I mer Àn hÀlften av Sveriges sjöar innehÄller gÀdda en kvicksilverhalt som övergÄr Food and Agriculture Organization?s (FAO) rekommendationer. Det kvicksilver som finns lagrat i svensk skogsmark Àr ett resultat av antropogent nedfall. Studier visar att kvicksilver utlakas vid skogsbruksÄtgÀrder pÄ hela skogsmarken som en följd av förhöjd rörlighet av dissolved organic carbon (DOC). En ökad metylering av kvicksilver sker vid vattenmÀttade, syrefattiga förhÄllanden dÀr det finns tillgÄng till organiskt material.

SammanfattningTredimensionella fastigheter Àr, i större utstrÀckning Àn traditionella fastigheter, beroende av att samverka med omkringliggande fastigheter för att bli lÀmpliga för sitt ÀndamÄl. Av den anledningen finns sÀrskilda villkor för att sÄdan fastighetsbildning ska fÄ ske. Bland annat mÄste fastigheten tillförsÀkras vissa nödvÀndiga rÀttigheter redan vid bildandet. Det hÀr arbetet fokuserar pÄ en specifik typ av nödvÀndig rÀttighet som de allra flesta tredimensionella fastigheter har behov av, nÀmligen elektriska starkströmsledningar. Hur rÀtten till dem ska tryggas preciseras inte i lagtext, utan Àr upp till LantmÀteriet att besluta om i de enskilda fallen.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). PĂ„ senare Ă„r har tillgĂ„ng pĂ„ naturgrus blivit starkt begrĂ€nsade i vissa regioner och man vill av miljöskĂ€l minska förbrukningen av det som Ă„terstĂ„r. Återvinnig av material som kan ersĂ€tta detta Ă€r bĂ„de bra av miljöaspekt samt öppnar vĂ€g för produktion av betong med nya egenskaper.Med lĂ€ttballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis bestĂ„r av nĂ„gon typ av lĂ€ttballast som har en partikeldensitet som Ă€r markant mindre Ă€n vad som Ă€r normalt för normala bergartsmaterial sĂ„som granit, gnejs eller kalksten. LĂ€ttballast Ă€r porös, dvs innehĂ„ller hĂ„lrum, och fĂ„r dĂ€rför lĂ€gre hĂ„llfasthet Ă€n normalballast. I lĂ€ttballastbetong bestĂ€mmer lĂ€ttballastpartiklarna mĂ„nga av betongens egenskaper, sĂ„som hĂ„llfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del Ă€r en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lĂ€ttballastbetong i allmĂ€nhet, bĂ„de i fĂ€rsk och hĂ„rdnade tillstĂ„nd, samt dess bestĂ„ndsdelar med fokus pĂ„ skumglas som lĂ€ttballast.

Barn och ungdomar har idag tillgÄng till en mÀngd olika texter, vid sidan av skönlitteratur och faktatexter finns ocksÄ texter via olika bildmedier. Uppsatsen kartlÀgger mÄngfald, etik och vÀrdegrund i skönlitteratur för Äk 7 genom en analys av litteraturen. Skönlitteraturen begrÀnsades till fyra böcker som lÀses inom parneromrÄdet. Litteraturen berör historia, medmÀnsklighet, Àtstörningar och frÀmlingsfientlighet. Syftet har varit att kartlÀgga mÄngfald, etik och vÀrdegrund i skönlitteratur för Äk 7 och hur vÀl litteraturen möter vÀrdegrunden i lÀroplanen.

Detta examensarbete Àr en studie av tvÄ nationella rÄdgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet med studien Àr att undersöka hur sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner förhÄller sig till Skolverkets allmÀnna rÄd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmÀnna rÄd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas likabehandlingsplaner. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ textanalys.VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr följande:Hur förhÄller sig de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets allmÀnna rÄd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?För att kunna ta reda pÄ detta har vi Àven följande tvÄ frÄgestÀllningar:Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmÀnna rÄd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner?I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig Ät hur vÀl likabehandlingsplanerna förhÄller sig till de nationella rÄdgivande dokumenten.

Att Àta en hÀlsosam och varierad kost Àr viktigt för att uppnÄ hÀlsa. Graviditeten Àr en tidpunkt i livet dÄ det Àr extra viktigt att fÄ i sig tillrÀckligt med energi och nÀringsÀmnen för att tillgodose kvinnans och fostrets hÀlsa. NÀstan 100 procent av alla kvinnor i Sverige besöker mödravÄrdcentralen under sin graviditet och barnmorskan Àr den som frÀmst har ansvar nÀr det kommer till vÀgledning av matvanor. Syftet med studien var att kartlÀgga gravida kvinnors upplevelse av rÄdgivningen kring kost och matval som förmedlas vid mödravÄrden i Halmstad samt om de anpassat sin kost efter rÄden. Studien var av tvÀrsnittskaraktÀr och som metod anvÀndes en kvantitativ enkÀt.

Syftet med denna uppsats Àmnar att beskriva svenska modeföretags internationaliseringsprocess. DÀrför ska vi undersöka och analysera nÀtverkets betydelse, barriÀrers pÄverkan, val av etableringsstrategier och varumÀrkesbyggnad vid internationalisering. För att uppnÄ syftet med vÄr studie har nedanstÄende huvudproblem formulerats: Hur gÄr svenska modeföretag tillvÀga vid etablering och varumÀrkesbyggnad pÄ den internationella marknaden? Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt innefattar svenska modeföretags etablering pÄ den internationella marknaden vilket berör internationaliseringsprocessen, nÀtverksperspektiv, barriÀrer, etableringsstrategier samt varumÀrkesbyggnad. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats dÀr fyra fallstudier har tillÀmpats.

Under de senaste Ären har e-underhÄll vÀckt ökat intresse. Det Àr en underhÄllshantering dÀr exempelvis ett fordon hanteras och övervakas över internet. Inom detta omrÄde finns det olika tekniker. En sÄdan teknik som vuxit fram under de senaste Ären Àr ?remote diagnostic system? eller fjÀrrdiagnostiska system.

Syftet med uppsatsen Àr att förklara vilka kulturella skillnader som finns mellan teammedlemmarna i ett av Saabs interkulturella arbetsteam med utgÄngspunkt frÄn Hofstedes och Trompenaars kulturella dimensioner. Vi vill Àven analysera och förklara de problem som kan uppstÄ pÄ grund av dessa kulturella skillnader i gruppen. Vi vill dessutom försöka hjÀlpa Saab och om möjligt ge rÄd till Saab om hur de kan skapa bÀttre samarbete i ett interkulturellt team. För att lyckas uppnÄ syftet med studien har följande forskningsfrÄga formulerats:Vilka kulturella skillnader finns det i en interkulturell arbetsgrupp med svenskar och schweizare, samt vilka problem innebÀr dessa skillnader för arbetsgruppen? Den teori som har anvÀnts innefattar kultur och dess innebörd, kulturella skillnader och dimensioner samt kulturens pÄverkan i team.

Sverige intar en sÀrstÀllning, tillsammans med övriga nordiska lÀnderna, genom att det krÀvs revisionsplikt i samtliga aktiebolag oavsett storlek. I dag Àr obligatorisk revision ett aktuellt och omtalat Àmne nÀr det gÀller huruvida revisionsplikten i smÄ aktiebolag bör avskaffas. Syftet med uppsatsen Àr att studera revisionens funktioner utifrÄn revisionspliktens betydelse i smÄ aktiebolag. För att uppfylla uppsatsens syfte skapade vi en egen teori om revisionens funktioner. Denna teori innefattas av tre funktioner; den kvalitetssÀkrande funktionen, övervakningsfunktionen och utvecklingsfunktionen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka risker som finns vid grundlÀggning av smÄhus. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie av geotekniska risker vid stora projekt. Riskerna som Äterkom delades in i geologiska, mÀnskliga och ekonomiska faktorer. DÀrefter diskuterades om dessa risker Àven Àr aktuella för smÄhus. Bland de geologiska faktorerna ansÄgs inte markförhÄllanden utgöra en betydande riskkÀlla för smÄhus dÄ dessa antingen Àr vÀlkÀnda eller mindre svÄra att kontrollera pÄ grund av husets begrÀnsade utbredning pÄ marken.

Syfte: Att sammanstÀlla vilken forskning det finns kring relationen mellan fysiskt aktivitet och insulindoser samt blodsockervÀrden hos personer med diabetes typ 1.Metod: Litteraturstudie. En artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningen resulterade i 17 studier. Efter granskning och analys av studierna synliggjordes tvÄ kategorier som redovisas i resultatet.Resultat: Flera studier kom fram till att fysisk aktivitet sÀnker blodsockervÀrdena hos personer med diabetes typ 1. En studie belyste att fysisk aktivitet mÄste pÄgÄ regelbundet för att resultat skall ses pÄ lÄng sikt.

I den hÀr uppsatsen försöker vi författare reda ut problematiken med hur den s.k. migreringsprocessen kan kvalitetssÀkras. Syftet Àr inte att nödvÀndigtvis komma fram till en fullstÀndig lösning pÄ problemet, utan att skapa ökad förstÄelse och förutsÀttningar för att lösa problemet. En migrering Àr, i arkiveringssammanhang, en flytt av data mellan lagringsmedium, filformat, systemmiljöer eller en kombination av dessa, för att kunna bevara ett digitalt material tillgÀngligt över generationer av datateknologi. Exempelvis en flytt av ett digitalt materials data frÄn ett gammalt lagringsmedium till ett nyare, för att det gamla lagringsmediet Àr pÄ vÀg att bli obrukbart.

Företag befinner sig i en konkurrenskraftig vÀrld och för att lyckas överleva mÄste de ta handom sina befintliga kunder sÄvÀl som attrahera nya. Med hjÀlp av dagens teknologi, har företagmöjlighet att lagra information om sina kunder och kan dÀrför fÄ en ökad förstÄelse förkunders beteende och önskemÄl. CRM-system (Customer Relationship Management-system)Àr ett hjÀlpmedel i detta arbete och har dÀrför blivit en prioriterad investering för företag dÄkunder betraktas som dess viktigaste tillgÄng. CRM-system Àr en kostsam investering,samtidigt som chansen för att misslyckas vid implementering Àr stor. DÀrför Àr det av stor viktför företag att efter implementeringen kunna hantera, anvÀnda och ha förstÄelse för CRMsystemetsolika funktioner för att lyckas stÀrka kundrelationer och erhÄlla tÀnkta fördelar somsystemet syftar till.Studien tillÀmpar kvalitativa undersökningstekniker dÀr ett fallföretag har undersökts genomintervjuer.

Forskningen visar pÄ att elitidrottare inte fÄr i sig tillrÀckligt med energi och dÀrmed utsÀtter sig sjÀlva för ökad hÀlsorisk och risk för minskad prestationsförmÄga under bÄde trÀning och tÀvling. Vi har valt att undersöka en del av detta genom att kartlÀgga elitbasketspelares ÄterhÀmtningsvanor. SÄvÀl beteende genom intag av kolhydrater, fett, protein och vÀtska inom tvÄ timmar efter avslutad fysisk aktivitet som förestÀllningarna kring ÄterhÀmtningsmÄlet har undersökts och analyserats.Studien Àr gjord pÄ ett elitherrbasketlag i VÀstra Götalandsregionen med totalt nio deltagande spelare. Den Àr delvis kvantitativ och delvis kvalitativ, triangulering förekommer för att jÀmföra sambandet mellan beteende och förestÀllningarna. Beteendet kartlades med hjÀlp av en matdagbok dÀr spelarna fick skriva ner allt de Ät under 4 dagar.