Sök:

Sökresultat:

6544 Uppsatser om Lära tillsammans - Sida 4 av 437

Sagas of the Present : reflektioner kring processen att komponera, arrangera, framföra samt spela in musik för en jazzoktett

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Webbprogram för kollaborativt skrivande i PHP

Hur hanterar datorvana personer smÄ mÀngder elektronisk information? Vad hÀnder nÀr dessa mÀnniskor vill Ät information som finns sparad pÄ nÄgot annat stÀlle Àn dÀr den ursprungligen skrevs? Ett problemomrÄde Àr bokmÀrkeshantering i webblÀsare och ett annat Àr elektronisk anteckningsföring. I detta examensarbete intervjuades fem personer för att analysera vilka behov som finns kring webbaserad informationshantering. DÀrefter analyserades dessa behov och genom itereringar togs en behovslista fram tillsammans med tre olika konceptplaner som stöd för vidareutveckling. Delar av konceptplanerna implementerades som en wiki med det serverbaserade skriptsprÄket PHP som grund.

Rörelseaktivitet i förskolan

BAKGRUND: Bakgrunden beskriver med hjÀlp av forskning och litteratur rörelsens betydelse för barnens utveckling, samt en historisk tillbakablick om hur pedagoger tolkade betydelsen av rörelse. Vi beskriver lÀroplanens koppling till rörelse.SYFTE: Syftet med vÄr undersökning Àr ta reda pÄ pedagogers arbete med rörelseaktivitet tillsammans med barnen i förskolan. Vi vill undersöka vilka, hur och varför pedagoger anvÀnder sig av rörelseaktiviteter.METOD: I undersökningen anvÀnder vi oss av kvantitativ enkÀt. EnkÀterna besvarades av 70 pedagoger pÄ 9 förskolor.RESULTAT: Av de pedagoger som deltog i undersökningen hade alla 70 pedagoger en positiv instÀllning och anvÀnde sig av rörelseaktivitet tillsammans med barnen pÄ förskolan. Pedagogerna har beskrivit vilka aktiviteter de anvÀnder sig av och varför de anvÀnder sig av rörelseaktiviteter..

Hur upplever personer med Reumatoid Artrit att de kan vara delaktiga tillsammans med andra pÄ sin fritid?

Reumatoid Artrit Àr en kronisk inflammatorisk sjukdom dÀr lederna blir ömma, svullna och stela. Andra symtom som deltagarna kan uppleva Àr trötthet och orkeslöshet. Dessa symtom kan pÄverka delaktigheten i aktiviteter i det dagliga livet sÄsom personlig vÄrd, skötsel av hemmet, arbete och fritid. MÀnniskan Àr en social varelse som Àr beroende av sociala relationer hela livet. Syftet med studien var att undersöka hur personer med Reumatoid Artrit upplever sin delaktighet med andra pÄ sin fritid.

Sologitarr : om arbetet med och förberedelserna kring att spela in en sologitarrskiva : skriftlig reflektion inom sjÀlvstÀndigt, konstnÀrligt arbete

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Introducera TAKK med GAKK i förskolan : En webbsida för pedagoger i förskolan: Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation tillsammans med grafisk alternativ och kompletterande kommunikation för barn i Äldrarna 1-3Är

Sammanfattning:Den framtagna produkten Àr i form av en webbsida. Webbsidan ser vi som ett verktyg riktat till pedagoger som vill introducera tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) tillsammans med grafiskt bildstöd som alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) i förskolan för barn i Äldrarna 1-3 Är. ArbetssÀtten gynnar barns tidiga kommunikation och talsprÄksutveckling men anvÀnds idag primÀrt som en metod först dÄ ett barn uppfattas vara i behov av ett alternativt sprÄk, som t.ex. nÀr en sprÄkstörning eller ett annat handikapp upptÀckts. VÄrt syfte med produkten Àr dÀrför att den ska visa att TAKK, tillsammans med GAKK, kan anvÀndas för alla yngre barn som ett stöd för kommunikation och för utveckling av deras talade sprÄk.

Den sociala, kulturella och fysiska miljöns betydelse för dagliga aktiviteter för barn med ADHD

Syftet med studien var att beskriva hur anpassningar i den fysiska, kulturella och sociala miljön frÀmjar aktivitetsutförande för barn med ADHD. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt som kan öka kunskap och förstÄelse inom det valda omrÄdet. I studien inkluderades fjorton artiklar som analyserades utifrÄn en manifest kvalitativ innehÄllanalys som beskriver det synliga i artiklarna. Analysen av data resulterade i tre kategorier: ?Lugn miljö frÀmjar aktivitetsutförandet?, ?Rutiner i miljön frÀmjar sjÀlvstÀndigheten? och ?Aktiviteter tillsammans med andra mÀnniskor frÀmjar aktivitetsutförandet?.

Barns tankar kring lek

Abstract: Syftet med undersökningen var att beskriva hur barn tÀnker om lek samt fÄ en ökad kunskap och förstÄelse om barns lek. Anledningen till mitt val av undersökning var att jag anser att barn i leken inhÀmtar kunskap och hela tiden utvecklas. Jag menar vidare att det Àr viktigt att ta tillvara pÄ leken i undervisningen, dÀr barnen sjÀlva Àr aktiva tillsammans med lÀraren. Vidare har jag tittat nÀrmare pÄ skillnader i pojkar och flickors lek, sÄsom t ex val av lekar. De frÄgestÀllningar som jag utgick ifrÄn, och genom barnen fÄtt svar pÄ var: Hur ser kommunikation och samspel i barns lek ut? Hur ser förutsÀttningar för lek i skolan ut? Finns det tid för lek samt lekredskap som inbjuder till lek? Vad tÀnker barn om lek och lekkamrater? Jag följde en klass med totalt 21 barn, i Äldrarna 8-10 Är, under rasterna genom att observera dem i deras lek, informella samtal med dem pÄ skolgÄrden, samt via intervjuer med sex av barnen, vilka valdes ut tillsammans med lÀraren.

HöglÀsning och boksamtal : En studie om höglÀsning och olika sÀtt att anvÀnda boksamtal

I följande uppsats har en nyfikenhet kring hur höglÀsning och boksamtal anvÀnds i förskolor varit huvudomrÄdet. Det har undersökts pÄ tio utvalda förskolor och bland tio yrkesarbetande utvalda pedagoger.Genom observationer pÄ tvÄ förskolor och en enkÀtundersökning bland tio yrkesarbetande pedagoger pÄ tio utvalda förskolor har Marie-Anne Lyckman och Ann-Cathrin Jönsson kommit fram till ett resultat och en tolkning av det. Detta redovisas i tvÄ metoddelar för respektive förskola samt en metoddel för enkÀtfrÄgorna till de tio utvalda pedagogerna. Tillsammans med varje metoddel finns en resultatdel.Vad forskare och teoretiker beskriver i sin litteratur har tillsammans med metoder och resultat bildat en helhet dÀr tolkningar och undersökningar blivit diskuterat..

MunvÄrd : En eftersatt omvÄrdnadsÄtgÀrd?

Forskning visar att anhörigvÄrdaren upplever glÀdje och nÀrhet tillsammans med nÀrstÄende trots bördor. Syftet med studien var att belysa vad det innebar att mÄ bra och att stÀrka hÀlsan som anhörigvÄrdare. Intervjuer med fem anhörigvÄrdare genomfördes. Analysen gjordes med kvalitativ innehÄllsanalys. Huvudtemat beskrevs som en process mot helhet och hÀlsa.

NÀr förutsÀttningarna Àr de rÀtta : en aktionsforskningsstudie om delaktighet i skolans rastaktiviteter

Syftet med studien Ă€r att skapa förutsĂ€ttningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning Ă€r en del i ett utvecklingsarbete som innebĂ€r att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i Ă„rskurs 4. Med utgĂ„ngspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har bĂ„de aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven Ă€r tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken pĂ„verkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fĂ„tt en djupare förstĂ„else för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling dĂ„ en elevs kamratrelationer, sjĂ€lvkĂ€nsla och sjĂ€lvförtroende kan stĂ€rkas genom att delaktigheten under rasterna ökar..

Vad hÀnder i ett kooperativt lÀrande enligt barn och pedagoger

Syftet med min studie Àr att undersöka vad som sker i ett kooperativt lÀrande. Jag har initierat ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn och pedagoger i en F-1klass. (förskoleklass och förstaklass integrerat). Under en femveckorsperiod har klassen arbetat med ett Àmnesöverskridande projekt som inkluderar Àmnena matematik, dans/musik, svenska, drama och bild. Pedagogerna har dokumenterat det som hÀnt med hjÀlp av film, foto och anteckningar. Tillsammans har vi haft fokus pÄ frÄgan; Vad hÀnder i ett kooperativt lÀrande? Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer/samtal utifrÄn tre pedagogers och sju barns uppfattningar om kooperativt lÀrande. Resultatet visar att det Àr betydelsefullt att arbetet organiseras smÄskaligt.

O?gonblick fra?n La?rkskogsva?gen : skriftlig reflektion inom sja?lvsta?ndigt, konstna?rligt arbete

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Pedagogens pÄverkan pÄ barns kost i förskolan

I det hĂ€r examensarbetet var mĂ„let att fĂ„ veta mer om vad pedagoger gör tillsammans med barn under den fria leken ute pĂ„ förskolegĂ„rden. Tanken var ocksĂ„ att lĂ„ta pedagogerna berĂ€tta om sina tankar kring sin uteverksamhet pĂ„ förskolegĂ„rden och om sin roll dĂ€r.Detta har undersökts med ostrukturerade observationer och i strukturerade intervjuer av pedagoger pĂ„ en förskola. I resultatet framkommer att pedagogerna Ă€r tillsammans med barnen 77 % av tiden de Ă€r ute pĂ„ förskolegĂ„rden. De Ă€r dĂ„ framförallt i sandlĂ„dan och bygger sandkakor och pratar med dem. Övrig tid intar de oftast en övervakande roll, dĂ„ de framförallt övervakar fungerande pĂ„gĂ„ende lek.Av tiden de Ă€r med barnen fördelar de den pĂ„ ett rĂ€ttvist sĂ€tt mellan pojkar och flickor, men det framkommer inte om det Ă€r samma flickor resp. pojkar som fĂ„r uppmĂ€rksamheten eller om det Ă€r alla som fĂ„r lika mycket uppmĂ€rksamhet..

Livet tillsammans med en familjemedlem som drabbats av demens : Anhörigas upplevelser

Bakgrund: Demenssjukdomar har ett smygande förlopp, dÀr tidiga symtom kan vara svÄra för anhöriga att upptÀcka. Allteftersom sjukdomen progredierar tvingas de anhöriga ta ett större ansvar för den insjuknade och hamnar omedvetet i en vÄrdgivarroll. Syfte: Syftet Àr att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en familjemedlem som drabbats av demens. Metod: Studien Àr en litteraturstudie som baseras pÄ vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna har analyserats enligt Burnards innehÄllsanalys.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->