En stor del (uppskattningsvis 30%) av primÀrvÄrdens patienter lider av psykisk ohÀlsa. Genom införandet av Rehabgarantin garanteras personer med Ängest och depression evidensbaserad samtalsbehandling bland annat i form av kognitiv beteendeterapi. En enkÀtundersökning visar att behandlare inom primÀrvÄrden i JÀmtland ger en behandling som influeras av andra terapeutiska inriktningar tillsammans med KBT och att de anser att KBT i sig Àr en alltför begrÀnsad metod för att möta behoven hos primÀrvÄrdens patienter. EnkÀtundersökning visar ocksÄ att man anser att rehabgarantin frÀmjar samsyn och teamarbete samt att den höjer statusen för samtalsbehandling i jÀmförelse med andra behandlingsmetoder. NÀr det gÀller kostnadseffektivitet ser man bÄde fördelar och nackdelar för patienter och verksamheten.

upplevelserav att ha ett barn med Ängestproblematik. Studien fokuserar hur dessaförÀldrar upplever sitt förÀldraskap i relation till genomgÄngen Cool Kids gruppbehandling.Studiens frÄgestÀllningar Àr:? Hur beskriver förÀldrarna att förÀldraskapet och familjelivet pÄverkas nÀrett barn drabbas av Ängestproblematik?? Har behandlingen inneburit nÄgra förÀndringar i familjelivet? I sÄdana fallvilka och hur kommer dessa till uttryck?? Hur upplever och beskriver förÀldrar sitt förÀldraskap innan respektive eftergenomgÄngen behandling?? Vad anser förÀldrarna om gruppbehandlingen och behandlingsupplÀgget?Studien Àr baserad pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt och bestÄr av semistruktureradeintervjuer med sju förÀldrar. VÄr utgÄngspunkt Àr en syn pÄ förÀldraskapoch familj som nÄgot som görs, snarare Àn Àr, varför vi anvÀnder ett familjesociologisktperspektiv för att nÄ en djupare förstÄelse för förÀldrarnas berÀttelser.De sammantagna resultaten pekar pÄ att sÄvÀl förÀldraskap som familjeliv pÄverkasnÀr ett barn drabbas av Ängestproblematik. GenomgÄende beskriver förÀldrarnahur familjens vardagsliv fick förÀndras och anpassas till följd av barnens svÄrigheter.FörÀldrarna lyfter dessutom fram hur de i olika grad kommit att ifrÄgasÀttaoch omförhandla sitt förÀldraskap i förhÄllande till barnets Ängest och behandlingen.Samtliga förÀldrar talar om Cool Kids i positiva ordalag, och beskriver hur barnensproblematik minskat i omfattning, vilket i sin tur bidragit till en ökad förstÄelseoch ett stÀrkt förÀldraskap.

Ett av de vanligaste bekymren hos patienter som kommer i kontakt med ambulanssjukvÄrden Àr smÀrta i nÄgon form. Sedan den första november 2005 tillÄts inte samtlig ambulanspersonal att administrera lÀkemedel. Det Àr dÀrför rimligt att anta att ambulanspersonalen ocksÄ har andra, icke-farmakologiska, sÀtt att lindra patienters smÀrta. Författarna sÄg dÀrför ett intresse i att utforska hur ambulanspersonalen ser pÄ begreppet smÀrta och behandlingen av densamma.Syftet med studien var att, med fokus pÄ icke-farmakologiska ÄtgÀrder, beskriva hur svensk ambulanspersonal omhÀndertar patienter med smÀrta.Studien genomfördes med hjÀlp av fem intervjuer med olika kategorier av ambulanspersonal. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades.

Magneter har anvÀnts lÄngt tillbaka i tiden för att behandla olika Äkommor. Det senaste Ärtiondet har de fÄtt ett uppsving som en alternativmedicinsk metod. De pÄstÄs ha olika medicinska effekter sÄ som att ge ökat blodföde och verka smÀrtlindande och avslappnande pÄ ömma muskler. Syftet med den hÀr studien var att studera huruvida hÀsttÀcken med 120 stycken insydda permanenta magneter (à 900 gauss) har nÄgon effekt pÄ beteenden hos hÀstarna vilka tyder pÄ en ökad avslappning. Sju normala, friska hÀstar inkluderades i en prospektiv, randomiserad, blindad, placebokontrollerad cross-over studie.

Bakgrund: Patientföljsamhet har en betydelsefull roll för att fÄ en effektiv behandling. Motiverande samtal kan anvÀndas för att fÄ patienten att hitta sin egen motivation för att uppnÄ livsstilsförÀndring samt följsamhet till behandling. Genom en hÀlsosammare kost tillsammans med rökstopp och ökad fysisk aktivitet skulle 80 % av alla fall av hjÀrtsjukdom, 90 % av diabetessjukdom och 30 % av all cancersjukdom, kunna förebyggas. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskan, genom hÀlsosamtal med fokus pÄ motiverande samtal, kan motivera och stödja patienten till en livsstilsförÀndring. Metod: En litteraturöversikt gjordes dÀr 13 artiklar valdes ut för analys.

Introduktion: Sepsis Ă€r en sjukdom med hög dödssiffra och förekomsten fortsĂ€tter att öka. År 2004 introducerades Surviving Sepsis Campaign i syfte att förbĂ€ttra sepsisvĂ„rden. Följsamheten har dock visat sig vara lĂ„g. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjukvĂ„rdspersonal identifierar sepsis hos patienter samt att belysa vikten av tidig vĂ„rd för att minska sjukdomens dödlighet. Metod: Elva artiklar med kvantitativ design analyserades och sammanstĂ€lldes i form av en litteraturöversikt.

Introduktion: Venösa bensÄr beror pÄ cirkulationssvikt i vensystemet och krÀver ofta lÄng behandling, vilket orsakar stort lidande hos de drabbade patienterna. SÄren tar upp en stor del av vÄrdtiden och kostar mycket pengar. Syfte: Syftet var att belysa omvÄrdnadsstrategier som kan förkorta sÄrlÀkningstiden vid venösa bensÄr. Metod: Litteraturstudien utgick frÄn Polit och Becks (2012) modell innehÄllande nio arbetssteg. Sökning av artiklar gjordes i CINAHL och SCOPUS. Efter manuell sökning, noggrann dataanalys och vetenskaplig granskning valdes 13 artiklar ut till studien. Baserat pÄ artiklarnas resultat framkom tre teman. Resultat: Huvudresultatet av studien visar omvÄrdnadsstrategier pÄ tre nivÄer: organisations-, sjuksköterske- och sÄrbedömningsnivÄ.

Det prehospitala vĂ„rdarbetet Ă€r komplext och det Ă€r en utmaning för sjuksköterskor att kunna balansera medicinsk och vĂ„rdvetenskaplig kunskap. Sjuksköterskors dokumentationsansvar syftar till att trygga patientens sĂ€kerhet samt utgöra ett underlag för fortlöpande utvĂ€rdering och revidering av utförd vĂ„rd och behandling. Patienter med centrala bröstsmĂ€rtor Ă€r en stor patientgrupp inom prehospital akutsjukvĂ„rd. Är dokumentationen i ambulanssjukvĂ„rd en garanti för patientens sĂ€kerhet i samband med akut bröstsmĂ€rta? Syftet Ă€r att undersöka faktorer som kan pĂ„verka ambulanssjukvĂ„rdens dokumentation med fokus pĂ„ vĂ„rd och behandling av patienter med central bröstsmĂ€rta.

Bakgrund: Tonsilloperation Àr den vanligaste kirurgin som utförs pÄ barn och ungdomar. Operationen medför lÄngvarig smÀrta samt hög frekvens av illamÄende. I Sverige Är 2012 kontaktade nÀstan en fjÀrdedel av alla förÀldrar till barn som genomgÄtt tonsillkirurgi sjukvÄrden p.g.a. ej acceptabel smÀrta.Syfte: Syftet var att i en nationell studie kartlÀgga farmakologiska rutiner och informationen i samband med tonsilloperation hos barn och ungdomar.Metod: Kvantitativ deskriptiv studie, vilket utfördes som en enkÀtstudie dÀr populationen var 52 öron-nÀs hals-kliniker i Sverige. Respondenter var öronlÀkare, öronsjuksköterska, anestesilÀkare och anestesisjuksköterska (totalt 163 enkÀter).Resultat: Svarsfrekvensen var 88 % frÄn totalt 47 kliniker.

Att slippa diskriminering Àr en mÀnsklig rÀttighet. För den som utsÀtts, finns vÀl dokumente-rade psykiska och fysiska hÀlsorisker. DÀrför mÄste varje form av negativ sÀrbehandling i samhÀllet bekÀmpas. Ett aktivt arbete för en ökad förstÄelse mÀnniskor emellan har sedan lÀnge varit en av förskolans frÀmsta uppgifter. Hur förskolor förhÄller sig till de olika diskri-mineringsgrunderna i sitt likabehandlingsarbete Àr dock ett tidigare outforskat Àmne.I denna studie görs en text- och innehÄllsanalys av 14 likabehandlingsplaner frÄn sju försko-lor, för att utröna hur planeringen för respektive diskrimineringsgrund Àr upplagd.

Oljehaltigt avfall utgör en stor andel av den totala mÀngden miljöfarligt avfall. I denna rapport beskrivs försök att behandla oljehaltigt avfall genom kompostering.

Bakgrund: Kring begreppet mat och mÄltider Àr gemenskap och njutningen av maten viktigafaktorer. För personer som genomgÄr behandlingar mot cancer i huvud- och halsomrÄdet kanmÄltidssituationen förÀndras markant genom svÀljsvÄrigheter och förÀndrad smak.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur mat och mÄltider upplevs och hanterasav individer som efter behandling mot huvud- och halscancer fÄr livslÄng nÀring viagastrostomi.Metod: Intervjuer genomfördes med sex personer i Äldrarna 57-70 Är. Deltagarna hade haftgastrostomi i mellan ett och fem Är och planerades i dagslÀget att ha kvar denna. Intervjuernaspelades in, transkriberades och analyserades utifrÄn en tematisk analysmetod.Resultat: Deltagarna beskrev en lycka över att ha överlevt sjukdomen och den glÀdjenöverskuggade eventuella besvÀr med gastrostomin. Det var dock en lÄng resa genomsjukdomsprocessen med bÄde psykiska och fysiska pÄfrestningar.

Syfte; Syftet med studien var att beskriva och analysera den meningsskapande processen i ett behandlingsförlopp dÀr symboldrama anvÀnts i kombination med kroppsmedvetande trÀning (KMT) och medicinsk qi gong i den sjukgymnastiska behandlingen med en patient som utvecklat posttraumatiskt stress syndrom.Metod; UtifrÄn syftet valdes en enkel fallstudie med narrativ ansats. Den fenomenologiska utgÄngspunkten Àr individens egna subjektiva perspektiv som innebÀr att med en medveten anstrÀngning lyssna till de levda erfarenheterna och försöka förstÄ vad upplevelserna berÀttar om. I studien ingÄr en kvinnlig vuxen patient som har deltagit i behanlding hos sjukgymnast och tillika författare till den hÀr studien.Resultat; I det sjukgymanstiska behandlingsarbetet framkom det, via kroppsrörelser och kroppsminnet, minnesbilder frÄn den traumatiska hotsituation som patienten varit med om men som inte varit möjliga att ta fram pÄ en medveten nivÄ. NÀr de kroppsliga symtomen kunde sÀttas in i ett meningssammanhang och kropp, tanakr, kÀnslor och mening kunde integreras, kom en meningsskapande process igÄng vilket bidrog till en förÀndrad symtombild.Konklusion; I denna studie har fokus varit pÄ den levda kroppen utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv dÀr det var sjÀlva upplevelsen av kroppen som var central i meningsskapandet. KroppsmedvetanadetrÀning i kombination med symboldrama kan bidra till en fruktbar meningsskapande process vid behandling av PTSD.

Abstrakt Organtransplantation anvÀnds som behandlingsmetod nÀr andra traditionella behandlingar för svÄrt leversjuka eller njursjuka personer inte lÀngre fungerar. Denna metod Àr ingen kurativ behandling men avser att förlÀnga och förbÀttra personens liv och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med transplanterad lever eller transplanterad njure. Studien baserades pÄ vetenskapliga artiklar frÄn 1993 och framÄt. En kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats anvÀndes vid analysen av tolv utvalda artiklar som svarade mot syftet.

I denna uppsats har vi utgÄtt frÄn bakgrundsmaterial som visar pÄ att Malmö stads stadsdelar gör vitt skilda bedömningar om vilka insatser personer med missbruk bör fÄ och hur insatserna ska vara utformande. Med detta som utgÄngspunkt har syftet varit att ta reda pÄ vilka följderna blir för personer med missbruksproblem under institutionsbehandling. Med följderna syftar vi till om de vitt skilda bedömningarna om insatser pÄverkar personer i missbruk under behandlingstiden och deras möjlighet till varaktig drogfrihet. För att ta reda pÄ detta gjorde vi fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra personal frÄn tvÄ institutioner som bedriver missbruksbehandling. VÄra huvudresultat visade att det Àr stora skillnader i om personer i missbruk ges rÀtt förutsÀttningar för en varaktig drogfrihet.