m?nniskans uppfattning om ?verl?gsenhet en av orsakerna till klimatf?r?ndringarna. F?r att kunna bek?mpa klimatf?r?ndringarna beh?ver m?nniskan ?verg? fr?n ett antropocentriskt till ett ekologiskt perspektiv p? kunskap och verkligheten; d.v.s.

Studien syftar till att få en djupare förståelse för hur det gränslösa arbetet hanteras i olika organisationer och hur det gränslösa arbetet diskuteras av tjänstemän. Studien utgår ifrån Karaseks och Theorells modell bestående av krav, kontroll och en teoriutveckling av socialt stöd i relation till krav och kontroll. Studien går även in på vad ett gränslöst arbete innebär och hur flexibilitet påverkar anställda och deras organisationer.För en djupare förståelse för hur problematiken diskuteras i organisationer genomfördes sex samtalsintervjuer för att belysa närmare hur yttra krav, inre kontroll och socialt stöd hanteras i intervjupersonernas organisationer. Två intervjupersoner har ledande positioner i sina respektive organisationer. Alla intervjupersoner har olika positioner i sina respektive organisationer och använder väldigt olika strategier för att få balans i det gränslösa arbete.

Kunskap är en organisations mest värdefulla tillgång i strävan efter konkurrenskraft som växer genom kunskapsöverföring. De hinder som finns för kunskapsöverföringen kan därför utgöra ett allvarligt problem. Projektbaserade organisationer påstås vara gynnande för de organisationer som har specialiserade kunskapstillgångar, men ett problem som lyfts fram är att kunskapen tenderar att tappas bort när projektet avslutats. Denna fallstudie beskriver därför de hinder som kan förekomma vid kunskapsöverföring i en projektbaserad organisation, samt hur en sådan organisation konkret arbetar för att överkomma sådana hinder. Det studerade fallföretaget är JM AB som projektutvecklar nyproducerade bostäder, där fyra personer intervjuats samt rapporter granskats. Resultatet visar att det förekommer flera hinder för kunskapsöverföring hos JM och att de arbetar aktivt för att överbygga dessa, framförallt med ett unikt verksamhetssystem. Verksamhetssystemet ger dock upphov till nya problem som att anställda förlitar sig för mycket på verksamhetssystemet och därför slutar att tänka själva samt att kunskap som inte innefattas av verksamhetssystemet glöms..

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Denna uppsats behandlar ämnet lärande i organisationer med avseende på små organisationer.Vårt syfte är: att bidra med en ökad förståelse för hur lärandet påverkas av den interna kommunikationen i små organisationer. Den här förståelsen hoppas vi kan inspirera såväl praktiker som forskare, till att uppmärksamma den interna kommunikationens betydelse för lärandet inom små organisationer.Studien består av två fallstudier av kulturorganisationerna Iaspis (samtidskonst) och RawFusion Recordings (musik). Urvalet av fallorganisationer motiveras främst av deras storlek, samt att de båda verkar inom konst- och kultursektorn. Vi studerar för att verka inom denna sektor. Ansatsen är deduktiv och utgår från ett ramverk som baseras på forskning inom lärande i organisationer.

Studien utforskar vilka faktorer som påverkar organisationer i utvecklandet av enmobilapplikation för Smartphone. Syftet har varit att kunna bidra med kunskaper som gördet möjligt för organisationer att i framtiden effektivisera och förbättrautvecklingsprocessen av mobilapplikationer. Studien är genomförd som en kvalitativ,induktiv och normativ studie med aktionsforskning som forskningsmetod. Relevantlitteratur har även studerats och studien har genomförts under ett utvecklingsprojekt av enmobilapplikation hos företaget Jula AB. Frågeställningen som studien behandlade varvilka bakomliggande faktorer är det som styr utvecklingen av en mobilapplikation?Slutsatserna som drogs var att organisationens inställning till IT/IS samverkar med dessgenerella strategi och påverkar valet av funktionaliteten i mobilapplikationen.

Under 1990-talet förändrades villkoren för de ideella organisationerna i Sverige. De tidigare generella bidragen ersattes med resultatinriktade bidrag och kontrakt, så kallat entreprenörskap. Den nya bidragspolitiken har medfört stora förändringar för de ideella organisationerna eftersom kommunen som ledande aktör har fått ett allt större inflytande på deras verksamheter. Vi har genom samtalsintervjuer med två ideella organisationer på entreprenad och en ansvarig kommuntjänsteman undersökt den förändrade relationen mellan kommunen och organisationerna. I vår analys har vi även använt oss av de kontrakt som reglerar samarbetet i den offentliga upphandlingen.

Vi har undersökt hur införandeprocessen av tunna klienter påverkat användbarhet och datorsystemhantering hos användare och systemadministratörer vid fyra olika organisationer. Undersökningen genomfördes som fallstudier vid en kommunal, två statliga samt en privat organisation. Resultatet visar att användbarheten och datorsystemhanteringen generellt sett fungerat bra efterhand som organisationerna trimmat in systemet med tunna klienter. Motstånd och negativ inställning till tunna klienter har visat sig i huvudsak bero på andra faktorer än de rent tekniska. Analysen av fallstudien pekar på att det är hur införandet genomförts vid de olika organisationerna som har haft störst betydelse för hur framgångsrik processen med införandet av tunna klienter varit.