Sök:

Sökresultat:

762 Uppsatser om Längden pć byrćuppdraget - Sida 3 av 51

Rosa för flicka och blÄ för pojke : Kön och könsroller i förskolan

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

SÀg Àr det möjligt för studie- och yrkesvÀgledare att motverka traditionella könsmönster?

SÀg Àr det möjligt att motverka traditionella könsmönster,trots strukturer som formar oss sÄ att vi omedvetet styrs att vÀljautbildningar som leder till könstraditionella yrkesval? Att fÄ kunskaper om ochge redskap för ett praktikorienterat jÀmstÀlldhetsarbete i studie- ochyrkesvÀgledning Àr syftet med denna aktionsforskningsstudie. De vÀgledare som deltar har intresseför och kunskap om genusvetenskapliga perspektiv och kan ses som goda exempel. VÀgledarnadeltar genom tvÄ intervjutillfÀllen och en mÄnads fokusering pÄ uppdraget attmotverka traditionella könsmönster. De anvÀnder olika metoder och berÀttar ompositiva, neutrala, obekvÀma, hÀftiga och negativa reaktioner frÄn sökande.

Individuella utvecklingsplaner ? Ett nytt verktyg i den pedagogiska verksamheten

Syftet med denna studie Àr att belysa verksamma lÀrares tankar om det nya uppdraget med individuella utvecklingsplaner. Detta har vi försökt belysa utifrÄn tvÄ olika aspekter, dels en kvalitetsaspekt och dels en förÀndringsaspekt.I bakgrunden redogör vi för hur beslutet om införandet av individuella utvecklingsplaner har vuxit fram. Vi visar ocksÄ pÄ hur det nya verktyget förhÄller sig till utvecklingssamtalet och individuell planering och dokumentation. UtifrÄn Skolverkets allmÀnna rÄd för individuella utvecklingsplaner ger vi en beskrivning av hur arbetet med individuella utvecklingsplaner Àr tÀnkt att se ut.För att kunna belysa vÄrt syfte har vi gjort intervjuer med sex stycken lÀrare vilka representerat fyra olika skolor och jobbar i olika Ärskurser inom grundskolan. Intervjuerna har varit kvalitativa och behandlat lÀrarnas tankar angÄende införandet av de individuella utvecklingsplanerna.Dessa intervjuer har visat pÄ att lÀrarnas tankar om det nya uppdraget pÄ mÄnga sÀtt Àr delade.

?Vi Àr vÀl som vilken familj som helst? ? en kvalitativ studie om familjehemsförÀldrars upplevelser av sitt förÀldraskap.

Syftet med studien Àr att undersöka familjehemsförÀldrarnas upplevelser och förestÀllningar om uppdraget som familjhem i relation till förÀldraskap och familjebilder. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Vilka bilder har familjehemsförÀldrarna av familj och förÀldraskap?? Vad innebÀr familjehemsförÀldraskapet? Hur ska en familjehemsförÀlder vara? ? Betraktar familjehemsförÀldrarna uppdraget som ett arbete? Hur resonerar de kring den ekonomiska ersÀttningen?? Vad har förÀldrarna för erfarenheter av familjehemsförÀldraskapet och hur har det förÀndrat synen pÄ uppdraget?Insamlingen av empirin har skett genom sju intervjuer och en fokusgrupp med tre deltagare. Vi har analyserat resultatet utifrÄn modern familjeteori och socialkonstruktivistiskt perspektiv, samt utifrÄn tidigare forskning. Resultat VÄra respondenter framhÄller att det Àr viktigt att familjehemsförÀldrar kan ge barnet trygghet, kÀrlek, normalitet, rutiner och grÀnser.

DokusÄpan och jag : En undersökning av högstadieelevers uppfattning av dokusÄpor,samt de vÀrderingar som dÀrigenom förmedlas.

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

LÀraren och lÀrplattformen - NÀr tradition utmanas av IT

BakgrundMÄnga gymnasieskolor i Sverige har infört eller Àr pÄ vÀg att införa en lÀrplattform. Det finns dock sÀllan nÄgra riktlinjer till vad man ska anvÀnda lÀrplattformen. LÀraren fÄr friheten att anvÀnda plattformen till de ÀndamÄl som passar denna. Hur lÀraren ser pÄ sitt uppdrag blir alltsÄ vÀsentligt för hur lÀrplattformen anvÀnds. Vi har dÀrför valt att undersöka hur lÀrare ser pÄ de nya möjligheter som lÀrplattformen ger.SyfteUndersökningen har haft som syfte att ÄskÄdliggöra hur lÀrarens yrkesidentitet utmanas av lÀrplattformen.? Hur stÀller sig lÀrarna till lÀrplattformens obundenhet i tid och rum?? Hur stÀller sig lÀrarna till att de inte lÀngre Àr dominerande kunskapsförmedlare iskolan?MetodVi har genomfört kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ gymnasieskolor i VÀstra Sverige.

Jag brukar skriva hÀr pÄ förskolan och hemma : En studie om förskolebarns uppfattningar om skriftsprÄket

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

FrÄn ett pedagogiskt lÀge till ett annat : En studie om invandrade elever som nyligen slussats ut i vanlig klass

Public Service Àr ett svÄrdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras pÄ etermediernas möjligheter och begrÀnsningar, vilket har skapatsvÄrigheter nÀr Public Service har letat sig ut pÄ Internet. Kritik frÄn bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrÄgasÀtter Public Service-företagens breddning pÄwebben. De anser att grÀnserna för vad Public Service-företagen fÄr och inte fÄr göra Àralltför otydliga.Med hjÀlp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer frÄn Sveriges Television samt enfrÄn Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angÄende Public Service-uppdraget undersöks hur Public Service-uppdraget ochdess medieföretag pÄverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jÀmförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public Service och denmedieideologiska inriktningen ?Social ansvarsideologi?.

?Barnets bÀsta hÀr Àr inte samma dÀr? - en kvalitativ studie om barnombudens roll pÄ kriminalvÄrdsanstalter

Syftet med studien Àr att belysa barnombudens roll pÄ respektive anstalt och hur den rollen regleras utifrÄn kriminalvÄrdens regelverk samt de enskilda anstalternas begrÀnsningar. Vi kommer undersöka skillnaderna mellan de generella riktlinjerna mot det faktiska arbetet. Detta görs utifrÄn tre frÄgestÀllningar som behandlar deras riktlinjer, deras faktiska arbete samt möjligheten att utföra sitt uppdrag. Detta studeras genom en kvalitativ metod med induktiv ansats dÀr sex personer intervjuas varav tre pÄ deras arbetsplats och tre stycken per telefon. FrÄgestÀllningarna anvÀndes som teman i intervjuerna.Resultatavsnittet kallas för ?Redovisning av intervjuerna? och sammanfattar varje ombud under en egen rubrik dÄ den enskildes perspektiv pÄ uppdraget lyfts fram.

Public Service i framtiden : En kvalitativ studie om hur SVT förhÄller sig till Public Service-idealet pÄ webben

Public Service Àr ett svÄrdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras pÄ etermediernas möjligheter och begrÀnsningar, vilket har skapatsvÄrigheter nÀr Public Service har letat sig ut pÄ Internet. Kritik frÄn bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrÄgasÀtter Public Service-företagens breddning pÄwebben. De anser att grÀnserna för vad Public Service-företagen fÄr och inte fÄr göra Àralltför otydliga.Med hjÀlp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer frÄn Sveriges Television samt enfrÄn Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angÄende Public Service-uppdraget undersöks hur Public Service-uppdraget ochdess medieföretag pÄverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jÀmförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public Service och denmedieideologiska inriktningen ?Social ansvarsideologi?.

Enhetschefer för hemtjÀnst- En kvantitativ studie om instÀllningen till sitt uppdrag

Att vara enhetschef för dagens Àldreomsorg beskrivs ofta inte var lÀtt. Uppdraget innebÀr en balansgÄng mellan olika förvÀntningar frÄn olika aktörer som befinner sig pÄ olika nivÄer. Media rapporterar inte allt för sÀllan om fall av vanvÄrd och stÀndiga ekonomiska besparingar inom dagens Àldreomsorg. Tidigare forskning har visat pÄ att uppdraget kan vara vÀrldens bÀsta men ocksÄ omöjligt och det finns svÄrigheter att rekrytera bra personer. Denna uppsats syftar till att undersöka instÀllningen som enhetschefer inom Àldreomsorgens hemtjÀnst har till sina uppdrag.

Familjehemsdynamik : FamiljehemsförÀldrars upplevda pÄverkan pÄ den egna familjen i uppdraget som familjehem.

Studien gjordes i syfte att undersöka hur familjehemsförÀldrar kan uppleva att deras uppdrag som familjehem pÄverkar dem sjÀlva, deras biologiska barn och deras relationer. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med tvÄ grupper innehÄllande fem familjehemsförÀldrar i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av fem kvinnor och fem mÀn emellan 33 och 61 Är. En intervjuguide och en mindre enkÀt skapades och anvÀndes under intervjuerna som spelades in pÄ ljudfiler. Databearbetningen bestod av en fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod.

Att arbeta hÀlsofrÀmjande En studie om hÀlsoinspiratörer och deras förutsÀttningar för att lyckas

HÀlsoinspiratörer anvÀnds som en strategi i syfte att medverka i utvecklingen av förvaltningens hÀlsofrÀmjande arbete bland annat genom att inspirera kollegor till sundare levnadsvanor och initiera friskvÄrdsaktiviteter pÄ arbetsplatsen. Bakgrunden till uppdraget ligger i förvaltningarnas intresse att pÄ ett frÀmjande sÀtt hÄlla medarbetarna friska för att kunna fortsÀtta bedriva sina verksamheter.Studiens syfte Àr att undersöka hur hÀlsoinspiratörerna uppfattar sina förutsÀttningar i termer av chefens och kollegors stöd och engagemang samt hur handlingsutrymmet ser ut för en vald stadsdelsförvaltnings hÀlsoinspiratörer.Teori och tidigare forskning: Teori och tidigare forskning utgÄr frÄn hur socialt stöd frÄn bÄde chef och kollegor pÄverkar individer i dess arbete. Vidare presenteras hÀlsofrÀmjande ledarskap som en form av stöd för hÀlsoinspiratörer samt hur delaktighet, tillgÀnglighet och legitimitet kan ge pÄverkan pÄ individers uppdrag.Studien Àr kvalitativ dÀr intervjuteknik har valts som metod. Materialet bestÄr av fem halvstrukturerade intervjuer dÀr aktiva hÀlsoinspiratörer frÄn en av Göteborgs stads stadsdelsförvaltnings utbildningssektor intervjuats. De tre centrala teman som framkommit under intervjuerna har stÀllts mot min teoretiska referensram för att fÄ en djupare förstÄelse kring resultatet.Resultatet frÄn studien visade att vare sig det gÀller chefens eller kollegors stöd sÄ har det en stor betydelse för genomförandet av uppdraget enligt hÀlsoinspiratörernas uppfattningar.

  Folkmordsundervisning som ett led i skolans demokratifostran :   En studie av hur skolans demokratifostrande uppdrag gestaltar sig i historieundervisningen om folkmord pÄ gymnasiet

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

"Man fÄr ju inte ha för stort hjÀrta" : Gode mÀns komplexa roll i mötet med de ensamkommande flyktingbarnen

Under Är 2009 kom 2 250 ensamma barn till Sverige. Deras orsak till flykt Àr mÄnga, men det kan bland annat ha att göra med krig, förföljelse, tortyr med mera. NÀr de kommer till Sverige fÄr de en god man som ska trÀda in i vÄrdnadshavarens stÀlle. Under hösten 2009 gjordes tretton djupintervjuer med gode mÀn för ensamkommande barn i en stor kommun och i en liten kommun. Studiens syfte var att undersöka hur rollen som god man för ensamkommande barn fungerar samt hur den kan se ut och upplevas av de gode mÀnnen sjÀlva. Studien undersökte ocksÄ vilka likheter respektive skillnader som finns i uppdraget som god man beroende pÄ kommunstorlek.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->