AbstractRestless legs syndrome (RLS) Àr ett kroniskt neurologiskt tillstÄnd som karakteriseras av en intensiv oro och obehagliga krypningar djupt inne i benen som förekommer i vila. BesvÀren upplevs som svÄrast pÄ kvÀllen och natten och lindras av att man rör pÄ sig. Hos majoriteten av de som lider av RLS förekommer Àven ofrivilliga periodiska benrörelser i sömn (PLMS) vilket medför tÀta mikrouppvaknanden. Detta försvÄrar övergÄng i djupare sömn vilket kan i sin tur leda till allvarliga sömnstörningar. Man kan dela in RLS i en primÀr form och en sekundÀr form beroende pÄ om syndromet kan klarlÀggas till nÄgon bakomliggande orsak.

Konventioner, lagtexter och inte minst lĂ€roplaner uttalar den rĂ€tt varje elev har för att kĂ€nna sig trygg i skolan. ÄndĂ„ Ă€r mobbning ett vanligt förekommande skolproblem. En av sju elever Ă€r inblandade i mobbning antingen som offer eller som mobbare. VĂ„rt syfte med studien Ă€r att fĂ„ ökad kunskap om handlingsplaner och Ă€ven se vad de belyser dĂ„ det gĂ€ller arbetet mot krĂ€nkande behandling, med fokus pĂ„ mobbning. Vi vill fĂ„ vetskap om hur skolors handlingsplaner tar form och vilka som involveras.

Personer som drabbas av kronisk njursjukdom och startar behandling med hemodialys fÄr en förÀndrad livssituation. KÀrlaccess Àr en förutsÀttning för behandling och Àr personens framtida livlina. Sjuksköterskans uppgift Àr att ge stöd och stÀrka personens förmÄga att uppleva hÀlsa trots sjukdom. Möjlighet att nÄ delaktighet och ökad egenvÄrd Àr olika för varje enskild person och sjuksköterskan behöver bred kunskap för att möta detta behov. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att utifrÄn patientperspektivet belysa erfarenheter av hur kÀrlaccess kan pÄverka hÀlsan hos personer i hemodialys.

Sammanfattning: Bröstcancer Àr en allvarlig sjukdom och den vanligaste bland kvinnor. Omkring 7000 nya fall upptÀcks varje Är och mortaliteten uppgÄr till runt 1500 Ärligen. En kvinna av tio under 75 Ärs Älder kan rÀkna med att drabbas och livskvaliteten kan förÀndras i samband med diagnosen och behandlingen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa livskvaliteten hos kvinnor efter genomgÄngen behandling för bröstcancer. Metod: Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturöversikt och resultatet bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar.

Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, dÀr barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjÀnar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom frÄn familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fÄtt barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom frÄn familjer med en ensamstÄende mamma som har fÄttbarn pÄ egen hand med hjÀlp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens Älder varierade frÄn tre Är och tio mÄnader till nio Är och nio mÄnader. En semistrukturerad intervjuguide lÄg till grund för intervjuerna dÀr barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, kÀnslor och Äsikter inför Àmnet samt kunskapskÀllor kring tillblivelse.

Bakgrund: AndvÀndning av komplementÀra metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementÀr och alternativmedicin (KAM) inom primÀrvÄrden i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvÀrk, rygg- nackbesvÀr och stress hos en del patienter. HuvudvÀrk Àr ett stort folkhÀlsoproblem i mÄnga lÀnder. Förutom att orsaka patienten lidande Àr det en stor kostnad för samhÀllet.

I Sverige finns en hög frekvens av rotfyllda tÀnder med apikal parodontit och en praxis för behandling saknas. Denna studie syftar till att röntgenologiskt kartlÀgga progressionen av apikal parodontit vid rotfyllda tÀnder som ej blivit föremÄl för ytterligare endodontisk eller kirurgisk behandling och att identifiera variabler som pÄverkar progressionen för att ge ett bÀttre underlag för behandlingsbeslut. Röntgenbilder pÄ rotfyllda tÀnder med apikal parodontit som lÀmnats utan ÄtgÀrd (n = 120) granskades avseende förÀndringen av den apikala parodontiten under minst en 3-Ärs period under Ären 2002-2011. Progression av den apikala parodontiten observerades i 22,5% av de studerade tÀnderna, trots att man sannolikt tidigare bedömt att den apika parodontiten inte behövde behandling eller att man kunde avvakta med behandling. Ingen av de studerade variablerna: den ursprungliga apikala parodontitens storlek, rotfyllningens lÀngd, rotfyllningens tÀthet, typ av koronal restaurering eller den koronala restaureringens tÀthet befanns ha nÄgot samband med den apikal parodontitens progression.

Studien Àr en utvÀrdering av behandling som utförts pÄ en specialiserad enhet, ASTA-teamet, inom psykiatriska klinken, Norrlands universitetssjukhus, dÀr patientgruppen utgörs av kvinnor och mÀn med erfarenhet av sexuella övergrepp. VÄld mot kvinnor och barn definieras som ett folkhÀlsoproblem av VÀsterbottens lÀns landsting och utvÀrdering av behandling för den hÀr gruppen Àr viktig att göra som ett led i folkhÀlsoarbetet, men ocksÄ för att undersöka om det Àr möjligt att bedriva tidsbegrÀnsade behandlingar med bibehÄllen vÄrdkvalitet och goda behandlingsresultat.Studien baseras pÄ ett patientmaterial bestÄende av alla patienter som avslutat sin behandling i ASTA-teamet under Ären 2003-2009. En studie av bakgrundsdata visar att 85 % av patienterna varit utsatt för sexuella övergrepp före 18 Ärs Älder, 43 % i förskoleÄldern. Drygt hÀlften av patienterna uppger övergrepp frÄn flera förövare. Mer Àn 60 % har haft kontakt med vuxenpsykiatrin tidigare, detta trots att medianÄldern för gruppen Àr endast 29 Är.

Att alla skolor idag enligt lag ska ha en likabehandlingsplan och arbeta efter den vet vi. Men vÄrt syfte med denna undersökning Àr att genom en komparativ studie ta reda pÄ om en likabehandlingsplan Àr nödvÀndig för att arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling skall fungera optimalt pÄ en skola och hur denna i sÄ fall implementeras. Vi har gjort intervjuer med tvÄ skolors Trygghetsteam/Team mot krÀnkande behandling och fÄtt ta del av informanternas egen bild av hur detta arbete upprÀtthÄlls utifrÄn bÄde intresse, resurser och tid. En av skolorna har en likabehandlingsplan och en av skolorna har det inte. I de tvÄ Teamen Àr informanterna blandade och konstellationen ser inte likadan ut i bÄda teamen, de har inte samma förutsÀttningar eller stöd frÄn respektive ledning. I vÄr studie tas bÄde lagar och förordningar upp som skolorna har att förhÄlla sig till. Liksom de ÄtgÀrdsmodeller som de tvÄ utvalda skolorna arbetar utifrÄn, Àven modellernas definitioner av mobbning och krÀnkande behandling.

Felin infektiös peritonit (FIP) Àr en dödlig sjukdom hos katter som orsakas av felint coronavirus (FCoV). Sjukdomen Àr ett stort problem inom veterinÀrmedicinen dÄ det i dagslÀget inte finns nÄgon effektiv behandling. Detta gör att det Àr en fruktad sjukdom, bÄde för katterna som drabbas och djurÀgare sÄvÀl som för veterinÀrer som inte kan göra nÄgot mer Àn att konstatera en diagnos, vilket sÄ gott som alltid innebÀr en negativ prognos. Denna litteraturstudie tar upp det senaste inom forskningen för behandling av FIP för att ge en inblick i framtidens potentiella möjligheter för att kunna bota sjukdomen. De behandlingar som tas upp Àr polyprenyl immunostimulant, cathepsin B-inhibitorer och proteasinhibitorer riktade mot 3CL-proteaser, antikroppar mot felint TNF-alfa, en studie som visar att det sker en minskning av antalet NK-celler och regulatoriska T-celler hos FIP-katter, chloroquine samt Galanthus nivalis agglutinin och nelfinavir. Dessa olika studier innefattar in vitro- sÄvÀl som in vivo-försök, antivirala aspekter sÄvÀl som nya fakta angÄende immunförsvaret hos FIPinfekterade katter. Anledningen till varför det Ànnu inte finns ett bra botemedel Àr mycket pÄ grund av den komplexa patogenesen kring sjukdomen dÀr stora kunskapsluckor finns, som i sin tur leder till en ineffektiv och sen diagnostik. Slutsatsen av uppsatsen ger inget tydligt svar pÄ hur man kan behandla FIP, men ger en inblick i vad som förhoppningsvis kan förvÀntas i framtiden.

The purpose of this essay was to describe the opinions of different religious and non-religious ideologies and aspects of treatment, concerning use of drugs and drugsaddiction, and with a special focus at Narconon. We also wanted to try to understand the connection between professionalism and ideology in their treatment.Our central questions where;· How does the treatment Narconon's provides, look like?· What is Narconon's opinion on use of drugs and drugaddiction?· What is Narconon's connection to the Scientology?· Is there any scientific proof that Narconon's treatment is functioning?· How can we understand the connection between professionalism and ideology in treatment?We made intervjues with six social workers and six intervjues with staff at Narconon. Added to the intervjues, we studied articles and Internet research.From our work and through information we have got from Narconon, we have discovered the need of further research concerning their treatment. Narconon does continuous following-ups when the treatment is finished.

Alexanderson, Y. & Musiyovska, D. Sexualitet och livskvalitet. En litteraturstudie om förÀndringar i sexualiteten efter behandling för prostatacancer och dess pÄverkan pÄ patientens livskvalitet. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur personalen pÄ en psykiatrisk mottagning upplevde den behandling som de ger för borderline personlighetsstörning, mentaliseringsbaserad terapi. Genom en kvalitativ metod och fokusgrupper söktes svar pÄ frÄgestÀllningarna. Det empiriska materialet analyserades med hjÀlp av tematisk analys och resultatet visade att behandlingen generellt upplevdes ha förbÀttrat patienternas livskvalitet. De flesta av patienterna gjorde helt andra livsval efter avslutad behandling och en del uppfyllde inte lÀngre de diagnostiska kriterierna för borderline personlighetsstörning. De som hade fullföljt behandlingen eller nÀstan fullföljt den var de som hade dragit mest nytta av den.

Bakgrund: AndvÀndning av komplementÀra metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementÀr och alternativmedicin (KAM) inom primÀrvÄrden i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvÀrk, rygg- nackbesvÀr och stress hos en del patienter. HuvudvÀrk Àr ett stort folkhÀlsoproblem i mÄnga lÀnder. Förutom att orsaka patienten lidande Àr det en stor kostnad för samhÀllet.

Lunginflammation drabbar ungefÀr 1 % av Sveriges befolkning varje Är. Med lunginflammation menas att lungvÀvnaden Àr inflammerad och en infektion Àr orsaken. Detta arbete fokuserar pÄ SamhÀllsförvÀrvad Lunginflammation (CAP) orsakad av den grampositiva bakterien Streptococcus pneumoniae som Àr den vanligaste orsaken till CAP. Resistensutveckling hos bakterier gör det svÄrare att vÀlja antibiotika för behandling och Àven att framstÀlla effektiva nya antibiotika. Vid behandling av CAP rekommenderas i Sverige penicillin V i första hand och nÀr infektionen Àr orsakad av bakterier med nedsatt kÀnslighet rekommenderas i stÀllet amoxicillin.