De ökade globala utslÀppen av koldioxid och andra vÀxthusgaser har sedan industrialiseringens födelse bidragit till att förÀndra planetens klimat. Dessa klimatförÀndringar resulterar bland annat i torka, ökenspridning, havsnivÄhöjning och förÀndringar i ekosystem vilket fÄr allvarliga konsekvenser för mÄnga mÀnniskor. Förenta nationerna har insett allvaret i denna situationen och enats kring behovet av en hÄllbar utveckling, vilket enligt Brundtlandrapporten frÄn 1987 innebÀr att dagens utveckling inte ska riskera framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. I svensk politik ligger fokus för arbetet med hÄllbar utveckling bland annat pÄ stÀders utveckling, dÀrmed tillsattes Delegationen för hÄllbar stadsutveckling. Under fyra Ärs tid var delegationens uppdrag att stimulera arbetet för lÄngsiktigt hÄllbara stadsmiljöer med minimerad klimatpÄverkan som erbjuder hög livskvalitet. Av deras arbete kan man se att glesa strukturer Àr ett hinder för hÄllbar stadsutveckling. Idag Àr mÄnga stÀder glest bebyggda pÄ grund av den urbana expansion som gick hand i hand med massbilismens intÄg i mitten av förra seklet. Detta har cementerat ett transportbehov i stÀderna som gör mÄnga beroende av bilen för att ta sig mellan hem, arbete och service.

Modebranschen kan betraktas som förĂ€nderlig och dess meningar och betydelser Ă€ndras över tiden, vilket ofta avspeglas inom kulturen. MĂ€nniskor kommer dĂ€rför att konsumera klĂ€der olika beroende pĂ„ vilken kultur de tillhör. Östeuropas tillvĂ€xt och förĂ€ndring har varit stor sedan kommunismens fall. Ekonomin har öppnats, tillgĂ€ngligheten till nya varor har kraftigt ökat och konsumenters pĂ„verkan av vĂ€stvĂ€rlden gör sig tydligt gĂ€llande. FörĂ€ndringar har skett, frĂ„n kommunistiskt prĂ€glade samhĂ€llen med begrĂ€nsade möjligheter i mĂ€nniskors beslutsfattande, till demokratiska och mer pluralistiska samhĂ€llen dĂ€r konsumentfrihet ses som en naturlig del av livet.

FrÄn början hade vi stÀllt in oss pÄ att vi ville hitta ett nytt sÀtt pÄ hur man kan designa IT-relaterade produkter med ungdomars vÀlmÄende och hÀlsa i tanke. Detta visade sig inte vara den lÀttaste uppgift tvÄ interaktionsdesigners, utan nÄgon som helst bakgrund eller insyn om mÀnniskors vÀlmÄende, kunde tÀnka sig. Efter mycket efterforskning bÄde i böcker och pÄ Internet började vi förstÄ att vi inte var ensamma i vÄrt mÄl att motverka att stress uppstÄr i relation till dagens informations teknik. Flera andra forskare med bakgrund inom sjukdomar, rehabilitering och medicin hade varit aktiva inom fÀltet men bara ett fÄtal interaktionsdesigners innan oss hade försökt sig pÄ nÄgot liknande. Vi fick mycket inspiration frÄn deras tidigare projekt och vi har försökt anvÀnda oss utav deras kunskaper och resultat.

Den ekonomiska brottsligheten innefattas vara en utspridd, kriminell aktivitet vilket framkommer runt om i hela vĂ€rlden. Ett av problemen som bidrar till den ekonomiska brottsligheten anses vara svartarbete. Dock Ă€r inte den ekonomiska brottsligheten av lindrig art nĂ€r det kommer till att jĂ€mföra olika sorters brottsligheter i landet. Begrepp som skattefusk förekommer ofta i samhĂ€llet i syfte att tona ner och att fĂ„ brottet att lĂ„ta mer lindrigt Ă€n vad det Ă€r.Årligen stĂ„r svartarbetet för 66 miljarder kronor av de förlorade skatteintĂ€kterna som undangöms för staten. Som Ă„tgĂ€rd för att hindra all ekonomisk brottslighet samt svartarbete, införde staten under Ă„r 2007, lagen om personalliggare som pĂ„verkar frisör- och restaurangbranschen. Det skapades genast stora rubriker kring lagen dĂ€r bĂ„de positiva och negativa reaktioner framkom.

Arbetet Àr en teoristyrd fallstudie pÄ Amiralen och Slottsbackens handelsomrÄden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjÀlp av förtÀtning och funktionsintegrering. För att göra detta jÀmför och förenas handelsperspektiv pÄ platsen med kÀnda stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig pÄ Jane Jacobs syn pÄ staden som centrum för mÄngfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrÄn begreppet Edge Cities, samt en syn pÄ den tÀta staden som en hÄllbar stad. För att skapa den mÄngfaldiga staden krÀvs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, sÄ att gaturummet stÀndigt befolkas av en varierande sammansÀttning mÀnniskor. Vid sidan av detta föresprÄkas smÄ kvarter, en tÀt stad med hög koncentration av mÀnniskor och en bebyggelse med blandad bebyggelse frÄn olika tidsÄldrar.

De senaste tio Ären har det byggts ett stort antal nya arenor i Sverige, nÄgra exempel Àr Kinnarps Arena i Jönköping och Ejendals Arena i Leksand. En arenas huvudverksamhet Àr i huvudsak sportevenemang. Men hur förhÄller sig arenorna till andra typer av evenemang, hur viktiga Àr de för en arena? Arenan Àr ett av de fÄ stÀllen i en stad, dÀr en stor ansamling av innevÄnare kan trÀffas regelbundet. MÄnga evenemang verkar helt eller delvis i det allmÀnna rummet, dÀrför bör samhÀlleliga resultat och effekter ha en framtrÀdande roll i ledningen och planeringen av dessa evenemang.

Största delen av alla flyttar stÄr Àndrade familjeförhÄllanden och arbetsrelaterade orsaker för, anledningar som för bostadsbolaget Àr svÄrt att pÄverka, den delen man kan benÀmna som sund omflyttning. Det saknas dock ordentlig forskning kring de riktiga bakomliggande orsakerna till varför mÀnniskor egentligen flyttar; det kan vara vantrivsel med lÀgenheten, grannar eller den yttre miljön. HÀr finns rum för fortsatt forskning och utveckling av arbetet.Arbetet började med uppfattningen att omflyttningen var ett stort problem för bostadsföretagen likt SABO beskriver och att det kostar företagen stora summor pengar varje Är. Efter kontakt med verksamma inom branschen sÄ visade det sig att sÄ inte var fallet, utan för de allmÀnnyttiga bostadsbolagen Àr omflyttning istÀllet en nödvÀndighet för att kunna fullfölja sina Àgardirektiv (oftast kommunen) för att t.ex. uppfylla bostadsgarantin för studenter samt erbjuda ett varierat utbud av bostÀder till flera mÄlgrupper.Utan omflyttning menar de att det inte blir nÄgon cirkulation pÄ marknaden vilken som en direkt följd av detta blir lÄst.

Idén till projektet grundar sig i brottsförebyggande design. Detta innebÀr att designern genom hela designprocessen försöker tÀnka brottsförebyggande och dÀrigenom förhoppningsvis förebygger brott. Den offentliga utomhusmiljön Àr idag ett problemomrÄde dÀr mÄnga kÀnner sig otrygga. För att kÀnna trygghet Àr det viktigt att fÄ en bra och korrekt uppfattning om sin omgivning. DÄlig belysning bidrar till att uppfattningen av omgivningen försÀmras och dÀrmed pÄverkas kÀnslan av trygghet.

Arbetet Àr en teoristyrd fallstudie pÄ Amiralen och Slottsbackens handelsomrÄden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjÀlp av förtÀtning och funktionsintegrering. För att göra detta jÀmför och förenas handelsperspektiv pÄ platsen med kÀnda stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig pÄ Jane Jacobs syn pÄ staden som centrum för mÄngfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrÄn begreppet Edge Cities, samt en syn pÄ den tÀta staden som en hÄllbar stad. För att skapa den mÄngfaldiga staden krÀvs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, sÄ att gaturummet stÀndigt befolkas av en varierande sammansÀttning mÀnniskor. Vid sidan av detta föresprÄkas smÄ kvarter, en tÀt stad med hög koncentration av mÀnniskor och en bebyggelse med blandad bebyggelse frÄn olika tidsÄldrar.

Den hÀr utvÀrderingen undersöker vilken typ av folkbibliotek anvÀndare vill ha idag. Den inriktar sig frÀmst pÄ tre teman; miljö, öppettider och utbud. UtvÀrderingsobjektet Àr SkellefteÄ stadsbibliotek och till viss del Àven nÀrbiblioteken i SkellefteÄ. Jag anvÀnde mig av en kvantitativ metod i form av webbenkÀter, för att fÄ reda pÄ svaren pÄ mina frÄgestÀllningar. Jag tog Àven hjÀlp av litteratur som redan fanns skrivet om Àmnet.

FotgĂ€ngare har ofta varit bortglömda i trafikplaneringen, det finns dock mĂ„nga fördelar att prioritera gĂ„ende: att gĂ„ Ă€r miljövĂ€nligt, ger motion och Ă€r ett transportsĂ€tt tillgĂ€ngligt för alla. MĂ„nga fotgĂ€ngare anses ofta vara ett bevis pĂ„ att en stad Ă€r attraktiv. Syftet med examensarbetet Ă€r att ta reda pĂ„ om det stĂ€mmer, samt att undersöka hur stadskĂ€rnan attraherar fotgĂ€ngare. Slutligen ska ett förslag för LuleĂ„ centrum arbetas fram. Arbetet har genomförts genom litteraturstudier samt nyckelpersonsintervjuer. En studieresa har gjorts till Örebro, VĂ€sterĂ„s och Karlstad. Om en stad Ă€r vĂ€l utformad vĂ€ljer fler mĂ€nniskor att uppehĂ„lla sig dĂ€r, inte bara för att de mĂ„ste utrĂ€tta nĂ„got Ă€rende utan Ă€ven för att de har lust till det.

Examensarbetet utfördes pÄ Avdelningen för signalbehandling vid Blekinge Tekniska Högskola i samarbete med företaget Lindab AB i BÄstad. Arbetet Àr en vidareutveckling av tidigare examensarbete pÄ institutionen. Intresset för bullerdÀmpning har ökat dramatiskt pÄ senare tid, dÄ forskning visat bullrets negativa inverkan pÄ folk. Buller Àr inte bara skadligt för hörseln, utan kan Àven vara psykiskt pÄfrestande och ger upphov till trötthet och huvudvÀrk. För att undertrycka buller i t.ex.

Eftersom de tryckta tidskrifternas vara eller inte vara diskuteras inom biblioteksvÀrlden, ville jag göra en fallstudie, dÀr jag utvÀrderade i vilken omfattning och vilka tidskrifter som nyttjas av kunderna. Jag valde ett förhÄllandevis litet bibliotek ? det i VÀnnÀs ? dels för att fÄ ett överskÄdbart material, men Àven dÄ budgeten brukar var snÀvare pÄ mindre enheter. Jag belyste nyttjandegraden ur sÄvÀl brukarnas synvinkel ? finns de titlar som de vill ha ? men Àven ur bibliotekets syn ? finns det tidskrifter som kan tas bort för att frigöra medel till annat? Utredningen syftade Àven att undersöka om det fanns nÄgon klar skillnad pÄ nyttjarna i avseende pÄ kön och Älder.

Syftet med rapporten var att ur ett vetenskapligt perspektiv belysa och utvÀrdera riskbilden för personer med en hörsel- eller synskada i publika lokaler. Drygt en femtedel av den svenska befolkningen innehar en hörsel- eller synskada. Deras funktionhinder komplicerar vardagen och det sociala livet. Offentliga platser och publika lokaler skapar hinder och i vissa fall faror. Sverige klassas idag som ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda land dÀr funktionshinder, kön, ursprung och religion inte ska ha nÄgon betydelse, alla har samma rÀttigheter.

Syftet med rapporten var att ur ett vetenskapligt perspektiv belysa och utvÀrdera riskbilden för personer med en hörsel- eller synskada i publika lokaler. Drygt en femtedel av den svenska befolkningen innehar en hörsel- eller synskada. Deras funktionhinder komplicerar vardagen och det sociala livet. Offentliga platser och publika lokaler skapar hinder och i vissa fall faror. Sverige klassas idag som ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda land dÀr funktionshinder, kön, ursprung och religion inte ska ha nÄgon betydelse, alla har samma rÀttigheter.