Denna rapport beskriver miljöpÄverkan av en snökylanlÀggning i jÀmförelse med konventionell kylmaskin. Genom att vÀrmeisolera snö kan den anvÀndas i en snökylanlÀggning för att ge kyla under sommaren. Studien omfattar anlÀggningarnas hela livslÀngd inklusive byggnation och avveckling. I rapporten har kraven för miljökonsekvensbeskrivningar kombinerats med metodiken för livscykelanalys. PÄ grund av antalet apparater, byggteknik och ökade komfortkrav pÄ arbetsplatserna har ett behov av att kyla bort överflödig vÀrme uppkommit.

Syftet med detta examensarbete Àr att optimera produktionen för högst lönsamhet för den planerade vindkraftsparken HÀstkullen i HÀrnösand och TimrÄ kommuner. Arbetet har utförts för SCA Energy i Sundsvall. SCA projekterar vindkraftsparken HÀstkullen i samarbete med EON.Vid en satsning för etablering av en vindkraftspark krÀvs investering pÄ miljardbelopp. Det Àr dÀrför viktigt att sÀkerstÀlla att investeringen pÄ sikt blir lönsam. För att kunna göra denna uppskattning krÀvs det noggranna produktionsberÀkningar med tillgÄng till ett Ärs komplett vinddata.Det program som anvÀnts för att simulera produktionsberÀkningarna Àr WindPRO.

VAV (Variable Air Volume) system has been studied in a newly constructed office-building. The goal for the study has been to evaluate how the ventilations system work in practice, if adjustments can be made to achieve an more energy efficient system and to evaluate if other alternative ventilation systems is to be preferred in the further.The degree project has been executed at Helenius Engineering Firm who is working with the environment, media systems, HVAC and energy in buildings. The building that has been studied is owned and operated by Akademiska hus.Literature studies, visits at site, inventory, review of system documentation, energy analyses, interviews, key figures, LCC, sand energy- and indoor climate simulations has been made to study the building. Where appropriate some tools from Six Sigma have also been used.How to achieve an energy efficient system and a pleasant indoor climate is studied with human health and well-being as base for the indoor climate requirements. Technical support systems such as ventilation systems have to be designed so that an acceptable indoor climate can be achieved.

Detta examensarbete behandlar stabiliteten hos den typ av siltiga nipor som före-kommer lĂ€ngs med och i direkt anslutning ÅngermanĂ€lven. Dessa sluttningar som i mĂ„nga fall antar karaktĂ€ren av rasbranter har i mĂ„nga fall en alltför hög slĂ€ntlutning för att kunna betraktas som stabila enligt traditionella berĂ€kningsmetoder, men verkligheten visar att dessa beviserligen har den egenskapen att kunna stĂ„ kvar i mer extrema geometrier. Detta tillskrivs ofta egenskapen hos sand och framförallt silt att hysa negativa portryck samt cementeringseffekter till följd av mineralisering.Ägare av vattenkraftsanlĂ€ggningar lĂ€ngs med ÅngermanĂ€lven, till vilka e.on tillhör, har uttryckt en viss oro över vissa enstaka större skred som skulle kunna tĂ€nkas förekomma vid mer extrema tillfĂ€llen, dĂ€r den stabiliserande förmĂ„gan blir reducerad och risken för att dessa generera flodvĂ„gor av det större slaget, ökar. Detta kopplat till andra omstĂ€ndigheter vid dessa tidpunkter som höga vattenflöden och minskad av-bördningskapacitet i sjĂ€lva dammen, gör att det finns ett intresse i branschen att kart-lĂ€gga stabiliteten hos slĂ€nter i anslutning till vattendrag, inte minst dĂ„ skred generar drivgods, vilket kan leda till igensatta utskov.Studien har behandlat ÅngermanĂ€lven frĂ„n kraftverket i SollefteĂ„ C upp till NĂ€mforsens kraftverk i NĂ€sĂ„ker och har ur stabilitetssynpunkt fokuserat pĂ„ tvĂ„ slĂ€nter, en i Remsele och den andra i Mo-Norrtannflo, dĂ€r det för den förstnĂ€mnda fanns en del material tillgĂ€ngligt frĂ„n tidigare undersökningar, medan det för den andra krĂ€vdes undersökningar i fĂ€lt för att faststĂ€lla dess egenskaper.Av de analyser som gjorts framgĂ„r att de studerade objekt och omrĂ„det nĂ€rmast om-kring dem verkar vara stabila mot de djupare skred som befarades. DĂ€remot tycks ytli-gare skred och erosion utgöra ett större problem, och bör analyseras och karteras mer för omrĂ„det som helhet för att faststĂ€lla den egentliga förkomsten av dessa, i synnerhet dĂ„ just ytligare skred som berör större ytor kan bidra med stora mĂ€ngder drivgods..

För det barn som har en funktionsnedsÀttning finns mÄnga tÀnkbara hinder som kan sÀtta stopp för leken. Men det finns ocksÄ stora möjligheter för oss som projektörer att undanröja dessa. De senaste Ären har tillgÀngligheten pÄ lekplatser varit ett hett Àmne och ett av de tydligaste tecken pÄ detta Àr att fallskyddsunderlaget pÄ lekplatser allt oftare bestÄr av gummiasfalt istÀllet för sand. Det finns dÀremot fÄ riktlinjer och rekommendationer om hur utemiljön ska utformas för att vara tillgÀnglig och sÀrskilt lite finns det skrivet om hur man anpassar sig till barn med olika funktionsnedsÀttningar. De rekommendationer som finns fokuserar ofta pÄ rörelsehinder och saknar ofta konkreta lösningar.

Karlstad Airport invigdes 1997 och ligger belÀgen cirka 18 kilometer nordvÀst om Karlstads centrum. Flygplatsen drivs av det statligt Àgda Luftfartsverket (LFV) som Àven ansvarar för flera av Sveriges övriga flygplatser. Utöver reguljÀrflyg till Stockholm, Köpenhamn samt Sundsvall, erbjuder flygplatsen Àven i snitt en charterresa per vecka. Charterresorna gÄr till varierande destinationer runt om i Europa men flygplatsen erbjuder dessutom enstaka resor till Thailand.Som mÄnga andra svenska flygplatser kÀnner Karlstad Airport av konkurrensen frÄn andra transportmedel. PÄ grund av detta problem vill LFV finna nya sÀtt att attrahera sina nuvarande samt potentiella kunder.

FöretagshÀlsovÄrden har en unik möjlighet till multidisciplinÀrt omhÀndertagande liksom goda samordningsmöjlighet tack vare en nÀra relation till bÄde arbetsgivare och arbetstagare. Men - görs rÀtt saker? Och görs de i rÀtt tid?PREVIA har sedan 2002 02 ett principdokument för rehabilitering ?RehabvÀgen - ett arbetssÀtt för tidig rehabilitering?. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur rehabiliteringsprogrammet fungerat. Hur mÄnga ÄtergÄr i arbetet efter rehabilitering? Vilka Àr de vanligaste diagnoserna? Hur Àr prognosen för de olika diagnoserna med avseende pÄ ÄtergÄng i arbetet? Hur har patienterna upplevt rehabiliteringsprocessen?JournalgenomgÄng av 82 personer aktuella hos PREVIA HÀrnösand/Sundsvall under perioden 020601 - 040331 visade att den vanligaste diagnosen för sjukskrivning var stressrelaterad utmattning vilket utgjorde 51 % av alla.

MÄnga företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillrÀcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillrÀcklig förstÄelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero pÄ bristfÀllig kravinsamling. DÀrför har denna undersökning genomförts med tvÄ huvudsakliga syften:Att bedriva kravinsamling inför ett labbdatasystemAtt utvÀrdera de valda teknikerna för kravinsamlingen Kravinsamlingen har genomförts pÄ Expancel Produktkontroll, som Àr laboratoriet för kvalitetskontroll pÄ Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall.De tekniker för kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sÄdana som anses ska skapa större förstÄelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, hÀr kallad kravinsamling genom ?omvÀnd anvÀndarmedverkan?. De tekniker som anvÀndes var deltagande observation och kontextuella intervjuer.

Permobil AB har sitt huvudkontor i TimrÄ strax utanför Sundsvall. De har specialiserat sig pÄ att tillverka elrullstolar av olika modeller för olika behov. För att i sÄ hög grad som möjligt kompensera kundens funktionshinder finns en mÀngd sÄ kallade tillbehör vilka kompletterar stolarna sÄ att de precis passar individen. Det uppdrag som gavs i början av det hÀr projektet var att utveckla ett sÄdant tillbehör. Det behövdes en hÄllare vilken skulle underlÀtta medtagandet av kryckkÀppar under fÀrd med elrullstolen. För att strukturera upp arbetet valdes tvÄ sÄ kallade metoder ut.

Urbanisering och förtÀtning leder till att habitat fragmenteras och att grönytor minskar, vilket gör det svÄrt att vÀrna om den biologiska mÄngfalden. Ett exempel pÄ grön infrastruktur Àr gröna tak som blir ett sjÀlvklart val för att sammanfoga grönytor i en stad. Förutom flera privat- och samhÀllsekonomiska vinster, kan gröna tak bidra till att öka den biologiska mÄngfalden. Vegeterade tak bestÄr vanligen av prefabricerade mattor som har ett tunt substratdjup med en vegetation som frÀmst bestÄr av Sedum album och mossa. För den biologiska mÄngfalden har dessa mattor ett lÄgt vÀrde till skillnad frÄn biodiversitetstak som hyser en mer varierad flora och fauna.

Att förstĂ„ sambandet mellan miljövariabler och fiskarters förekomst eller abundans Ă€r en vĂ€sentlig del i att bedriva ekosystembaserat bevarandearbete och ekologiskt hĂ„llbart fiske. TĂ„nglaken, Zoarces viviparus, var klassad som nĂ€ra hotad pĂ„ rödlis-tan 2010 och pĂ„ HELCOM Red List of the Baltic Sea 2013. TĂ„nglaken Ă€r utbredd över hela Östersjön och anvĂ€nds som en bioindikator för föroreningar i havet Att förstĂ„ vad som styr tĂ„nglakens utbredning Ă€r alltsĂ„ viktigt bĂ„de ut bevarande syn-punkt och ur miljöövervakningssynpunkt Meningarna gĂ„r isĂ€r angĂ„ende dennes ha-bitatpreferenser. Med hjĂ€lp av data i form av uppmĂ€tt djup och videosekvenser frĂ„n provfisken inom projektet BONUS INSPIRE och data i form av rasterkartor för andra miljövariabler har generalized additive modelling gjorts för tĂ„nglakens före-komst i Östersjön. Tre slutgiltiga modeller valdes ut baserat pĂ„ förklaringsgrad.

Bostadsbolaget Mitthem AB Àger 11 tvÄvÄningshus med lÀgenheter pÄ UppsalavÀgen i Sundsvall. SpÄrfilmsmÀtningar har visat pÄ radonhalter över grÀnsvÀrden i flertalet lÀgenheter, vilket ocksÄ konstaterats bero pÄ markradon. I dagslÀget Àr lÀgenheterna utrustade med F-ventilation utan vÀrmeÄtervinning. I detta arbete utreddes möjligheten att lösa radonproblematiken genom införande av energieffektiv ventilation med vÀrmeÄtervinning. En sÄdan ÄtgÀrd kan pÄverka radonhalten genom förÀndring av dels luftomsÀttningen och dels undertrycket inomhus.

MÄnga företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillrÀcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillrÀcklig förstÄelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero pÄ bristfÀllig kravinsamling. DÀrför har denna undersökning genomförts med tvÄ huvudsakliga syften:Att bedriva kravinsamling inför ett labbdatasystemAtt utvÀrdera de valda teknikerna för kravinsamlingen Kravinsamlingen har genomförts pÄ Expancel Produktkontroll, som Àr laboratoriet för kvalitetskontroll pÄ Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall.De tekniker för kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sÄdana som anses ska skapa större förstÄelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, hÀr kallad kravinsamling genom ?omvÀnd anvÀndarmedverkan?. De tekniker som anvÀndes var deltagande observation och kontextuella intervjuer.

Denna uppsats bygger pÄ ett uppdrag att utvÀrdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med sÀrskilt fokus pÄ grÀsrotsbyrÄkraternas roll och deras arbetssituation inom omrÄdet för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod bestÄr av intervjuer med tio deltagare frÄn trygghetsgrupperna och deltagande observationer som Àr direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket bestÄr av Michael Lipskys begrepp om grÀsrotsbyrÄkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjÀnstemÀn m.fl. arbetar direkt med och mot mÀnniskor, och dessutom har ett stort svÀngrum att sjÀlva kunna utforma mÄl och arbetssÀtt i praktiken.

Att öka möjligheterna för unga att leva ett hÀlsosamt liv framstÄr som allt angelÀgnare bÄde ur ett individuellt och ur ett samhÀlleligt perspektiv. Skolan Àr dÀrför en utmÀrkt arena för ett hÀlsofrÀmjande arbete. WHO:s konferenser i Ottawa 1986 och i Sundsvall 1991 betonade behovet av en perspektivförskjutning inom folkhÀlsoarbetet frÄn att förebygga ohÀlsa till att frÀmja hÀlsa. WHO tog ocksÄ initiativ till flera internationella nÀtverk. ?Health promoting school? Àr ett sÄdant som handlar om att skapa en kontinuerlig process dÀr hela skolans vardag utvecklas som en stödjande och frÀmjande fysisk och psykosocial miljö för hÀlsa, vÀlbefinnande och lÀrande samt att stÀrka hÀlsoundervisningen.