Brottsvittnens utsagor om gÀrningsmÀn Àr oftast avgörande för att identifiera gÀrningsmannen. Det Àr av vikt att undersöka hur dessa vittnen bör behandlas och förhöras för att dessa ska kunna ge en sÄ korrekt beskrivning som möjligt av gÀrningsmannen. Forskning tyder pÄ att anvÀndandet av den sÄ kallade kognitiva intervjun ger mer korrekt information frÄn vittnena Àn ett standardpolisförhör. Dock finns en effekt kallad verbal överskuggning vilken gör att vittnena fÄr svÄrt att identifiera ansiktet om identifieringen sker nÀra inpÄ den kognitiva intervjun. Denna studie undersöker om effekten av verbal överskuggning gÄr att pÄverka genom affekt, dÄ affekt tidigare har visats pÄverka hur mÀnniskor processar visuell information och ansikten.

Undersökningens syfte har varit att ta reda pÄ pedagogers erfarenheter och vilka metoder de har anvÀnt sig av kring barns andrasprÄksinlÀrning i förskolan. Metoden som anvÀnts för att undersöka problemformuleringarna Àr intervjumetoden. Sex verksamma pedagoger som arbetar pÄ fyra olika förskolor intervjuades. I analysen skrivs det om hur det empiriska materialet förhÄller sig till det teoretiska ramverket och tidigare forskning i förhÄllande till andrasprÄksinlÀrningen i förskolan. Studien resulterade i att alla vÄra intervjuade pedagoger tyckte att arbetet med svenska som andrasprÄk Àr viktigt.

Syfte: Författarna Àmnar att undersöka om samband finns mellan KPO och produktivitetsförÀndringar. I samband med detta har vi Àven för avsikt att undersöka vilka motiv och faktorer som bör tas i beaktande inför en implementering av denna typ av outsourcing. Metod: I uppsatsen anvÀnds ingen egen insamlad empiri, utan enbart sekundÀrdata. Dessa sekundÀrdata Àr bÄde kvantitativa i form av statistik och rapporter men Àven kvalitativa i form av en intervju vilka Àr utgivna av branchföretag. Vi har studerat tidigare forskning och teorier inom Àmnet vilket utgör det teoretiska ramverk som vi sedan baserar vÄr analys pÄ.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur idrottslÀrare inkluderar elever med funktionshinder i sin undervisning utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Jag har Àven lagt fokus pÄ Aaron Antonovskys begrepp KASAM ? kÀnslan av sammanhang ? för att kunna bredda min förstÄelse för en idrottslÀrares tankar kring sin undervisning. Jag vill lyfta fram idrottslÀrarens röst och kÀnsla i att undervisa olika elever med olika funktionshinder. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningen;Vilka faktorer möjliggör för en inkluderande undervisning för elever med funktionshinder i Àmnet idrott och hÀlsa? MetodStudien bestod av sex stycken kvalitativa djupintervjuer med idrottslÀrare som undervisar elever i olika Äldrar samt pÄ olika skolor.

SmÀrta kan orsaka stort lidande och pÄverkar bÄde fysiska och psykiska aspekter av mÀnniskan. SmÀrta kan ocksÄ fÄ negativa konsekvenser för tillfrisknande och ÄterhÀmtning frÄn sjukdom. Det Àr dÀrför av vikt för den allmÀnpraktiserande sjuksköterskan att uppmÀrksamma och ha kunskap om smÀrta. Det Äligger sjuksköterskan att arbeta evidensbaserat och sjuksköterskan har Àven en viktig funktion att inge hopp och möta patienters oro. Syftet med denna studie var att undersöka om inneliggande patienter pÄ tre allmÀnmedicinska avdelningar upplevde smÀrta genom att anvÀnda en smÀrtskattningsskala.

Undersökningen Àr fokuserad pÄ vilken relation lÀrare och elever har till skriftsprÄket. Vi har undersökt hur medvetna lÀrare och elever Àr gÀllande skriftlig korrekthet. Vi har Àven undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner pÄverkar sprÄket. Hur eleverna stÀller sig till skriftsprÄket och om de bryr sig om att skriva korrekt Àr Àven nÄgonting som studien Àr riktad till. Vi har studerat vilka verktyg bÄde lÀrare och elever har till hjÀlp för att utveckla ett korrekt skriftsprÄk.

SAMMANFATTNING Uppsatsens syfte Àr att analysera AssiDomÀns affÀrsstrategier för att sÀkra framtida massavedtillgÄng genom en utvidgad etablering i Lettland. Undersökningen har genomförts genom semistandardiserade intervjuer i kombination med litteraturstudier och insamlande av relevant empiri. Författarna har efter genomförd studie och analys funnit att AssiDomÀn har goda förutsÀttningar för att lyckas sÀkra en framtida tillgÄng pÄ massaved i Lettland. Den strategi vi funnit vara den mest gynnsamma Àr ett framtida samarbete med det statligt Àgda företaget LVM. För att lyckas Àr det av stor vikt att AssiDomÀn ser pÄ strategin i ett lÄngsiktig perspektiv.

I dagslÀget saknas det information om förekomst av stereotypier hos lodjur (Lynx lynx) i svenska djurparker. För att djuren i parkerna ska fÄ förutsÀttningar som möter deras behov mÄste vi veta om det finns ett problem i dagslÀget som behöver ÄtgÀrdas. Detta arbete Àr ett första steg till att fÄ en överblick över förekomsten av stereotypier hos lodjur i svenska djurparker. Studien syftar Àven till att bistÄ SkÄnes Djurpark med information om hur parkens lodjur utnyttjar sitt hÀgn.Studien bestÄr av tvÄ delar, varav den ena utfördes i form av en beteendestudie pÄ SkÄnes Djurpark i Höör, dÀr tre beteendekategorier (aktiva, passiva och stereotypier) samt hÀgnutnyttjande registrerades med hjÀlp av kontinuerlig fokaldjursobservation och momentanregistrering med ett intervall pÄ en minut. Den andra delen bestÄr av en enkÀtstudie som skickats till 10 djurparker i Sverige som hÄller lodjur.Beteendestudien i SkÄnes Djurpark visar att tre av fyra individer utför stereotypin pacing.

Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och anvÀndarvÀnligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernÀring. Metoder: Hundra patienter inkluderades och nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som hÀr anses vara golden standard samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Resultat: Sjuksköterskorna ansÄg MEONFs instruktioner och frÄgor lÀtta att förstÄ, svara pÄ (100 %) samt att frÄgorna var angelÀgna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och specificitet (0.78) jÀmfört med MNA. Sensitiviteten var högre Àn den som fanns mellan MUST och MNA (0.57).

För mĂ„nga Ă€r arbetet den mest centrala delen ilivet dĂ€r de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, kĂ€nslaav sammanhang, Ă€r meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med Ă„tta deltagare iĂ„ldrarna 40 till 65 Ă„r med varierande yrken. Ett heterogent urval anvĂ€ndes föratt fĂ„ en sĂ„ stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att fĂ„ göra gott i mötet medandra mĂ€nniskor samt att arbetet kĂ€nns meningsfullt.

Gripklorna hos dagens timmergripar följer en cirkulÀr rörelse vilket medför att griparen mÄste korrigeras i höjdled kontinuerligt av maskinföraren för att undvika att virket missas av griparen eller att skador pÄ marken sker. LIAB (Lima Innovation AB) vill med bakgrund i detta undersöka om en ny typ av gripare, som löser detta problem, kan konstrueras. MÄlet med detta examensarbete har varit att frÄn grunden konstruera en gripare, avsedd för befintliga skotare pÄ marknaden, som minimerar den grÀvande rörelsen. Genom projektet följdes en produktutvecklingsprocess utarbetad vid LuleÄ tekniska universitet kallad Sirius Masterplan. AnvÀndandet av bland annat rörelse- och FEM-analyser resulterade i solidmodeller av en gripare som med hjÀlp av en fyrlÀnksmekanism följer marken i en nÀst intill rÀtlinjig rörelse.

Enligt forskning har lÀroböckerna i matematik pÄ gymnasiet inget krav pÄ sig att följa kurs- och lÀroplan. Studier visar Àven pÄ att matematik Àr skolans tystaste Àmne dÀr en stor del av undervisningen Àr beroende och utgÄr frÄn lÀroboken. VÄr studie syftade till att undersöka hur valet av ny lÀrobok i matematik pÄ gymnasiet gick till och vilka faktorer som anses viktiga för matematiklÀraren. Som underliggande frÄga har vi kopplat till hur stor vikt som lÀggs vid kurs- och lÀroplan vid detta val. Undersökningen bestod av tre kvalitativa intervjuer samt 15 kvalitativa enkÀter.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera pedagogers syn pÄ den fria leken och dess betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àven undersöka vad pedagogerna anser att den fria leken har för möjligheter och hinder för barns lÀrande och utveckling i förskolan. Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod genom att genomföra semistrukturerande intervjuer med sju pedagoger i tvÄ förskolor. Det som framkommit i undersökningen Àr att pedagogerna hade ett positivt synsÀtt pÄ den fria leken. De ansÄg att den fria leken Àr en viktig kÀlla till barnens kompetensutveckling som bör uppskattas av pedagoger och bör dÀrför lÀggas mer vikt pÄ i verksamheten. Resultatet visar ocksÄ att den fria leken kan ha nackdelar och hinder som leder till konflikter och obehagliga situationer bland barnen. De flesta pedagoger ansÄg att deras nÀrvarande roll var viktig, utan att styra eller dominera leken, för att stödja och utveckla den fria leken..

Syftet med denna undersökning Àr att se om en högre sprÄklig utvecklingsnivÄ ger ett högre betyg frÄn lÀraren pÄ den skriftliga delen av nationella provet i svenska som andrasprÄk i Ärskurs 9 eller om det Àr andra omrÄden som Àr viktigare för vilket betyg texten fÄr av lÀraren. Jag analyserar femton skriftliga uppsatser frÄn nationella provet med hjÀlp av en analysmodell som jag har tagit fram utifrÄn en variant av performansanalys och bedömningsanvisningar för nationella provet. Analysmodellen innehÄller fem omrÄden: sprÄklig utvecklingsnivÄ, kommunikativ kvalitet, sprÄklig struktur, genreanpassning och instruktionsanpassning. Resultaten visar att inget enskilt omrÄde avgör vilket betyg texterna fÄr av lÀrarna, utan att det Àr en sammanslagning av de olika omrÄdena som avgör betyget, men att genreanpassning Àr det omrÄde som lÀrarna lÀgger mest vikt vid..

De vanligaste organtransplantationer som utförs idag Àr transplantationer av njure och lever. För att förebygga problem och stÀrka hÀlsan hos dessa patienter Àr det av vikt att vÄrdpersonal har kÀnnedom om hur patienterna upplever och pÄverkas i sitt dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var dÀrför att beskriva upplevelse av att leva med en transplanterad njure eller en transplanterad lever. Artiklarna som anvÀnts i analysen Àr kvalitativa studier som Àr gjorda pÄ vuxna personer utan psykisk sjukdom. Elva artiklar anvÀndes i analysen och granskades med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att ha och inte ha hÀlsa, att behandlingen inverkar pÄ livet, att stödet och informationen har betydelse, att ha förmÄgan att pÄverka det nya livet samt att kÀnna och visa tacksamhet.