Anorexia nervosa Àr en den vanligaste av Àtstörningar och förekommer ofta bland tonÄrsflickor samt unga kvinnor. Sjukdomen karakteriseras av att individen som drabbas av den vÀgrar hÄlla kroppsvikten pÄ eller över nedre normalgrÀnsen för sin Älder och lÀngd, har intensiv rÀdsla för att gÄ upp i vikt eller bli tjock. Individen har Àven störd kroppsupplevelse avseende vikt och form samt förnekar allvaret i den lÄga kroppsvikten. Sjukdomen möts ofta med stor oförstÄelse av den drabbades omgivning. Syftet med studien var att beskriva livskvalitet hos unga kvinnor med anorexia nervosa.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur sprÄkutvecklingen kan frÀmjas i skolan, med tanke pÄ det mÄngkulturella samhÀlle vi lever i idag. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ analys med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag intervjuade sedan fem pedagoger pÄ olika skolor med kunskaper och erfarenheter om det jag Àmnar undersöka. Intervjun var uppdelad enligt vissa specifika Àmnen, och svaren Àr sedan redovisade i resultatet enligt dessa. Viss fokus har legat pÄ modersmÄlets och dess undervisnings vikt för utvecklingen av elevens andrasprÄk, men ocksÄ lÀrarna och förÀldrarnas ansvar i denna utveckling.Resultatet frÄn litteraturstudier av den tidigare forskningen samt intervjuerna, visade att sprÄkkunskaper har en stor vikt nÀr det gÀller att erövra nya sprÄk, vilket gör modersmÄlsundervisningen mycket aktuell.

Det kommer stĂ€ndigt nya rön om vad vi bör Ă€ta och vad vi bör undvika. Övervikt Ă€r idag mer regel Ă€n undantag i Sverige och ökningen av antalet överviktiga och feta Ă€r i det nĂ€rmaste epidemisk och har blivit den mest utbredda folksjukdomen i hela vĂ€rlden. Drygt hĂ€lften av den svenska vuxna befolkningen har försökt att gĂ„ ner i vikt eller planerar att göra det. FrĂ„gan Ă€r egentligen inte hur man gĂ„r ner i vikt utan om att göra en livsstilsförĂ€ndring som ska hĂ„lla hela livet ut. LĂ„gkolhydratskost har funnits sedan Ă„r 1921 och anvĂ€ndes dĂ„ vid behandling för epilepsi.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken vikt de geografiska traditionerna ges i den nuvarande och i tidigare kursplaner för Àmnet geografi samt hur dessa traditioner visar sig hos aktiva SOlÀrare i grundskolans senare del i deras syn pÄ geografiÀmnets bestÄndsdelar.Uppsatsen tar avstamp i en redogörelse för Pattisons fyra geografiska traditioner (den rumsliga, den regionala, den naturgeografiska och mÀnniska-natur traditionen) med tillÀgg av den kritiska traditionen som Graves benÀmner den. Dessa traditioner ligger till grund för granskningen av nuvarande kursplan och för kursplaner för geografÀmnet under 1900-talets senare del. De olika traditionernas vikt i förhÄllande till varandra redovisas genom en tabell som sammanfattar kursplansanalysen. Exempel pÄ resultatet Àr att MÀnniska-natur traditionen har fÄtt en dominerande del i senare kursplaner samt att den kritiska traditionen tillkommit sedan Lgr 80.Genom intervjuer undersöktes aktiva SO-lÀrares syn pÄ geografiÀmnets bestÄndsdelar. Det empiriska materialet har tolkats utifrÄn en hermeneutisk ansats.

Hoppet Àr mÀnniskans starkaste drivkraft och framtidsorienterat pÄ ett positivt sÀtt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omstÀndigheter och miljö. En mÀnniska som har en sjukdom av kronisk karaktÀr, kan kÀnna lidande iolika former bÄde fysiskt och psykiskt. Det Àr av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kÀmpa och vÄga sig in i en osÀker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade pÄ patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlÀttade sjuksköterskans möte med patienten.

Det övergripande mÄlet med palliativ vÄrd Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalité för patienten och dennes familj. VÄrdpersonalen mÄste vara förberedd bÄde praktiskt och mentalt. Mötet mellan vÄrdpersonal och patienter beskrivs som en process respektive nÄgot som sker spontant. Författarna anknyter föreliggande studie till Benner och Wrubels omvÄrdnadsteori. Studiens syfte var att belysa det vÄrdande mötet mellan vÄrdpersonal och patienter i den palliativa vÄrden.

Överviktsepidemin Ă€r ett utbrett folkhĂ€lsoproblem som Ă€r svĂ„rt att fĂ„ bukt pĂ„, PREnet Ă€r en av mĂ„nga aktörer som arbetar för det. FrĂ„gan som inledningsvis stĂ€lldes var om sjĂ€lviakttagelseformulĂ€r Ă€r en effektiv metod för att kunna förĂ€ndra beteenden som Ă€r relaterade till övervikt och med hjĂ€lp av detta minska i vikt. Syftet var att utvĂ€rdera sjĂ€lviakttagelseformulĂ€r som en metod i PREnets viktminskningsprogram. Deltagarna (n=38) var representerade frĂ„n fyra PREnet-anlĂ€ggningar. De ombads att registrera lĂ€mpliga och olĂ€mpliga vanor relaterade till övervikt, upp till sex mĂ„nader.

Idag lever ett stort antal individer med diagnosen Multipel Skleros (MS) i Sverige och det Àr i huvudsak unga och medelÄlders individer som fÄr sjukdomen, kvinnor dubbelt sÄ ofta som mÀn. Sjukdomen medför att individen kan fÄ bestÄende funktionsnedsÀttningar som berör exempelvis kÀnsel, rörlighet men Àven psykiska förÀndringar förekommer. Syftet med studien var att belysa hur stödet frÄn nÀrstÄende uppfattades av individen med Multipel Skleros. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie med kvalitativ ansats, dÀr tvÄ sjÀlvbiografiska böcker inkluderades. Resultatet som framkom visade att stödet frÄn nÀrstÄende var av stor vikt för att öka kÀnslan av trygghet och vÀlbefinnande hos individen med Multipel Skleros.

Idag överlever cirka 80 % av de barn som drabbas av cancer men fortfarande finns de barn som inte kan botas och dÀr behandlingen övergÄr i en palliativ fas. Inom den pediatriska vÄrden Àr det viktigt med ett familjeperspektiv vilket innebÀr att hela familjen ska involveras i barnets vÄrd. Det Àr av stor vikt att dessa familjer fÄr bra stöd i situationen vilket Àr viktigt att sjuksköterskan bidrar med. Problem kan uppstÄ nÀr sjuksköterskan har svÄrt att förstÄ förÀldrarnas situation och dÀrmed blir det svÄrt att individanpassa det stöd som förÀldern verkligen behöver. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva förÀldrars uppfattningar av att vÄrda sitt cancersjuka barn i den palliativa vÄrden.

Anorexi/Bulimi Nervosa drabbar framför allt flickor i Äldern 11- 20 Är. Varför vissa flickor utvecklar sjukdomen Àr okÀnt. Flera faktorer spelar in som till exempel en krissituation som uppstÄr i familjen, kommunikationsproblem, ett missnöje över sin egen kropp eller en försÀmrad sjÀlvkÀnsla. Mödrarnas inverkan pÄ döttrarna kan vara en anledning till att vissa flickor utvecklar Anorexi/Bulimi Nervosa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa flickors utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa, med sÀrskilt fokus pÄ mödrars pÄverkan gÀllande kroppsuppfattning, mat, vikt och Àtbeteende.

Malmö högskola LĂ€rande och SamhĂ€lle Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik VĂ„rterminen 2012 Abstrakt Nesic, Anna & Åkesson, Christel (2012). Om vi skalar?en studie om synen pĂ„ specialpedagogikens inre. (I we peel? a study on the perception of special education internal). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LĂ€rande och SamhĂ€lle, Malmö högskola. Syftet med vĂ„r studie har varit att undersöka vad kĂ€rnan i specialpedagogik Ă€r.

Introduktion: HPV-vaccination infördes i vaccinationsprogrammet 2012 för flickor 11?13 Är. Vaccinationen ges vid tre upprepade tillfÀllen under cirka ett Är. SmÀrta och oro i samband med vaccination pÄverkar varandra och kan leda till en ond cirkel dÀr smÀrtupplevelsen ökar. Upplevelsen kan pÄverkas av tidigare erfarenheter av vaccination.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om den tysta lÀsningen i grundskolans tidigare Är behöver Àndras, varför detta behövs samt hur den kan Àndras. Till grund för studien skrevs tre frÄgestÀllningar. Dessa lyder: Behöver den tysta lÀsningen förÀndras- varför?Hur kan den tysta lÀsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst lÀsning gynna elevernas lÀsande och livslÄnga lÀrande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat Àr att lÀsförmÄgan i Sverige sjunkit och att den fortsÀtter att sjunka.

I Sverige har förekomsten av övervikt och fetma fördubblats de senaste tjugo Ă„ren och hĂ€lsoproblemet drabbar frĂ€mst barn. Övervikt och fetma hos barn innebĂ€r sĂ€mre förutsĂ€ttningar för ett hĂ€lsosamt liv som vuxen. Sjuksköterskan möter överviktiga barn i sitt arbete och har dĂ€rför möjlighet att hjĂ€lpa dem och deras familjer i en förĂ€ndringsprocess mot ett hĂ€lsosammare liv. Syftet med studien Ă€r att beskriva förĂ€ldrars upplevelser av att ha ett överviktigt barn. Intervjustudier har analyserats med kvalitativ metod för att öka förstĂ„elsen kring fenomenet.

I dagens platsannonser frÄgas det ofta efter controllers, men fÄ vet egentligen vad yrket innebÀr eftersom rollen skiljer sig frÄn arbetsplats till arbetsplats. Vi ville studera detta diffusa begrepp för att fÄ en större klarhet i vad titeln innebÀr och vilka arbetsuppgifter som Àr karakteristiska controlleruppgifter. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vilka arbetsuppgifter som har störst betydelse i olika organisationer. UtifrÄn tidigare forskning har vi skapat en modell som visar en uppdelning mellan olika organisationsformer och vilken/vilka av controllerns funktioner som blir extra betonad i de olika.Vi har gjort en undersökning omfattande 30 telefonintervjuer med controllers eller personer med motsvarande arbetsuppgifter. Intervjuerna har utgÄtt frÄn en intervjuguide med bÄde öppna och slutna frÄgor.