Syftet med vår studie är att skapa en handledning för pedagoger om hur det går att påbörja ett arbete med hbt-frågor i skolan då vi idag lever i ett samhälle där diskriminering, kränkningar och homofobi samexisterar med toleransen av samkönade äktenskap, könsbyten samt hbt-frågor. Det är denna paradox vi valt att belysa och utgå ifrån i vår studie. Vår frågeställning är följande: På vilket sätt kan pedagoger påbörja ett arbete med hbt-frågor för att främja visionen om en skola för alla? Litteraturgenomgången beskriver vad tidigare forskning och artiklar säger om lärarens roll kring hbt-frågor i skolan och om hur klimatet kring dessa frågor är samt vad skollag och styrdokument påvisar. Vi presenterar normkritisk pedagogik som en teoretisk utgångspunkt för hur pedagoger kan arbeta med ett hbt-perspektiv i undervisningen. I vår studie har vi valt att använda oss av textanalys som metod för att få fram ett resultat gällande vår frågeställning. Vi har analyserat metodmaterial för ett arbete med hbt-frågor riktade till pedagoger.

SAMMANFATTNING Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lärande och kräver samordning mellan universitet och vårdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lärande är inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förståelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om måluppfyllelse gällande hälsofrämjande arbete, vid VFU i primärvården. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design användes med fenomenografisk ansats.

Polisen träffar på mycket ungdomar i det dagliga arbetet. Vi har genom intervjuer undersökt hur polisen i Gävle och Borlänge arbetar med ungdomar. Vi har även tittat på genom enkäter vad ungdomar i två niondeklasser tycker om polisen. Lagstiftning som kan vara aktuell i ämnet berörs. Vår tanke med detta arbete var att försöka komma fram till några bra enkla arbetsmetoder polisen kan arbeta efter.

Syften med vår studie var att undersöka begreppet utanförskap och dess koppling tillvissa bostadsområden. Vi intervjuade personer verksamma inom socialt arbete, och medstrategiskt ansvar för att implementera politiska direktiv gällande att bryta utanförskapet.Undersökningen genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer samt enfokusgruppintervju, och informanterna tillfrågades om sina uppfattningar om begreppenutanförskap och utanförskapsområden. Vi fann att informanterna definierade utanförskapsbegreppetgenom att prata om vad utanförskap inte är. Ett motsatsförhållande uppvisadesi resonemang kring innanförskapet och dess beståndsdelar. Informanterna uppgaväven delaktighet som en motsats till utanförskap, och arbete som en viktig komponenti delaktigheten.

Uppsatsen beskriver sex lärares arbete med konflikter och konflikthantering. Den visar att de arbetar mycket aktivt med konflikthantering och att de lägger stor vikt vid det förebyggande arbetet. Den verbala kommunikationen får mycket stort utrymme i deras arbete. Flera av lärarna tar under intervjuerna upp den inre konflikt som ofta uppstår då de tvingas välja mellan undervisning och konflikthantering. Resultaten pekar mot att de erfarna lärarna är mer grupporienterade och de nyutbildade mer uppgiftsorienterade i det här avseendet.

Syftet med studien var att ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv beskriva hur personer med intellektuella funktionshinder ges möjlighet till att vara delaktiga vid val, planering och utförande av sitt arbete. Den undersökta gruppen bestod av fem arbetsterapeuter med 1-15 års erfarenhet av att arbeta med personer med intellektuella funktionshinder i aktivitetsområdet arbete. En kvalitativ metod användes där informanterna genom att svara på öppna frågor berättade om några fall där klienter varit aktivt deltagande i val, planering och utförande av interventionerna. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som utmynnade i tre kategorier: "En fungerande kommunikation mellan alla inblandade parter", "Kunskap om klienten, aktiviteten och miljön" och "Att klienten känner trygget och stolthet i sitt arbete". De tre kategorierna beskriver vad informanterna anser är viktigt för att nå ett lyckt resultat.

Svenska kyrkans sociala arbete kallas diakoni. Både präster och diakoner kan utföra diakonala uppgifter. I tidigare forskning har präster berörts som utövare av socialt arbete i mindre utsträckning än diakoner. Denna uppsats undersöker prästers uppfattningar om samverkan med socialtjänsten samt hur tystnadsplikten påverkar samverkan. Telefonintervjuer har ägt rum med sex präster i tjänst som antingen kyrkoherde eller komminister i Härnösands stift.

Syftet med denna studie är att undersöka prevalensen av obstruktiva problem från de övre luftvägarna hos svenska travhästar vid maximal ansträngning. Undersökningen genomförs med hjälp av en ny typ av utrustning där man kan endoskopera hästar under maximalt arbete på en travbana.Tidigare har undersökning med endoskopi på rullmatta varit enda sättet att undersöka hästar under ansträngning, men tack vare ny teknik är det nu möjligt att göra det vid maximalt arbete, under för hästen normala tävlingsförhållanden. I studien ingår 110 varmblodiga travhästar som sökt för missljud från de övre luftvägarna, nedsatt prestation eller båda delarna. Hästarna undersöktes med endoskopi, både i vila och under maximalt arbete. Resultaten i vila och vid arbete har sedan jämförts.Diagnostiska bilder har erhållits från samtliga hästar och därmed kan prevalensen beräknas i den undersökta populationen.

Syfte och frågeställningarSyftet var att jämföra fysiskt arbete i rumstemperatur och arbete under värmepåverkan, för att därigenom undersöka hur fysiskt arbete i värme påverkar kroppen i ett fysiologiskt perspektiv. Mina frågeställningar var: Hur påverkas hjärtfrekvens, kroppstemperatur och vätskeförlust vid submaximalt arbete i värme? Hur påverkas hjärtfrekvens, kroppstemperatur och vätskeförlust vid rökdykning? Hur påverkas hjärtfrekvens samt laktat- och glukoskoncentration i blodet vid arbete i värme jämfört med rumstemperatur?MetodSex brandmän genomförde vid tre olika tillfällen fyra tester. Syreupptagningstest på cykel, (submax och max) i rumstemperatur, ett rökdykartest under värmepåverkan och ett submaximalt cykeltest i bastu. Syreupptagningsförmåga, hjärtfrekvens samt laktat- och glukoskoncentrationer i blod mättes under cykeltesterna i rumstemperatur.

Bakgrund: Psykosocial arbetsmiljö inom vård och omsorg påverkas mycket av stress, hög arbetsbelastning och alltför få anställda. Samtidigt påverkas arbetsmiljön av chefens hälsofrämjande arbete och ledarskap. Förutsättningarna för chefer inom äldreomsorg beskrivs ofta som negativa, vilket påverkar möjligheterna att kunna utföra det hälsofrämjande arbete och ledarskap som behövs för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö för de anställda.Syfte: Att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen upplever arbetet med att utveckla den psykosociala arbetsmiljön och hur de använder sig av hälsofrämjande arbete och ledarskap i detta arbete.Metod: Data har samlats in i form av sju individuella intervjuer. Materialet transkriberades och en innehållsanalys utfördes för att få fram resultatet.Resultat: Cheferna upplever att det hälsofrämjande arbetet och ledarskapet är viktigt för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö. Cheferna använder sig bland annat av systematiskt arbetsmiljöarbete och de främjar en psykosocial arbetsmiljö genom att bemöta medarbetarnas behov och ger möjligheter till diskussion, reflektion och dialog.

Syftet med denna undersökning har varit att göra en beskrivning av ett tematiskt arbetssätt i förskolan med utgångspunkt i en fallstudie. Vi saknade en färdig beskrivning som kan följas för pedagoger som vill arbeta tematiskt på förskolan. Vi ville därför skapa en beskrivning för att kunna ge oss själva och andra ett verktyg som kan underlätta arbetet för den tematiska verksamheten på förskolor.Vi valde att ta ansats i den hermeneutiska vetenskapsteorin i vårt arbete. Ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med ett kontextuellt perspektiv utgör vår teoretiska utgångspunkt i arbetet. Vi bestämde oss för att göra en fallstudie för att kunna fördjupa våra kunskaper om tematiskt arbete.

Detta är en kvalitativ undersökning om hörselskador hos musikproducenter. Syftet är att beskriva hur individer som är beroende av sin hörsel, och är medvetna om sin nedsättning, utför sitt arbete. Fem yrkesverksamma musikproducenter med hörselskador har intervjuats om hur de upplever sin hörselskada och hur de hanterar den under arbete. Studiens resultat visar att olika frekvensrelaterade problem är de största hindren, men att upplevelsen är väldigt individuell. Stress och buller var också två viktiga faktorer.

Detta arbete kommer att handla om att skapa ett system för att automatiseraprocessen att skapa en karaktärsrig i programmet Maya. Med hjälp av programmets inbyggda programmeringsspråk MEL kommer systemet, via ett grafiskt gränssnitt, skapa just det resultat som användaren efterfrågar.Resultatet är ett verktyg som kan skapa en komplett karaktärsrig på under 3 minuters tid! Ett arbete som annars kan ta flera dagar..

Alla säger att företagarna är okunniga om vad revisorernas arbete går ut på, men ingen säger varför! Forskare har konstaterat att förväntningsgapet mellan företagare och revisorer beror på företagarnas okunskap och att man skall förminska det med mer information. Vi har valt att gå bakom förväntningsgapet för att se vilka faktorer som styr företagarnas ointresse för revisorernas arbete. Utifrån tidigare forskning har vi skapat oss förståelse för ämnet och utformat en egen teori. Vi har skapat en modell för att förklara företagarnas ointresse för revisorernas arbete, vi tror det är faktorerna omedveten okunskap, revisorn ? ett starkt varumärke, värderingar, lagar och regler, media, engagemang och alternativkostnad som styr företagarnas ointresse.

Syftet med undersökningen har varit att studera förskollärares attityd till jämställdhetsarbete för att kunna identifiera eventuella pedagogiska villkor för detta arbete i förskolan. Jag intervjuade fem förskollärare för att kunna ta del av deras personliga uppfattningar och resultatet visade att arbetet i grund och botten utgår ifrån vuxnas förhållningssätt gentemot barnen, där samtliga informanter såg sig själva som viktiga förebilder. Resultatet visade att förskollärarna ställde sig positiva till den utbildning de fått, för att därigenom kunna utveckla sig själva och verksamheten. En slutsats är att kunskap och utbildning kring jämställdhetsfrågor är en viktig och avgörande faktor för ett medvetet pedagogiskt arbete, där brist på kunskap kan innebära att verksamheten upplevs jämställd trots att den förstärker traditionella könsmönster och könsroller. Studien belyser villkor för arbete med jämställdhet i förskolan, vilket kan hjälpa personal att undvika svårigheter som kan förekomma..