Denna undersöknings syfte Àr att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av sprÄkstriden i Finland under mellankrigstiden. HuvudkÀllan för detta ÀndamÄl Àr skÀmttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skÀmtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens ÄrgÄngar frÄn perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frÄgan: ?Hur representeras sprÄkstriden i relation till finlandssvensken??. Det lÀggs vikt pÄ vilken typ av samtidsfrÄgor som uttryckligen Àr relaterade till aktuella hÀndelser rörande sprÄkstriden, hur Àktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur sprÄkliga skillnader skildras.

SCA Packaging AB i Munksund PiteĂ„ Ă€r ett pappersbruk som tillverkar kraftliner. De har för en tid sedan inlett ett arbete för att utforma en inköpsstrategi. Arbetet gick ut pĂ„ att utveckla en strategisk samsyn för inköpsverksamheten som ska vara genomgĂ„ende för hela SCA Packaging Munksund. Syftet med arbetet var att skapa en gemensam bild av inköp i företaget med sĂ„vĂ€l brister som förbĂ€ttringsmöjligheter. Ämnen som togs upp pĂ„ möten angĂ„ende inköpen pĂ„ företaget var bland annat avtalshantering, avtalstyper och klassificering av inköp med hjĂ€lp av en positioneringsmatris i detta fall Kraljics matris.

SCA Packaging AB i Munksund PiteĂ„ Ă€r ett pappersbruk som tillverkar kraftliner. De har för en tid sedan inlett ett arbete för att utforma en inköpsstrategi. Arbetet gick ut pĂ„ att utveckla en strategisk samsyn för inköpsverksamheten som ska vara genomgĂ„ende för hela SCA Packaging Munksund. Syftet med arbetet var att skapa en gemensam bild av inköp i företaget med sĂ„vĂ€l brister som förbĂ€ttringsmöjligheter. Ämnen som togs upp pĂ„ möten angĂ„ende inköpen pĂ„ företaget var bland annat avtalshantering, avtalstyper och klassificering av inköp med hjĂ€lp av en positioneringsmatris i detta fall Kraljics matris.

Vi lever i ett alltmer datoriserat samhÀlle dÀr information och funktionella informationssystem Àr av största vikt. Detta gör att det Àr en stor efterfrÄgan pÄ systemutvecklare och vÄr nyfikenhet i frÄgan har vÀckts genom att vi kÀnde att vÄr utbildning inte passade in i den yrkesprofil som efterfrÄgas. Vi hade en kÀnsla av att det finns olika synsÀtt pÄ systemutveckling och dÀrför gjorde vi denna undersökning. I uppsatsen har vi undersökt samtliga kandidatutbildningar som utbildar inom systemutveckling samt gjort en fördjupning inom informatikomrÄdet för att se vad det Àr man utbildar inom. Vi har funnit att det finns tvÄ olika synsÀtt dÀr ett Àr tekniskt inriktat och ett Àr mer verksamhetsorienterat.

Examensarbetet belyser barns lek och lÀrande, dÀr barns handlande av demokrati och empati via lek och lÀrande i förskolans verksamhet synliggörs. Ett Àmne som anses Àr grundlÀggande för alla pedagoger att arbeta utifrÄn. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagogerna arbetar med lek, lÀrande, demokrati och empati i förskolan, hur de förhÄller sig till begreppen i verksamheten samt vilket arbetssÀtt pedagogerna kan anvÀnda sig av. Det lÀggs fokus pÄ demokrati, empati, lek och lÀrande individuellt i kapitlet forskning och teoretiskt ramverk för att sedan kunna sÀttas i ett sammanhang. LikasÄ, lÀggs det vikt pÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt samt den grundlÀggande barnsyn samhÀllet bör genomsyras av.

Rapporten behandlar synen pÄ elevinflytande och elevdemokrati, i skolan i allmÀnhet och i förskolegruppen i barnskolan i synnerhet.Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera vilka uppfattningar det finns om elevinflytande. I den empiriska delen av arbetet studerar vi hur nÄgra pedagoger uppfattar orden elevinflytande och elevdemokrati. Vi har ocksÄ studerat vad eleverna uppfattar att de har för möjlighet till inflytande i skolan.Resultatet bygger pÄ intervjuer och observationer hos förskollÀrare i barnskola, och intervjuer med deras elever i sexÄrsgruppen. Vi har funnit att pedagogerna anser att deras lyhördhet för eleverna och dessutom elevernas möjlighet att sÀga vad de tycker Àr en definition pÄ elevinflytande. De uppger dessutom att inflytande handlar om respekt för varandra och att Àven möjligheten till delaktighet i beslut Àr av vikt nÀr vi talar om elevinflytande och elevdemokrati.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r en global epidemi. Fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemĂ€ssiga faktorer. Övervikt kanleda till flera följdsjukdomar. Viktminskning kan ge ökad livskvalitĂ© pch psykiskt vĂ€lbefinnande. Ur ett hĂ€lsoekonomiskt perspektiv Ă€r det av vikt att det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet startar tidigt i barndomen.

Syftet med denna jÀmförande studie var att ta reda pÄ om det fanns nÄgra skillnader i arbetssÀtt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet Àr baserat pÄ semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lÀrare pÄ vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig sÄ till vida att pÄ friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det pÄ den kommunala skolan finns en speciallÀrare stationerad pÄ skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen pÄ skolorna och Àven i den sociala miljön. En slutsats var att alla lÀrare anser sig anpassa sitt arbetssÀtt utefter varje elevs behov och att de inte lÀgger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att fÄ rÀtt hjÀlp..

Studiens syfte Àr att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus, bland barn i Äldern tre till fem Är. Leken Àr viktig för barns utveckling och lÀrande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhÀllet. DÀrför Àr det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhÄller sig till pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda pÄ en förskola i nordöstra SkÄne. Resultatet visar att pedagogerna pÄ denna förskola tycks ha kommit lÄngt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.

Socialstyrelsen, i sin roll av tillsynsmyndighet för den lÀkemedelsassisterade opiatvÄrden, utfÀrdar riktlinjer för detta arbete. Av dessa framkommer vissa skyddsfaktorer av sÀrskild vikt, vilka har operationaliserats i en factorial survey med en randomiserad och en standardiserad vinjettkomponent. Dessa bedömdes av yrkesverksamma inom underhÄllsbehandling, totalt 38 personer. Materialet bearbetades genom multipel regressionsanalys. Resultatet visade att tre av variablerna - psykosocial intervention, boendesituationen samt familjen/nÀtverkets stöd, har ungefÀr lika stor pÄverkan pÄ bedömningar.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare lÀr elever att lÀsa. Vilka metoder de anvÀnder och om det finns skillnader mellan deras arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lÀrare och Àven tvÄ observationer i en Ärskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara sÄ stora och lÀrarna lÀgger tyndpunkten pÄ samma faktorer vid arbetssÀttet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rÀtt metod att anvÀnda nÀr man lÀr elever att lÀsa.

VÄrdtiden för mammor efter förlossningen har minskat markant de sista decennierna. Det Àr dÀrför av vikt att undersöka hur nyblivna mammor upplever den första tiden efter de har fött barn. Syftet med studien var att undersöka kÀnslan av trygghet som mammor, med tidig hemgÄng, kÀnde under den första veckan efter förlossningen. Metod: EnkÀten Parents Postnatal Sense of Security (PPSS) med 18 frÄgor plus tre tillÀggsfrÄgor anvÀndes. EnkÀten skickades till 100 nyförlösta svensktalande mammor med normala förlossningar och tidigt hemgÄng.

För mĂ„nga Ă€r arbetet den mest centrala delen ilivet dĂ€r de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, kĂ€nslaav sammanhang, Ă€r meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med Ă„tta deltagare iĂ„ldrarna 40 till 65 Ă„r med varierande yrken. Ett heterogent urval anvĂ€ndes föratt fĂ„ en sĂ„ stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att fĂ„ göra gott i mötet medandra mĂ€nniskor samt att arbetet kĂ€nns meningsfullt.

Företag under tillvÀxt som befinner sig i inledningsfasen av att utveckla ett korporativt varumÀrke har en del utmaningar framför sig. Vi har funnit att integrationen av nyförvÀrvade enheter mÄste hanteras vÀldigt noggrant och integreras med organisationens övergripande kultur samtidigt som man Àr öppen för en viss kulturell varians. Vi har ocksÄ funnit att utvecklingen av det korporativa varumÀrket Àr förankrat i organisationskulturen eftersom det Àr dÀr grunden för de vÀrderingar som sedan ska förmedlas genom det korporativa varumÀrket bildas. För att detta ska ske krÀvs sÄledes att man lÀgger stor vikt vid kommunikationen inom organisationen. Genom effektiv kommunikation underlÀttar man det korporativa varumÀrkets förankring i organisationskulturen, vilket ocksÄ innebÀr att de anstÀllda involveras till att ?leva med varumÀrket? och blir sÄ kallade ?brand champions?..

Inom gymnasieskolan lÀggs allt större vikt vid jÀmstÀlldhet. Uppsatsens syfte Àr att undersöka elevers uppfattningar om jÀmstÀlldhetsarbete inom gymnasieskolan. För att besvara syftet gjordes kvalitativa intervjuer med 14 elever (sju pojkar och sju flickor) vid en stor gymnasie-skola i Sverige. DÀrutöver intervjuades ordföranden för elevernas jÀmstÀlldhetsgrupp samt en av skolans tvÄ s.k. jÀmstÀlldhetspedagoger.