Då människor befinner sig till stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Studier visar hur viktigt det är för företag att ha en frisk och välmående personal. Fokus ligger då oftast på företagets behållning av hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var därför att beskriva hur anställda upplevde hälsofrämjande arbete på sin arbetsplats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med samtliga anställda på ett litet företag.

Studiens syfte var att undersöka hur socialarbetare inom socialtjänsten i en kommun beskriver sitt arbete med barn och föräldrar där barn upplevt våld inom familjen.  Frågeställningarna handlade om hur barn görs delaktiga i socialtjänstens arbete och vilket stöd barn och föräldrar erhåller. Fem socialarbetare intervjuades utifrån en tematiserad intervjuguide och vinjett. De teoretiska perspektiven som användes i analysen var systemteori och risk- och skyddsfaktorer.  Resultatet visade på att barn är delaktiga i socialtjänstens arbete genom att de ges information och erbjuds samtal utifrån barnets behov.  Det framkom även att det finns ett helhetstänk inom socialtjänsten då både barn och föräldrar erbjuds stöd i familjer där barn upplevt våld. Dessutom visade resultatet på att socialtjänsten kan hjälpa till att utveckla det sociala nätverket hos familjerna..

Frågeställningar: Hur påverkas kundens förtroende till AA Logistik Västerås av AA Logistik Västerås CSR-arbete?Hur påverkas kundens förtroende till AA Logistik Västerås av kundens förväntningar på AA Logistik Västerås CSR-arbete?Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kundens förtroende till sin transportleverantör påverkas av leverantörens CSR-arbete, samt hur förtroendet påverkas av kundens förväntningar på leverantörens CSR-arbete.Slutsats: Studien visar att transportleverantörens CSR-arbete påverkar kundens förtroende för leverantören positivt. I två av de undersökta kundrelationerna finns det inte några upplevda brister angående någon av komponenterna delade värderingar, kommunikation och opportunistiskt beteende. I den tredje kundrelationen finns mindre brister angående komponenterna kommunikation och opportunistiskt beteende, men de är förknippade med en så liten del av relationen att det inte har någon större betydelse för hur det påverkar förtroendet från kund till leverantör. Att en stor majoritet av förväntningarna hos kunderna har uppfyllts gällande CSR-arbetet, styrker påståendet om att CSR-arbetet påverkar förtroendet positivt ytterligare..

MITTUNIVERSITETInstitutionen för Socialt Arbete    Ämne: Socialt arbete, C-kursHandledare: Ingrid Byberg  Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta närmare på Röda korsets sociala arbete i förhållande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats.  Det har genomförts tre intervjuer med tjänstemän och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar på ett lokalkontor med övergripande frågor, en tjänsteman på storstadskontoret, ansvar för region syd och hälsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgått från Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhållande till ett kompletterande, ersättande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade på en mångfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhållande till staten då Röda Korsets främsta tanke är att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det gränsöverskridande projekt där både samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pågår och att kommunen i flera fall räknar med den frivilliga insatsen i samhället istället för att starta egna projekt.

I detta examensarbete undersöker jag hur det går att arbeta tematiskt i samhällskunskap i gymnasieskolan, vilken lärarroll som förknippas med tematiskt arbete och vilken kunskapssyn som präglar arbetssättet. För att besvara dessa frågor har jag genomfört en kvalitativ studie som grundar sig på intervjuer med pedagoger vid skolor som arbetar tematiskt. I teoridelen redogör jag för bakgrunden till det tematiska arbetssättet och hur det kan användas i skolan. Vidare redogör jag för olika kunskapssyner och den förändrade lärarrollen vid ett tematiskt arbetssätt. Slutligen sammanfattar jag innehållet i våra styrdokument och redogör för den tidigare forskningen.

Sjukskrivningarna har minskat de senaste åren, men långtidssjukskrivningarna har inte sjunkit lika mycket. Personer som har beviljats aktivitets och sjukersättning har istället ökat. Därför är det fortfarande viktigt för arbetsgivarna att lägga fokus på rehabilitering och att hjälpa sjukskrivna tillbaka till arbete. Arbetsgivarna har huvudansvaret för arbetstagarnas arbetsmiljö, arbetsanpassning och rehabilitering. I Luleå kommun har man haft ett projekt där man arbetat med aktiv sjukskrivning.

Studiens syfte är att undersöka hur barn upplever naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan samt att se hur pedagogerna främjar arbetet och om detta arbete utförs medvetet. För att se människors olika uppfattningar om naturvetenskap i förskolan används fenomenografin som vetenskaplig ansats. Metoden som används är kvalitativa intervjuer, där bilder används för att skapa en gemensam referensarm för barnen och enkäter för pedagogerna. Barnen är övervägande positiva till de naturvetenskapliga aktiviteterna och motiverar eventuellt ointresse med faktorer som exempelvis kyla och trötthet. Pedagogerna arbetar på många vis medvetet och främjar naturvetenskapligt arbete i förskolan men utrymme för utveckling av detta arbete finns..

Syftet med arbetet är att ge en bild av hur ett arbetslag praktiskt fungerar och visa hur språkstödjande undervisning genom tematiskt arbete och målinriktat arbete med smågrupper kan utföras i år 4-9 i grundskolan. Jag beskriver arbetslag ur ett inifrånperspektiv eftersom jag själv är en del av detta arbetslag. Vidare har jag intervjuat två lärare om varför de anser att arbetssättet gynnar elevers språkutveckling och även dokumenterat svar från en frågeställning till tolv elever om deras tankar huruvida de tycker att arbetslaget påverkar deras språkutveckling. Jag har också studerat vad som står i litteraturen kring min frågeställning. Litteraturen berör skolan förr och nu, arbetslag i skolan, arbetslagets uppgifter, arbetet i arbetslaget, för och emot arbetslag, språkutveckling genom integrerad undervisning, språkutveckling genom samarbete i smågrupper och modersmålslärarnas delaktighet.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hälsofrämjande arbete inom primärvården. En kvalitativ studie med en semistrukturerad intervju genomfördes med stöd av en intervjuguide. Ett snöbollsurval utfördes med syfte att finna arbetsterapeuter som arbetade inom det valda området. Data samlades in via intervjuer med åtta arbetsterapeuter inom primärvården. De inspelade intervjuerna skrevs ut och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys, vilken mynnade ut i fem kategorier.

Arbetet tar upp ämnena genus, föräldraskap och socialt arbete ställt mot barnets bästa. Frågor som belyses är om instanser för socialt arbete arbetar med genusfrågor i förhållande till föräldraskap och barnets bästa och hur detta tas hänsyn till i det undersökta sociala arbetets praxis. Genus är inget som diskuteras strukturerat i de undersökta verksamheterna, men hos flertalet av dem diskuteras det under andra former. Under arbetets gång har det framkommit att synen på papparollen är under förändring och pappan finns med mer i barnens liv än vad tidigare forskning visar. Dock lyfter informanterna upp problemen kring kollektivboenden, att föräldrar och barn inte alltid finns under samma enhet hos socialtjänsten och bristen på pappa ? barn placeringar..

Vi har undersökt studenter med erfarenhet av tidsbaserat arbete och huruvida de tar sin betalda arbetstid i anspråk för sig själv dvs. gör saker på sin betalda arbetstid som de inte är tillsagda att göra och/eller sånt som inte ingår i deras arbetsuppgifter. Om så är fallet har vi undersökt hur de tar sin betalda arbetstid i anspråk för sig själv och vad anledningen till att de gör det är. Tidsbaserat arbete innebär att man måste vara på sin arbetsplats under vissa givna tider.Att göra andra saker än det man är tillsagd att göra på sin betalda arbetstid kan ses som ett slags motstånd, dvs. handlingar som kan vara öppna eller dolda.

Detta examensarbete är en fortsatt utveckling av ett tidigare arbete som jag själv tagit fram i kursen ?Datorstödd Konstruktion och Prototypframtagning 22,5hp?. Tanken är att jag tillsammans med företaget Ugglarps Mekaniska m.fl. ska försöka ta fram en färdig modell och prototyp på en kameravagn som har till uppgift att underlätta möjligheten att göra jämna och följsamma filmningar i olika sorters miljöer. Examensarbetet som jag genomför omfattar endast 7,5hp till skillnad ifrån de vanligaste förekommande examensarbetena som är på 15hp.

Detta arbete undersöker hur den så kallade minoritetsreformen, som kom 2010, har påverkat arbetet med material på samiska på Umeå stadsbibliotek. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med bibliotekarier på stadsbiblioteket och Samernas bibliotek samt en representant för Umeå kultur. Intervjuerna visade på ett antal utmaningar och svårigheter i detta arbete, framförallt knutet till beståndsutveckling och förvärv samt synliggörandet av den samiska litteraturen. Analysen förhåller sig till och bygger vidare på tidigare studier som berör de svenska bibliotekens arbete med de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Det som framförallt framgår i såväl intervjuerna som källmaterialet är ett tydligt behov av utrymme och resurser för arbetet samt material som tilltalar de tänkta användarna.

Studien uppmärksammar komplexiteten i relationen mellan socialt arbete och sociala medier, med fokus på narrativ kring socioekonomiska strukturer och dess konstruktion. ?Fattigbloggen? som personligt, offentligt och politiskt debattforum tjänstgjorde som exempel på ett i svensk kontext försök till omarbetning av existerande synsätt, vars dialog lade grunden för uppsatsens analytiska resonemang angående välfärdspolitikens hantering av strukturell ojämlikhet. Valet att använda tematiskt inriktad narrativ metod resulterade i slutsatsen att genomslag av sanningar som språkligt konstruerade fenomen underlättas av mediemiljöns möjlighet att nå ett vidsträckt upptagningsområde. Berättelser om kollisionen mellan organisation och allmänhet kunde därmed betraktas som tillräckligt inflytelserika för att etablera det dominerande sättet att se på socialtjänsten; ett faktum som tydliggjorde nödvändigheten med ökad mediemedvetenhet inom socialt arbete.

Övervikt och fetma hos barn och unga är idag ett stort internationellt folkhälso- samt vårdvetenskapligt problem. Detta ämne har valts att belysas på grund av att det är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv, att titta närmare på hur det hälsopreventiva arbetet bedrivs till våra barn och unga idag. Vi har valt att undersöka hur skolsköterskorna arbetar med att ge barn och unga hälsosamma levnadsvanor, då vi idag vet att livsstilen grundläggs tidigt i livet. Vi väljer att fokusera på skolsköterskans perspektiv, då hon har utbildning inom hälsofrämjande arbete samt befinner sig dagligen i skolmiljö, där barnen tillbringar stor del av sin tid. En förutsättning för ett hälsofrämjande arbete med barn och unga är att hela familjen berörs och stor vikt läggs vid att detta arbete påbörjas tidigt.